barn i lågstadiet med lärare ligger på golvet i ett bibliotek och läser

Viktigt möta varje elevs unika förutsättningar i undervisningen i svenska som andraspråk

Elever på lågstadiet som läser svenska som andraspråk har generellt sett större utmaningar inom läsförståelse än elever som läser ämnet svenska. En ny avhandling i pedagogik ger vägledning om hur undervisning och stödinsatser kan utformas för att ge bättre förutsättningar.

Såväl ordavkodning som ordförråd påverkar läsförståelsen bland elever på lågstadiet som läser enligt läroplanen för svenska som andraspråk. Det visar en ny avhandling i pedagogik av Helén Egerhag, lektor på institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet.

– Resultaten visar också att dessa elever som grupp betraktat har större utmaningar inom både ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser ämnet svenska. Tidig läsundervisning behöver alltså ha fokus på alla dessa tre områden.

Liten ordlista

Ordavkodning: Den tekniska sidan av läsningen; att kunna läsa enskilda ord.
Ordförråd: Att känna till ord och vad de betyder, vilket är viktigt för språkförståelsen och därmed avgörande för läsförmågan.
Screening: Att testa för att fånga upp de elever som behöver extra stöd och för att få vägledning i vilket stöd de behöver.

Noggrann kartläggning

Andra slutsatser i Helén Egerhags forskning är att undervisning och eventuella stödinsatser behöver föregås av en noggrann kartläggning. Detta eftersom både undervisning och stödinsatser behöver möta varje elevs unika förutsättningar och behov i läsutvecklingen. Läsutvecklingen behöver även följas noga över tid.

– Det är också viktigt att stödinsatser är systematiska och intensiva, och att de ges under en begränsad tid. I både undervisning och stödinsatser behöver särskild hänsyn tas till att eleven läser på ett andraspråk, säger Helén Egerhag.

Så tidigt som möjligt

Avhandlingen ger vägledning dels om kartläggning av läsutveckling på svenska som andraspråk, dels om hur undervisning och stödinsatser kan utformas. Elever som riskerar att utveckla svårigheter i läsning behöver upptäckas genom så kallad screening så tidigt som möjligt och läsutvecklingen behöver följas noga, menar Helén Egerhag.

– Undervisningen behöver ha fokus på att eleverna utvecklar grundläggande färdigheter i läsning och behärskar den tekniska sidan av läsningen. Detta ger större förutsättningar för en positiv spiral, där eleven läser mer och därigenom blir bättre på att läsa och också lär sig fler ord genom läsningen.

Viktigt att samverka

Viktigt i sammanhanget är att lärare ges möjlighet att samverka i såväl kartläggning som undervisning och stödinsatser.

– Det kan till exempel handla om klasslärare, lärare i svenska som andraspråk och speciallärare i språk-, skriv- och läsutveckling. Eftersom läsförmåga också kan överföras mellan språk, har även modersmålsläraren en viktig roll i detta sammanhang, avslutar Helén Egerhag.

Mer information