Så kan en yrkesorganisation arbeta framgångsrikt mot långsiktiga mål
Yrkesorganisationen Talentias arbete för att göra socialarbetare till ett legitimationsyrke i Finland startade för över 70 år sedan. Marcus Weckströms avhandling visar hur strategier som ideologi, politisk påverkan, internationalisering och kampanjer har gett framgångsrika resultat genom åren. Den är givande läsning för såväl socialarbetare som fackliga organisationer inom andra branscher.
– Min studie visar hur yrkesgruppen socialarbetare genom sin organisation strävat konkret och långsiktigt mot sina mål för att göra yrket känt i samhället. Det har skett genom strategier som ideologi, politisk påverkan, samarbete med universitet, internationalisering och kampanjer. Och även om jag naturligtvis inte kan visa att organisationens agerande har varit helt avgörande för att uppnå legitimation, kan jag se hur man strategiskt har arbetat för detta.
Det säger Marcus Weckström som nyligen doktorerat i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. I sin avhandling analyserar han hur den finländska fackliga och professionella socialarbetarorganisationen Talentia strategiskt och under lång tid har arbetat för att göra yrket socialarbetare till ett legitimationsyrke.
Högre löner och högre status
Talentia är en så kallad hybridorganisation som förenar fackliga och professionella mål och den är ambitiös i sina strategier, visar Marcus. Man ska arbeta för högre akademisk utbildning, verka för bättre organisering på arbetsplatserna, värna arbetsuppgifternas innehåll och uppnå legitimation genom lagstiftning. Målet är att detta på sikt ska ge högre löner och högre status i samhället.
– Jag kan se hur organisationen arbetar strategiskt mot politik och förvaltning. Den tar initiativ till statliga utredningar och försöker få in sina representanter i kommittéer för att påverka utredningarna. Man är speciellt aktiv i samband med politiska val och regeringsskiften för att kunna påverka nya regeringars regeringsförklaringar och man deltar på politiska partiers partidagar, berättar Marcus.
Om Marcus Weckström och hans avhandling
– Jag har arbetat 20 år inom socialförvaltningen i Helsingfors, som socialarbetare, som chef och med utredningsärenden. 2012 skrev jag en licentiatuppsats vid Helsingfors universitet om diskussionen gällande utbildning, vidareutbildning, behörighet och kompetens i socialt arbete i Finland. Så intresset för professionsfrågor och historisk utveckling har jag haft länge.
– Jag skrev en avhandling jag själv gärna hade velat hitta när jag sökte efter tidigare forskning. Den här typen av avhandlingar är tyvärr sällsynt, även om Stina Wingfors skrev en liknande år 2004 gällande Akademikerförbundet SSR i Sverige. Eftersom jag skrev avhandlingen på svenska, är den riktad till läsare i både Finland och övriga Norden. Jag tycker också att det finns ett värde i att det skrivs avhandlingar och annan forskning på våra nationalspråk, så att inte all forskning produceras på engelska.
Samarbete med forskare och lärare
Talentia fokuserar även på utbildning. Man samarbetar med forskare och lärare på universitet och högskolor. Bland annat bidrar man till att socialt arbete blir ett självständigt universitetsämne år 1999. Organisationen samarbetar internationellt med andra organisationer för socialarbetare från 1960-talet. Man driver också kampanjer för att göra socialarbetaryrken mer kända i samhället och bland journalister, beslutsfattare och politiker.
– Deras mål om legitimation uppnås stegvis från 1980-talet. Lagstiftningen utökas efter hand, för att 2016 motsvara den som reglerar yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård som läkare och psykolog. Den ideologiska optimismen ger Talentia kraft att långsiktigt hålla fast vid sina mål, även runt 1990 då aktörer i samhället försöker luckra upp regleringen av socialarbetaryrket.
Användbar i många sammanhang
Marcus forskning baserar sig på arkivmaterial från åren 1949 till 2019 samt på intervjuer. Resultaten är användbara i många olika sammanhang.
– Avhandlingen är av intresse för personer som är intresserade av välfärdsprofessioners utveckling, för socialarbetare som vill öka sin självförståelse vad gäller yrket och dess utveckling, samt för professionsforskare för att till exempel göra jämförelser, exemplifierar Marcus. Resultaten kan också vara intressanta för fackliga organisationer och fackligt engagerade personer för att förstå hur professionalisering kan drivas i ett litet, nordiskt land.