Ny avhandling: Få våldsutsatta ungdomar väljer att berätta för vårdpersonal
Ungdomars sexuella hälsa är en föränderlig process som påverkas av en mängd faktorer. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet betonas vikten av att ständigt, och vid möten med ungdomar till exempel på en ungdomsmottagning, ställa frågor om deras sexuella beteende, om någon utsatt dem för våld och hur de mår. Frågorna behöver ställas på ett respektfullt och icke-dömande sätt för att ungdomarna ska vilja berätta.
Carina Petersson, legitimerad barnmorska och nybliven doktor vid Linnéuniversitetet, forskar om ungdomars sexuella beteende, deras utsatthet för våld och självskattade hälsa och sambanden däremellan. Hon studerar också om ungdomar valt att berätta om sin våldsutsatthet och hur de i så fall beskriver sina erfarenheter av att ha varit utsatta för våld.
Hennes forskning visar att många ungdomar väljer att ha oskyddat sex med en ny sexpartner trots att de i och med det kan riskera sin sexuella hälsa. En högre andel tonåringar anger tidig sexdebut, före 15 års ålder, jämfört med gruppen unga vuxna, mellan 20 och 24 år. Det är förvånande då åldern för sexdebut varit densamma sedan fyrtio år tillbaka. Dessutom svarar nästan hälften av ungdomarna att någon utsatt dem för våld, vilket också riskerar att påverka deras hälsa negativt på flera sätt.
Carina Petersson har valt att undersöka tre olika typer av våldsutsatthet. Den första är det emotionella våldet, som man delvis kan jämställa med det psykiska våldet, följt av det fysiska och det sexuella våldet. Hon utgår från ett validerat formulär som beskriver vad de olika typerna av våld kan innefatta och olika allvarlighetsgrader. En av studierna påvisade associationer mellan alla tre typerna av våld och att ungdomarna haft oskyddat sex med en ny partner.
Carina Peterssons avhandling består av fyra studier
Den första studien genomfördes bland utresande utbytesstudenter som efter hemkomsten från sina utbytesstudier erbjöds att besvara en webbenkät om sin hälsa och sexuella beteende under utbytesstudierna.
I studie två var fokus att undersöka skillnader mellan tonåringar och unga vuxnas (20–24 år) sexuella beteende och våldsutsatthet och associationer mellan ungdomars sexuella beteende och våldsutsatthet. Studien utfördes bland de som besökte en ungdomsmottagning och i den här studien ingår endast de ungdomar som i webbenkäten angett att de har debuterat sexuellt tillsammans med någon.
I studie tre kartläggs förekomsten av emotionell, fysisk och sexuell våldsutsatthet och sambandet mellan våldsutsatthet och självskattad hälsa, hos ungdomar som besökte en ungdomsmottagning. Det undersöktes även om våldsutsatta ungdomar berättat om sin utsatthet för våld för personal på ungdomsmottagningen eller till andra personer.
I den fjärde och avslutande studien intervjuades våldsutsatta kvinnor, mellan 16 och 23 år, om sin erfarenhet av att någon utsatt dem för våld.
– Mina forskningsresultat kan och behöver användas för att öka kunskapen om vilka hälsorisker ungdomar utsätter sig för eller blir utsatta för, säger Carina Petersson. Om någon ungdom som har ett sexuellt riskbeteende eller varit utsatt för våld identifieras vid ett möte, kan ungdomen erbjudas råd och stöd utifrån sitt aktuella behov och önskemål. Deras rätt till hälsa och deras egenmakt att själva eller tillsammans med någon kunna njuta av sin sexualitet, utan våld och utan att riskera sin hälsa kan aldrig nog betonas.
– Jag är även intresserad av ungdomars välbefinnande och i mina undersökningar finns en fråga med om hur de själva skattar sin hälsa. Den frågan används och följs upp i många sammanhang för att förutspå individers hälsa, sjuklighet och dödlighet. Man frågar generellt "hur skulle du vilja säga att din hälsa är?" och svaret anges från dålig till utmärkt och är ett viktigt värde att undersöka. Hittills har jag tittat på våldsutsatthet och associationer med självskattad hälsa. Och jag har sett att det finns statistiskt signifikanta samband med en lägre självskattad hälsa efter våldsutsatthet. Oavsett vilken typ av våld som ungdomarna varit utsatta för, rapporterade de en lägre självskattad hälsa om man jämför med de som inte varit våldsutsatta. Det är ett viktigt resultat, enligt Carina.
Få berättar om sin våldsutsatthet
De våldsutsatta ungdomarna skattar sin hälsa sämre än övriga och få väljer att berätta för hälso- och sjukvårdspersonal om sin våldsutsatthet. De flesta ungdomarna har också en okunskap om vad som räknas som våld. Forskningsresultatet visar att många ungdomar förväntar sig att få frågor om våld till exempel under ett besök på ungdomsmottagningen. Men, om de känner att den som frågar kan döma dem om de berättar, kan de välja att avstå.
– Förhoppningsvis kan resultaten i min avhandling vara betydelsefulla för att bidra till att förbättra ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och samtidigt stärka deras rättigheter inom området. Jag föreslår en utökning av lättillgängliga mottagningar för ungdomars sexuella hälsa. Samtidigt anser jag att gratis tillgång till barriärmetoder, som kondom och femidom, upp till 25 års ålder borde vara något att testa då endast tjejer har tillgång till gratis preventivmedel idag.
– Viktigast för mig är att ungdomar har en bra sexuell hälsa och att de sätter sina gränser och att de njuter av sin sexualitet. Att de själva bestämmer när, hur och med vem eller vilka de har sex med. Och att allt ska ske i samtycke. Det är inte okej med våld, det är inte okej att det inte känns bra när vi har sex. Det ska kännas bra och du ska själv få bestämma hur du vill ha sex, avslutar Carina Petersson.
Avhandlingens titel
Kommer du att döma mig om jag berättar? …om ungdomars sexuella beteende och utsatthet för våld
Kontakt
Carina Petersson, mobilnummer: 076- 840 84 89, e-post: carina.petersson@lnu.se, Lnu.se/personal/carina.petersson/
Carina Sörgårn, forskningskommunikatör, telefon 0470-70 85 52, e-post: carina.sorgarn@lnu.se