Nya projekt ska undersöka hur män påverkas av hjärtinfarkt och varför skjutvapen används i gängkonflikter

Hur påverkar en hjärtinfarkt mäns liv och livsstil?

Att drabbas av hjärtinfarkt kan radikalt påverka liv och hälsa. Sjukdomen har dock främst studerats ur medicinska perspektiv. Projektet I mäns hjärta: Hjärtinfarkt, maskulinitet och livsstil kommer istället att fokusera på relationen mellan hjärtinfarkt och maskulinitet hos män.

– Den största delen av projektet innebär att prata med män som behandlats för hjärtinfarkt om vilka effekter sjukdomen haft på deras dagliga liv, självbild och maskulinitet, sexuella hälsa, sociala relationer med mera. Hur den påverkar både mäns självuppfattning och deras livsstil, som hur man ser på sig själv i sociala situationer med till exempel partner och vård, säger Jesper Andreasson, projektledare och professor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Utöver detta kommer man att intervjua professionella som jobbar i hälsoteam runt hjärtinfarktpatienter, samt genomföra samtal i grupp med män som delar liknande erfarenheter. Projektets mål är att bidra med kunskap om hur hjärtinfarkt påverkar patienters livskvalitet, livsstil och känsloliv, och hur olika maskulinitetsnormer kan inverka i en vårdprocess bestående av behandling, rehabilitering och egenvård.

– Genom detta kommer projektet att bidra med insikter om de olika faserna av vård- och återhämtningprocessen och på vilka sätt kroppsliga och mentala tillstånd interagerar. Denna kunskap är viktig även för att förstå patienters benägenhet att följa vårdpersonals medicinska råd.

Vad ligger bakom användningen av skjutvapen?

Våld med skjutvapen drabbar inte bara gängmedlemmar utan även släktningar till dem. Och det påverkar även tryggheten i bostadsområden och upplevelsen av säkerhet i samhället.

De insatser som hittills gjorts har inte lyckats bryta utvecklingen. Kan det bero på att situationen i Sverige skiljer sig från andra länder? Det ska projektet Att närma sig den heta zonen – om gängrelaterade konfliktsammanbrott och deras samhälleliga responser analysera.

– Vi ska undersöka vad det faktiskt är som ligger bakom användningen av skjutvapen för att hantera konflikter i gängmiljön. Det handlar om handlingslogiker – vad i konflikten och relationen mellan gäng gör detta våld rimligt? Och om vilka idéer som finns kring hur man bör framstå som gängmedlem och hur detta kommer till uttryck genom visst slags våld.

Det säger Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete och forskare i projektet som leds från Göteborgs universitet. Tillsammans med bland andra doktoranden Henrik Örnlind kommer han att gå igenom en stor mängd rättegångsmaterial, samt intervjua såväl experter som tidigare gängmedlemmar.

Intervjuerna kommer att leda fram till att olika typsituationer skapas. Utifrån dessa kommer gruppintervjuer att hållas i Stockholm, Göteborg och Malmö och på platser i Danmark och Skottland.

– Vi kommer då att ställa frågan: Givet dessa omständigheter, hur skulle ett troligt scenario se ut för att hantera konflikten? Vi kommer också att undersöka hur man på de olika platserna arbetar med förebyggande arbete och gänginterventioner. Målet är att kunna skapa bättre vetenskapligt underbyggda insatser mot skjutningar i gängmiljön i Sverige.

10 miljoner kronor från Forte

Båda projekten finansieras av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, i deras årliga öppna utlysning: I mäns hjärta 4,7 miljoner och Att närma sig den heta zonen 5,0 miljoner kronor. Totalt granskades 827 ansökningar, varav 70 projekt beviljades finansiering.