Skillnader i undervisningen i samhällskunskap kan leda till ett A-lag och ett B-lag
Undervisningen i ämnet samhällskunskap skiljer sig åt mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet – både i läroplanen och i praktiken. Det visar en ny avhandling i pedagogik av Evelina Möllenborg, som ser en risk att detta kan leda till ett A-lag och ett B-lag vad gäller elevers framtidsmöjligheter som samhällsmedborgare.
Samhällskunskap är ett brett och viktigt ämne. Det kan beskrivas som ett demokratiämne, men även som ett ekonomiämne, ett analysämne, ett funktionellt ämne eller ett socialisationsämne.
I en ny avhandling i pedagogik har Evelina Möllenborg undersökt elevers, lärares och rektorers erfarenheter av undervisning i samhällskunskap inom både yrkesprogram och högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Hennes fokus har varit ämnets roll som demokratiämne. Hon har funnit flera faktorer som påverkar elevernas lärande och därmed även deras framtida utveckling.
– En lärares relationella och didaktiska kompetens påverkar i hög utsträckning elevers upplevelse av undervisningen. Hur skolan väljer att skapa förutsättningar för diskussioner i klassrummet och hur lärare bemöter elever i dessa samtal får en avgörande betydelse för elevernas lärande. Likaså för deras utveckling till ansvarsfulla medborgare i det demokratiska samhället.
Viktigt i både undervisning och diskussioner är att de är konstruktiva.
– Annars finns risken att kritik av en åsikt kan uppfattas som kritik av eleven som person, vilket kan leda till en känsla av utanförskap. För lärarna blir det utmanande att uppmana till diskussioner och samtidigt värna skolans gränser för vad som är tillåtet att säga.
Studiens innehåll
I sin studie har Evelina Möllenborg intervjuat 98 gymnasieelever från yrkesprogram och högskoleförberedande program på nio gymnasieskolor. Hon har även pratat med lärare i samhällskunskap och rektorer på samma skolor. Dessutom har hon analyserat gymnasieskolans ämnesplan (den del av läroplanen som handlar om ett speciellt skolämne) i samhällskunskap.
Skillnader i ämnesplanen
I avhandlingen visar Evelina Möllenborg på skillnader i ämnesplanen i samhällskunskap mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.
– Området politiska ideologier ingår endast på högskoleförberedande program. Elever på yrkesprogram ska alltså lära sig om samhället och om politiska val, utan att samtidigt erbjudas kunskaper om ideologierna bakom. Samma sak gäller undervisning om förhållningssätt till digitaliseringsfrågor.
– Jag frågar mig varför dessa aspekter av ämnet samhällskunskap endast angår vissa elever i gymnasieskolan. En skola med alltför stora skillnader mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program riskerar att leda till ett A-lag och ett B-lag när det gäller elevers framtidsmöjligheter som samhällsmedborgare.
Skillnader i typ av undervisning
Undervisningen i samhällskunskap tenderar att skilja sig åt inte bara i läroplanen utan även i praktiken, när det gäller vilken typ av undervisning eleverna får ta del av. Detta indikerar olika ambitioner för elever på respektive programform, menar Evelina Möllenborg.
– Elever på yrkesprogram läser en kortare kurs i samhällskunskap och undervisningen har dessutom en tendens att handla mer om enkla faktakunskaper. För högskoleförberedande program är analysförmåga och teoretisk kunskap starkt betonad.
Samtidigt förväntas varken eleverna på yrkesprogram eller på högskoleprogram i någon större utsträckning engagera sig i samhället eller demokratin som vuxna.
– Istället betonar gymnasieskolans samhällskunskap i stor utsträckning medborgarbildning som en fråga om att forma personligt ansvarsfulla medborgare som tar ansvar för sitt eget liv och som inte ställer till några problem för sina medmänniskor eller för samhället.
Lärare, politiker och skolmyndigheter
Evelina Möllenborg hoppas att hennes forskning ska användas av lärare till att utforma en undervisning som passar elevernas förutsättningar och behov, och till att prioritera en undervisning inriktad mot demokrati.
– Jag vill också att resultaten ska komma till nytta för de politiker och skolmyndigheter som fattar beslut om hur skolans undervisning i samhällskunskap ska utformas. Lärare måste få reella möjligheter att erbjuda en undervisning som leder mot att elever blir demokratiska medborgare!