taggtråd framför en eu-flagga

Ny studie om ensamkommande unga flyktingar

Hur bidrar maktrelationer till att forma unga människors identiteter och handlingsmöjligheter? Det har Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet, identifierat och analyserat med grund i intervjuer med flyktingar från Irak, Syrien och Afghanistan.

Flyktingar som upplevt krig lider ofta av post-traumatisk stress, depression, mardrömmar och påminnelser om traumatiska händelser. Ensamkommande unga flyktingar har sämre psykisk hälsa än de som anlänt med föräldrar och har i högre grad utsatts för fysiska och sexuella övergrepp.

En ny studie av Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet, handlar om unga som upplevt krig, flytt till Sverige och placerats på institutioner. Den har sin grund i intervjuer med sex minderåriga, ensamkommande flyktingar från Irak, Syrien och Afghanistan. Goran har även utnyttjat annat forskningsmaterial, som mediabevakningsanalyser och observationsanteckningar.

– Syftet med studien är att identifiera och analysera maktrelationer som bidrar till att forma unga människors identiteter och handlingsmöjligheter. Det handlar om maktrelationer under kriget, under flykten och under livet i Sverige.

Fysisk, utpressnings- och byråkratiserad maktutövning

I studien delar Goran Basic upp sina rön i tre olika teman: fysisk maktutövning, utpressning som en maktutövning, samt byråkratiserad maktutövning.

– Studien bidrar till nya kunskaper om hantering av berättelser som kombinerar krigserfarenheter, ungdom och relationer till institutioner, om berättelsernas betydelse för hur ungdomar skapar och återskapar sin identitet, samt om alternativa synsätt för analys av relativt förväntade trauma-perspektiv.

Resultaten i studien kan tjäna som utgångs- och referenspunkt för annan forskning, menar Goran. Särskilt inom ramen för den nya ukrainska flyktingkrisen och för att undersöka eventuella skillnader och dubbelmoral i procedurer för mottagande av flyktingar.

Mer information