Patienter bedöms olika på akuten – trots samma system
Över en och en halv miljon människor passerar akutmottagningarna på Sveriges sjukhus varje år. Alla patienter prioriteras enligt ett system med gradering för hur snabbt de behöver vård, så kallad triage. Trots det skiljer sig bedömningarna åt. Men med enkla förändringar skulle det svenska triagesystemet RETTS kunna bli mer effektivt, visar Sara Wireklint i sin doktorsavhandling i vårdvetenskap.
Ökningen av patienter de senaste årtiondena, relaterat till befintliga personalresurser, har gjort att sjukvården infört arbetsmetoden triage. Triage betyder att vårdpersonal identifierar de patienter som har behov av vård snabbt när de kommer till akutmottagningen, samt de som kan vänta utan risk för att bli sämre. Det vill säga en systematisk kö till läkarbedömning, rätt vård till rätt patient i rätt tid. I Sverige har olika varianter av triage använts från 1990-talet, men sedan mitten av 2000-talet har arbetet blivit mer systematiskt. Då implementerades ett internationellt utvecklat triagesystem vilket också fungerade som utgångspunkt för utvecklandet av två svenska triagesystem, bland annat föregångaren till RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System).
Vad är triage?
Triage kommer från det franska ordet ”trier” som betyder sortera eller prioritera. Begreppets ursprung är från krig och katastrofer och bygger på att alla inte kan få vård samtidigt. Vårdpersonal prioriterar patientens behov av sjuk- och hälsovård. Behoven styr vilka patienter som behöver vård snabbt samt de som kan vänta utan risk för att bli sämre. Vårdpersonalens bedömning resulterar i en gradering som anger hur länge det är säkert för patienten att vänta på att träffa en läkare. Det kan variera från att direkt träffa en läkare till att patenten får vänta i flera timmar. Alla patienter som söker till en akutmottagning genomgår en prioritering.
Källa: 1177.se
Triage används inte likvärdigt
Syftet med avhandlingen var att undersöka triage vid akutmottagningarna i Sverige, med särskilt fokus på det svenska triagesystemet RETTS och sjuksköterskans erfarenhet av triage. Tidigare har det inte funnits särskilt mycket forskning på vare sig akutmottagningstriage eller RETTS.
– Andra internationella triagesystem har utvärderats vetenskapligt, men så har inte varit fallet med det svenska triagesystemet, säger Sara Wireklint.
Avhandlingens fyra studier ger en bild av hur triage genomförs i Sverige idag, vilka problem som finns men också hur det kan arbetas vidare med. Resultaten visar bland annat att olika sjuksköterskor inte gjorde samma bedömning av samma patientfall när RETTS användes, vilket inte var något Sara Wireklint förväntade sig. Ytterligare resultat visade att RETTS inte används på likvärdigt sätt i landet. Det beror till exempel på att det lärs ut på olika sätt, eller att det läggs olika mycket tid på att lära ut det till sjuksköterskorna.
– Det förvånade mig. Även om det på pappret är samma system som används kan det ha olika innebörder, och därmed ge olika förutsättningar för såväl patientomhändertagandet som kommunikationen med andra akutmottagningar.
Triagesystemet RETTS©
RETTS står för Rapid Emergency Triage and Treatment System. Det är ett patenterat system som uppdateras årligen och är det vanligast använda triagesystemet i Sverige. Systemet har fem graderingar (ofta används bara fyra) och baserat på systemet ska sjuksköterskan snabbt bedöma vilken patient som ska få vilken vård, och hur fort det måste ske. RETTS används både i ambulanser och på landets akutmottagningar. Systemet har skapats av vårdpersonal vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och bygger på liknande internationella triagesystem.
Fler parametrar gjorde bedömningen bättre
Resultaten visade också att bedömningen av en patient blev mer noggrann genom att inkludera ålder och medsjuklighet till triagesystemet RETTS.
– Det är en väldigt viktig aspekt. Det är också ett konkret resultat som går att implementera och som skulle förbättra och förstärka triagesystemet.
Sara Wireklint har själv lång erfarenhet som sjuksköterska och arbetar sedan 2004 på akutmottagningen i Växjö. Hon hoppas att hennes forskning ska leda till fler framtida studier.
– Det finns såklart mycket fler frågeställningar att undersöka. Det viktigaste tycker jag dock är att detta arbete ger en grund för vidare forskning, att triage synliggörs och att det blir levande fortsatta diskussioner kring arbetssättet, säger hon.
Mer information
- Läs avhandlingen I sin helhet: Emergency Department Triage in Sweden: Occurrence, Validity, Reliability and Registered Nurses' Experiences
- Läs mer om doktorandprojektet: Triage på sjukhusanslutna akutmottagningar
- Projektet är en del av forskningen i CISA (Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård)