Allt om årets nya doktorer vid Linnéuniversitetet

Viktig kunskap om hur tromboinflammation utvecklas och kan behandlas

Nedbrytningen av röda blodkroppar, hemolys, sker av flera anledningar. Biprodukter som frigörs under denna process kan leda till koagulering och inflammation. Både komplementsystemet, vårt medfödda immunförsvar, och koagulationssystemen bidrar till denna reaktion, som kallas tromboinflammation.

Alexandra Gerogiannis avhandling undersöker hur heme, en avgörande komponent i röda blodkroppar, utlöser tromboinflammation och påverkar hur sjukdomen utvecklas. Resultaten visar att en ökning av heme-nivåer kan leda till ett signifikant tromboinflammatoriskt svar, vilket är kopplat till en okontrollerad aktivering av komplementsystemet. Sambandet är tydligt och därför har en inriktning på komplementaktivering dykt upp som ett nytt terapeutiskt tillvägagångssätt.

– Avhandlingen bidrar med kliniskt viktiga resultat angående hanteringen av risker relaterade till hemolys. Baserat på resultaten kan patienter med hemolytiska störningar, till exempel sicklecellsjukdom, dra nytta av specialinriktade terapier och bättre diagnostiska verktyg.

• Avhandling: The role of the thromboinflammatory response under hemolytic conditions: Pathophysiological mechanisms and therapeutic inhibition

Ny modell förutspår träets beteende under belastning och fukt

Trä är ett naturligt växande material som har använts som byggnadsmaterial i århundraden. Dess höga fukthalt kan dock göra det svårt att använda som bärande konstruktioner utan speciella torkningsprocesser.

I sin avhandling har Winston Mmari utvecklat en modell som kan förutsäga träets beteende under mekanisk belastning och olika fukt- och temperaturförhållanden. Modellen bygger på en matematisk beskrivning av hur fukt rör sig i trä. Den tar hänsyn till träets mikroskopiska struktur och hur fukt påverkar träets mekaniska egenskaper.

– Modellen kan användas för att analysera och förutsäga beteendet hos träelement och strukturer, säger Winston. Den kan också användas för att undersöka och optimera torkprocesser för trä.

Resultaten från Winstons studie kan hjälpa forskare att förbättra kunskapen om och förståelsen av trä som material. De kan också användas för att utveckla nya träprodukter och konstruktioner som är mer hållbara och effektiva.

• Nyhet: Ny modell för träbeteende vid belastning under olika fukt- och temperaturförhållanden
• Avhandling: Multiphase continuum modeling of wood: A hybrid mixture theory approach

Visualisering gör maskininlärning mer tillförlitlig

Kan man lita på beslut från avancerade maskininlärningsmodeller? Angelos Chatzimparmpas forskning gör algoritmer för maskininlärning mer begripliga, för att experter ska kunna bedöma hur automatiserade beräkningslösningar når sina resultat.

Samhället är beroende av intelligenta maskiner som löser olika typer av problem. Trots dessas precision är det viktigt för experter inom högriskområden att förstå grunden för maskininlärningsförutsägelser. Angelos och hans kollegor har skapat ett digitalt verktyg för visualisering av maskininlärning, samt designat flera visuella, analytiska metoder för att förbättra arbetsprocessen.

– I min forskning visar jag hur de som använder maskininlärning kan ha nytta av visuella analysverktyg. Dessa ökar tillförlitligheten och styr maskininlärningsmetoder genom interaktiva visuella representationer, det vill säga speciella typer av diagram och grafer som användarna kan påverka, säger Angelos.

• Nyhet: Ny forskning hjälper till att visuellt förstå och utvärdera maskininlärningsprocesser
• Avhandling: Visual analytics for explainable and trustworthy machine learning

Ny metod förbättrar kvaliteten på programvara

I sin avhandling i datavetenskap har Sebastian Hönel utvecklat en ny metod för att mäta och förbättra kvaliteten på programvaruprocesser. Ett av de nya verktygen är ett mått som kallas ”källkodstäthet”, som visar hur kompakt och effektiv koden är.

– Källkodstäthet är ett värdefullt verktyg för att identifiera överflödig kod. Dessutom har vi utvecklat en pålitlig klassificerare baserad på detta för att förstå förändringar i mjukvaran. De här verktygen används för att lättare identifiera komplexa problem i utvecklingsprocessen.

Forskningen markerar ett steg framåt i strävan efter att förstå och förbättra kvaliteten på programvara. Med dessa nya verktyg och metoder kan man effektivisera och optimera utvecklarnas arbete.

– Vi har skapat verktyg som snabbt kan skanna igenom dina projekt och peka ut var de stora problemen kan ligga. Det kanske inte ger dig alla detaljer, men det hjälper dig att snabbt se vilka projekt som behöver extra uppmärksamhet, säger Sebastian.

• Nyhet: Ny metod kan förändra framtidens programvaruutveckling
• Avhandling: Quantifying process quality: The role of effective organizational learning in software evolution

Programvara som lär sig stoppa nya hot

Komplexiteten, frekvensen och mångfalden hos cyberkriminella attacker har ökat snabbt under de senaste åren, vilket ställer höga krav på de programvaror som ska skydda oss. Ett sätt att möta det ökade hotet från cyberattacker är med självanpassande system, vilket innebär att systemet över tid kan anpassa sig för att hantera hot som inte var kända när det designades.

– Cyberattacker riktar sig mot individer, företag, banker, militär och myndigheter, vilket kan orsaka allvarliga störningar och konsekvenser. Min avhandling bidrar med metoder för att utveckla datorsystem som kan identifiera, analysera och avvärja faror på ett självständigt vis och på så vis bidra till ett bättre och säkrare samhälle, säger Charilaos Skandylas.

I avhandlingen har Charilaos undersökt hur självanpassande skydd kan integreras både i traditionella datorsystem och i decentraliserade system, där man har begränsad information om och kontroll över systemets enskilda delar.

• Avhandling: Design and analysis of self-protection: Adaptive security for software systems

Mobila teknologier för att minska smittspridning

Under Covid-19-pandemin har olika mobila teknologier utvecklats för att motverka eller spåra smittspridning. Området är komplext och rymmer både tekniska och mänskliga utmaningar. My Villius Zetterholms avhandling syftar till att öka kunskapen kring hur mobil teknik kan stödja olika preventiva strategier under epidemiska utbrott. Hon undersöker hur teknologier som bygger på distansmätning kan designas och användas.

En sådan teknologi är mobilbaserad kontaktspårning, som spårar individer som har varit nära en smittad person. Här finns dock stora utmaningar med komplexitet, integritet och acceptans bland användarna. Ett annat exempel är så kallade distanstaggar utformade för att hjälpa människor hålla avstånd genom att larma.

– Globalt har fokus varit på kontaktspårning under pandemin. Men mobilbaserad teknik kan användas på fler sätt om vi tänker utanför ramarna.

Forskningen bidrar till kunskap om användarperspektiv och användningsområden. Det kan stärka vår digitala beredskap inför nästa kris.

• Avhandling: Re-defining the problem in technology aided epidemic prevention: From contact tracing to behavioral design

Så kan forskare och mjukvarubranschen samarbeta bättre

Idag finns informationsteknik i form av både hård- och mjukvara i nästan alla produkter och tjänster och det utvecklas hela tiden nytt. För att lyckas i utvecklingen av ny mjukvara använder man olika modeller som beskriver utvecklingsprocessen. De är avgörande för projektets framgång.

Den här sortens modeller utvecklas och anpassas både inom akademisk forskning och i praktiska projekt för mjukvaruutveckling. Ett problem är dock att akademiska modeller tenderar att förbli oanvända i praktiken, eller att det tar lång tid innan de implementeras.

Ia Williamssons avhandling ger kunskap om hur utvecklingsmodeller överförs eller sprids mellan akademi och praktik. Forskningen bygger på data insamlad från verksamma inom båda områdena och visar vilka faktorer som påverkar huruvida akademisk kunskap ska komma till användning även utanför akademin.

– En medvetenhet om detta, och ett närmare samarbete mellan akademi
och praktik, kan öka relevansen av forskningen och främja en mer
systematisk användning av kunskapen i praktiken, säger Ia.

• Avhandling: Establishment patterns of model diffusion theory

Säsongsvariationer hos de minsta växtplanktonen

Picofytoplankton kallas de alla minsta växtplanktonen som har en diameter på mindre än två miljondelar av en meter. Men trots sin ringa storlek utgör de majoriteten av all växtplanktonmassa i världshaven och är basen i den marina näringskedjan.

Javier Alegria Zufias avhandling i ekologi visar hur mängden och sammansättningen av picofytoplankton varierar i Östersjön över året och vilka faktorer som påverkar sammansättningen. Han har använt data från kustnära vatten och öppet hav under perioden 2018 och 2020. Fältstudierna har även kompletterats med laboratorieexperiment.

Avhandlingen visar tydliga säsongsvariationer i sammansättningen av olika picoväxtplankton, samt hur de styrs av temperatur och tillgång till näring i vattnet.

– Resultaten visar vilken viktig roll picofytoplankton spelar för Östersjön. Avhandlingen visar även vikten av att övervaka förekomsten av växtplankton över tid för att förstå deras dynamik, säger Javier.

• Avhandling: Picophytoplankton seasonal dynamics in the Baltic Sea

Så påverkar dammar överlevnaden för vattenlevande organismer

Dammar i vattendrag förändrar miljön eftersom flödet av vatten, organismer och energi förändras. Till exempel hindrar dammar migration och spridning av djur och växter. Hur väl lyckas organismer anpassa sig och överleva? Det har Carl Tamario undersökt i sin avhandling genom att studera både olika fiskarter och den hotade flodpärlmusslan.

Resultaten visar bland annat att dammar med ålyngelledare, en passage som syftar till att hjälpa ålyngel vandra förbi hinder, fortfarande har en negativ effekt på utbredningen av unga ålar i sötvatten.

– Det var förvånande och understryker att man borde fortsätta utvärdera och förbättra funktionen av fiskvägar.

Resultaten visade också att de populationer med störst framgång att föröka sig hos den starkt hotade flodpärlmusslan, levde i kallare områden samt i anslutning till kraftiga värdfiskpopulationer av lax eller öring.

Avhandlingen bidrar till en djupare förståelse om konsekvenserna av vattendragsfragmentering för välmåendet hos en rad vattenlevande arter.

• Avhandling: On the abundance and distribution of organisms in fragmented riverscapes: Insights from studies on different species and spatiotemporal scales

Digitalt språkverktyg underlättar lärares arbetsbörda vid rättning av elevtexter

När Daniel Ihrmark arbetade som engelsklärare på gymnasiet märkte han att rättning av elevtexter ofta tog mycket tid. Därför har han i sin avhandling undersökt om det går att förenkla det här arbetsmomentet med hjälp av digital teknik.

Programmet som Daniel utvecklat använder sig av Java Language Tool, en open source-resurs för språkregler. Läraren laddar upp elevernas texter i programmet, som gör en språkanalys och letar efter felmönster i texterna. Resultaten visas i form av olika diagram, på grupp- och individnivå.

Det ger läraren en tydlig bild av vilken typ av grammatik som många har problem med i gruppen, och undervisningen kan anpassas efter det. Läraren kan också ge mer relevant och snabb feedback till varje elev.

– Jag visar att den här typen av lexikonbaserade verktyg på sikt har potential att spara tid och arbete för lärarna, så de kan ägna mer tid åt att undervisa och planera lektioner. Men verktygen behöver bli mycket enklare och smidigare att använda för att de ska fungera i vardagen. Och det är viktigt att ha med lärare i den utvecklingen, säger Daniel.

• Nyhet: Digitalt språkverktyg underlättar lärares arbetsbörda vid rättning av elevtexter
• Avhandling: Automated text analytics in Swedish English classrooms: The design, development, and evaluation of a supporting tool

Nya källor till gammastrålning upptäckta

Tomas Bylund har i sin avhandling studerat blazarer, några av universums mest mystiska objekt. Blazarer är en typ av galaxer som innehåller supermassiva svarta hål. Dessa drar till sig enorma mängder materia, en process som frigör otroliga mängder energi.

– En viktig pusselbit är observation av gammastrålar med mycket hög energi (VHE). Genom att studera dessa strålar kan forskare få en direkt inblick i de mekanismer som driver de oerhört stora strålningsmängderna, säger Tomas.

I avhandlingen har observationer genomförts med H.E.S.S, ett avancerat system av markbaserade teleskop som används för att observera gammastrålning. Med systemet har man studerat sju nya källor till VHE-gammastrålar noggrant, vilket avsevärt utvidgar samlingen av kända källor till högenergetisk gammastrålning.

– Jag utförde också datorstudier för att utforska möjligheten att använda djupinlärning för att förbättra känsligheten hos ALTO, ett nyligen föreslaget observatorium som tillhör en ny klass av gammastrålningsinstrument.

• Avhandling: Seeking the faint extremes: Detection and characterisation of extragalactic soft-spectrum gamma-ray sources and exploring methods to enhance their detection with machine learning in the 50 GeV-50 TeV energy range

Desire – mer än bara drivkraft och mål i entreprenörskap

Desire (begär/önskan) har haft en central roll i teoribildning om ekonomisk utveckling och entreprenöriellt beteende. Allt från att se det som en inre drivkraft hos entreprenören till att vara entreprenörskapets mål: att tillgodose existerande eller skapa nya begär (exempelvis genom innovation).

– Dessa teorier reflekterar dock sällan över begärets natur, utan nöjer sig med att se det som något flyktigt i människan eller likna det vid en motor som driver ekonomin framåt, säger David Calås.

I sin avhandling presenterar han ett alternativt sätt att koppla samman desire och entreprenörskap. Det bygger på en förståelse av desire som socialt distribuerat och kulturellt konstituerat, samt som en formbar och förhandlingsbar del i entreprenöriella processer.

– Denna slutsats har jag uppnått genom en etnografiskt inspirerad fallstudie av skapandet av en privat konsthall i byn Vittaniemi, belägen i den arktiska landsbygden vid Torne älv, samt ett tolkningsarbete av denna organisatoriska process för tillblivelse på kulturens fält.

• Avhandling: Entrepreneurship as organizing desire

Kvinnors betydelse för hållbart entreprenörskap på småländska landsbygden

Shqipe Gashi Nulleshi undersöker i sin avhandling sambandet mellan genus och entreprenörskap i småländska familjeföretag. Hennes forskning understryker kvinnors kritiska roll i beslut för hållbarhet, speciellt under kriser som till exempel pandemin. Den pekar på vikten av att inkludera flera perspektiv i beslutsprocesser för att främja långsiktig hållbarhet.

– Entreprenörskap är centralt för utvecklingen av stads- och landsbygdsområden, inte minst för att adressera miljö- och jämställdhetsfrågor. Genom kontextualisering, att förstå sammanhanget där entreprenörskap sker, kan en djupare förståelse av företagande på landsbygden uppnås, säger Shqipe.

Resultaten i avhandlingen visar att lokala myndigheter bör vara uppmärksamma på ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden samt könsaspekter i sina samhällen för att skapa relevanta och effektiva strategier.

• Avhandling: Contextualizing entrepreneurship and gender: A life-story approach to rural family businesses in Sweden

Ny teoretisk kunskap om hur franchiseföretag bäst styrs

Martin Ludvigsson-Wallette har studerat vilken betydelse bolagsstyrning har i samband med franchising. Med sin avhandling fyller han en kunskapslucka, eftersom forskare inte använt sig av bolagsstyrning inom franchising som specifikt undersökningsobjekt tidigare.

Franchising som affärsmodell har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Idag är det den snabbast växande modellen inom detaljhandel. Franchisebranschen har en stor inverkan på ekonomin, men har också en betydande roll när det gäller att ge affärsmöjligheter till kvinnor och minoriteter.

I Martins avhandling presenterar han särskilt en utvidgning av det konceptuella området för styrning inom franchising. Han beskriver att den tidigare forskningen och litteraturen om franchising är komplex och oenhetlig vad gäller teoretiska begrepp, metoder och perspektiv.

– Det finns en bristande förståelse bland både praktiker och akademiker om varför vissa franchisingföretag blir framgångsrika samtidigt som andra inte blir det. Jag belyser hur franchisingföretag styrs på bästa sätt och ökar förståelsen kring deras framgång kontra icke-framgång.

• Avhandling: In (re)search of corporate governance models between markets and hierarchies: The governance of franchising

Existentiell filosofi som en väg till en alternativ förståelse av bolagsstyrning

I sin avhandling vrider och vänder Pär Vasko på de grundläggande antagandena om människan i två centrala teoribildningar inom bolagsstyrning. Vad driver chefer och företagsledare? Måste drivkrafterna begränsas till ramverket kring den ena eller den andra teorin?

– Jag undersöker om det går att föra en mer filosofisk diskussion när människan teoretiseras. Det kanske inte är så svart och vitt. Jag hävdar att vi hela tiden strävar efter något, och det är denna strävan som är själva meningen. Det är så vi formar framtiden – tillsammans.

– I grunden försöker jag etablera ett alternativt sätt att närma sig tillvaron som vi alla lever i, oavsett om vi är ledare, chefer, anställda – eller för den delen människor. För mig är existentialismen ett sätt att söka förståelse för både sig själv och andra. Den utmanar, den kräver vidsynthet och den vrider och vänder på vad jag tror mig veta.

Pärs ambition är att vi kan utmana oss själva och andra genom att inte fastna i hur saker och ting är, och genom att komma loss från föreställningar om hur vi är.

• Nyhet: Ny avhandling utforskar existentiell filosofi som en väg till en alternativ förståelse av bolagsstyrning
• Avhandling: Moving beyond stewards versus agents – exploring business managers as existential beings in the interior-design and furniture industry in Småland, Sweden

Kvinnors karriärer får stå tillbaka vid anhörigvårdande

Merparten av Sveriges 1,3 miljoner anhörigvårdare är samtidigt yrkesverksamma. Men att ta hand om en närstående går ofta ut över arbetsförmågan.

Det är främst kvinnors arbetsförmåga som begränsas av att vårda en anhörig, visar Joana Vicentes avhandling om könsskillnader i svensk anhörigvård. Var sjätte kvinna går ner i arbetstid och mer än dubbelt så många kvinnor som män, sju respektive tre procent, slutar arbeta helt när de vårdar en anhörig.

– En möjlig förklaring är att män generellt har mer flexibel arbetstid och därför kan anpassa schemat bättre efter behov. En annan är att kvinnor är de i familjen som tar på sig ansvaret när behov av anhörigskap uppstår.

Hur yrkesverksamma män och kvinnor utför anhörigvård skiljer sig också. Kvinnor lägger över lag mer tid på vårdande, tar emot mindre hjälp, samt upplever anhörigvård som påfrestande i större utsträckning än vad män gör. Det är vanligare att män hjälper till med administrativt och ekonomiskt stöd.

• Nyhet: Kvinnors karriärer får stå tillbaka vid anhörigvårdande
• Avhandling: Combining informal care with paid work: An exploration of working carers’ situation with regards to their health status, gendered patterns of care, support and the impact of the Covid-19 pandemic

Välfärdsteknik för äldre riskerar att stjälpa snarare än hjälpa

Maria Nilsson har i sin avhandling analyserat samhällets syn på vård och omsorg för äldre, genom att undersöka hur välfärdsteknik används för äldre människor (över 65 år) och deras anhöriga. Anhöriga är personer som ger vård, hjälp eller stöd till någon närstående.

Resultaten fokuserar på både äldrevården kopplat till välfärdsteknik, anhörigas deltagande och hur politiker uppfattar välfärdsteknikens del i äldrevården. Ett av resultaten visar att hälsa inte ses som det övergripande målet för välfärdsteknik för äldre, utan som ett medel för att uppnå självständighet. Maria Nilsson är kritisk till hur självständighet ses som det övergripande idealet och tycker att det behövs ett mycket mer kritiskt förhållningssätt till införandet av välfärdsteknik.

– Jag önskar att politiker och beslutsfattare kunde höja blicken och fundera över vilka etiska och moraliska problem det finns kopplat till välfärdsteknik. De behöver problematisera användandet av välfärdsteknik i stället för att se det som den enda lösningen.

• Nyhet: Välfärdsteknik för äldre riskerar att stjälpa snarare än hjälpa
• Avhandling: Unpacking the welfare technology solution discourse: An analysis of society’s perceptions of formal and informal care of older people

Få våldsutsatta ungdomar väljer att berätta för vårdpersonal

Ungdomars sexuella hälsa är en föränderlig process som påverkas av en mängd faktorer. Carina Petersson betonar i sin avhandling vikten av att ständigt, och vid möten med ungdomar till exempel på en ungdomsmottagning, ställa frågor om deras sexuella beteende, om någon utsatt dem för våld och hur de mår. De behöver ställas på ett respektfullt och icke-dömande sätt för att ungdomarna ska vilja berätta.

– Min forskning visar att många ungdomar väljer att ha oskyddat sex med en ny sexpartner trots att de i och med det kan riskera sin sexuella hälsa.

En högre andel tonåringar anger tidig sexdebut, före 15 års ålder, jämfört med gruppen unga vuxna mellan 20 och 24 år. Det är förvånande, då åldern för sexdebut varit densamma sedan fyrtio år tillbaka. Dessutom svarar nästan hälften av ungdomarna att någon utsatt dem för våld, vilket också riskerar att påverka deras hälsa negativt på flera sätt.

– Resultaten i min avhandling är betydelsefulla, då de kan bidra till att förbättra ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och samtidigt stärka deras rättigheter inom området.

• Nyhet: Ny avhandling: Få våldsutsatta ungdomar väljer att berätta för vårdpersonal
• Avhandling: Kommer du att döma mig om jag berättar? … om ungdomars sexuella beteende och utsatthet för våld

Miljövänligare sätt att framställa plaster och läkemedel

Kemiska reaktioner som leder till bildandet av nya bindningar till kolatomer spelar en avgörande roll för att framställa material som plaster och ämnen som läkemedel och jordbrukskemikalier, vilka behövs för att upprätthålla och förbättra vår levnadsstandard. Utvecklingen av nya metoder för att snabbt, enkelt och miljövänligt skapa kolbildningar är därför av stor vikt.

Prasad Anaspures avhandling presenterar nya metoder för att skapa sådana bindningar på ett mer hållbart vis. Avhandlingen fokuserar på två frågor. Den ena handlar om att använda metallerna kobolt och iridium som katalysatorer, det vill säga för att påskynda den kemiska reaktionen. Det andra handlar om att minska mängden material och lösningsmedel som behövs för att skapa reaktionen.

– Forskningen bakom den här avhandlingen har resulterat i nya verktyg för att på ett mer hållbart sätt skapa bindningar till kolatomer, vilket är av stor betydelse vid framställning av material och kemikalier, säger Prasad.

• Avhandling: Novel strategies for C-C/X bond formation

Förstärkningsinlärning gör AI-algoritmer smartare

I sin avhandling visar Björn Lindenberg hur förstärkningsinlärning inom AI kan skapa effektiva strategier för självständigt beslutsfattande. Belöningssystem kan stärka korrekt beteende, exempelvis optimering av strategier för prissättning eller styrning av robotar. Genom att agera i en miljö och få feedback lär sig en digital beslutsfattare gradvis att utföra önskvärda handlingar.

Förstärkningsinlärning innebär att en digital agent lär sig fatta beslut genom att interagera och få belöningar eller straff beroende på om resultatet är önskvärt eller inte. Björns fokus ligger på att utveckla algoritmer för att hjälpa agenter fatta optimala beslut baserade på tidigare erfarenheter, vilket har tillämpningar inom till exempel spelteori, robotik och finansiell analys.

– Min forskning fokuserar på förstärkningsinlärning där en agent observerar miljötillståndet och tar beslut genom att välja handlingar från en lista av alternativ. Dessa val påverkar miljön och skapar nya situationer, vilket kontinuerligt förbättrar agentens prestanda, säger Björn.

• Nyhet: Ny avhandling visar hur AI kan lära sig att fatta effektiva beslut genom förstärkningsinlärning och belöningssystem
• Avhandling: Reinforcement learning and dynamical systems

Nya insikter om hur information flödar på finansmarknader

I sin avhandling i matematik har Mohammed Louriki studerat hur information om framtida finansiella händelser, till exempel en konkurs, kan påverka finansmarknaderna. Han har utvecklat ett nytt sätt att modellera hur information flödar på marknaderna.

Traditionellt har finansiella modeller antagit att information avslöjas för alla marknadsaktörer samtidigt. Detta antagande är dock orealistiskt eftersom ny information ofta läcker ut gradvis.

För att ta itu med problemet har Mohammed introducerat en ny typ av modell som kallas en ”broprocess”. Det är ett förlopp som startar vid en viss punkt och är villkorad att vara lika med en annan punkt vid ett senare tillfälle. Denna broprocess kan på så sätt fånga spridningen av information över en period.

– Syftet har varit att fastställa om grundläggande egenskaper fortsätter att gälla över tid. Insikterna har potential att förändra hur vi hanterar risker och optimerar strategier inför osäkra framtida händelser.

• Avhandling: Bridges with random length and pinning point for modelling the financial information

Kvantmekaniken genom nya ögon

Fritiof Wallentin utforskar kvantmekanikens värld på ett nytt sätt. I stället för att följa traditionella idéer, föreslår han att kvantmekanik egentligen handlar om sannolikheter som beror på situationen vid mätningen. Enligt hans avhandling sker händelser i kvantvärlden i det ögonblick vi mäter dem och inte, som vi tidigare trott, baserat på objektets egenskaper innan mätningen.

Enkelt uttryckt betyder detta att kvantmekanik är som ett slags kortspel. Du vet inte vilket kort du kommer att få förrän du har dragit det. Det är i ögonblicket du tar kortet som det faktiskt bestäms vilket kort du får – även om det inte var det kortet som var där innan du drog det. Fritiof applicerar dessa idéer även på andra områden.

– Avhandlingen omformulerar klassisk statistisk mekanik med kvantmekanikens metoder och föreslår ett nytt sätt att tillämpa kvantmekanikens principer inom andra fält, som till exempel gravitation, säger han.

• Avhandling: Linking probability theory and quantum mechanics, and a novel formulation of quantization

Reform kan leda till större skillnader mellan kommuner och individuella fritidshem

Richard Andersson har utforskat hur rektorer och kommunala skoltjänstemän förklarade och införlivade krav på förändringar i sina organisationer, till följd av lärarlegitimationens utvidgning till att även omfatta lärare i fritidshem. Han visar att de på grund av varierande förutsättningar och utgångspunkter navigerade genom dilemman som uppstod i detta arbete utifrån personliga, organisatoriska och resursbaserade faktorer – vilket resulterade i en bredd av olika utfall på kommunal- och skolenhetsnivå.

I förhållande till intentionen med reformen, att skapa kvalitativ likvärdighet, visar avhandlingen på de svårigheter som kan uppstå vid lokal implementering. Den argumenterar för att reformen i vissa fall kan leda till större skillnader mellan kommuner och individuella fritidshem.

– Mina resultat belyser även rektorers och andra skolledares  problemlösningsförmåga vid tvetydiga eller problematiska förändringsarbeten och påvisar behovet av att ta deras pragmatiska organiseringsarbete i beaktande för framtida reformer, berättar Richard.

• Avhandling: Managerial dilemmas of a borderland position: Professional standardization in the Swedish school-age educare

Viktigt möta varje elevs unika förutsättningar i undervisningen i svenska som andraspråk

Såväl ordavkodning som ordförråd påverkar läsförståelsen bland elever på lågstadiet som läser enligt läroplanen för svenska som andraspråk. Det visar en avhandling i pedagogik av Helén Egerhag, lektor på institutionen för pedagogik och lärande.

– Resultaten visar också att dessa elever som grupp betraktat har större utmaningar inom både ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser ämnet svenska. Tidig läsundervisning behöver alltså ha fokus på alla dessa tre områden.

Andra slutsatser i Heléns forskning är att undervisning och eventuella stödinsatser behöver föregås av en noggrann kartläggning. Detta eftersom både undervisning och stödinsatser behöver möta varje elevs unika förutsättningar och behov i läsutvecklingen. Läsutvecklingen behöver även följas noga över tid.

– Det är också viktigt att stödinsatser är systematiska och intensiva, och att de ges under en begränsad tid. I både undervisning och stödinsatser behöver särskild hänsyn tas till att eleven läser på ett andraspråk.

• Nyhet: Viktigt möta varje elevs unika förutsättningar i undervisningen i svenska som andraspråk
• Avhandling: Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk: Undervisning och tidiga insatser

Undervisningens avgörande betydelse för elevers lärande i matematik

Det är vanligt att elever har mycket olika förutsättningar i dagens klassrum. I en avhandling i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik visar Anna Lövström hur man kan utforma undervisning som präglas av delaktighet. Ämnet hon valt är matematik, närmare bestämt undervisning och lärande av hela tal.

Anna menar att man måste använda kunskap och teorier från forskning i såväl specialpedagogik som matematikdidaktik, för att få en samlad bild av hur undervisningen i matematik i årskurserna 2 och 3 kan präglas av inkludering. Utgångspunkten är elevers olika förkunskaper som man har identifierat genom kunskapstester före lektionens genomförande.

– Mina resultat visar att hur undervisningen utformas och genomförs har avgörande betydelse för elevers lärande och delaktighet. Analyser på kollektiv nivå, alltså av en hel elevgrupp, ger viss insikt om detta. Analyser på individuell nivå är dock centrala för att förstå hur avgörande utformningen och genomförandet är för enskilda elever.

• Nyhet: Avhandling lyfter undervisningens avgörande betydelse för elevers lärande i matematik
• Avhandling: Delaktighet för elever med olika förkunskaper i matematik: En interdisciplinär studie om betydelsen av undervisningens utformning och genomförande för elevers lärande

Skillnader i undervisningen i samhällskunskap kan leda till ett A-lag och ett B-lag

Evelina Möllenborg har undersökt elevers, lärares och rektorers erfarenheter av undervisning i samhällskunskap inom både yrkesprogram och högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Hennes fokus har varit ämnets roll som demokratiämne. Hon har funnit flera faktorer som påverkar elevernas lärande och därmed även deras framtida utveckling.

– En lärares relationella och didaktiska kompetens påverkar i hög utsträckning elevers upplevelse av undervisningen. Hur skolan väljer att skapa förutsättningar för diskussioner i klassrummet och hur lärare bemöter elever i dessa samtal får en avgörande betydelse för elevernas lärande och för deras utveckling till ansvarsfulla medborgare.

– Viktigt i både undervisning och diskussioner är att de är konstruktiva. Annars finns risken att kritik av en åsikt kan uppfattas som kritik av eleven som person, vilket kan leda till en känsla av utanförskap. I avhandlingen lyfter Evelina även skillnader i ämnesplanen i samhällskunskap mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

• Nyhet: Skillnader i undervisningen i samhällskunskap kan leda till ett A-lag och ett B-lag
• Avhandling: Diskurser och dilemman i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning

Svenska jobbsökande är för insamling av mångfaldsdata för att förbättra inkludering

Hur kan information i platsannonser användas för att locka sökande från underrepresenterade grupper, med målet att öka inkludering och mångfald i organisationer? Det har Amanda Heath undersökt i en avhandling i psykologi, genom att variera innehållet i platsannonser för en region (landsting) vad gällde mångfaldsarbete.

– Jag fann att andelen utrikes födda och kvinnliga jobbsökande och sökandenas genomsnittliga ålder inte påverkades av annonsernas olika innehåll, vilket i just detta fall kan ha flera praktiska förklaringar.

– En uppföljande enkät visade dock att attityderna till mångfaldsbevakning var positiva bland samtliga studerade grupper. De grupper som omfattas av diskrimineringslagstiftningen var mest positiva.

Amanda menar att resultaten borde få viktiga politiska konsekvenser. Detta eftersom jämställdhetsdata är oerhört värdefull för att hjälpa till att identifiera var olika grupper i samhället som funktionshindrade, kvinnor, sexuella och etniska minoriteter utesluts, och hur man kan tackla problemen där de observeras.

• Nyhet: Svenska jobbsökande är för insamling av mångfaldsdata för att förbättra inkluderingen på arbetsplatser
• Avhandling: Addressing equality and diversity in the workplace through recruitment materials: An equality monitoring approach

Hållbart och lönsamt alternativ till kalhyggesbruk

I sin avhandling tittar Nils Fagerberg på hur man kan optimera den kalhyggesfria avverkningen genom så kallad plockhuggning (avverkning med individuella trädval). Detta för att markägaren ska få en så hög avkastning som möjligt och att den biologiska mångfalden samtidigt ska gynnas.

Resultaten visar att plockhuggning är ett lönsamt och hållbart alternativ till kalhyggesbruk. Genom att optimera plockhuggningen kan man öka avkastningen från skogen, samtidigt som man främjar biologisk mångfald.

– Om skogsägare får tydliga verktyg som visar hur de ska göra för att öka avkastningen samtidigt som marken är kontinuerligt beskogad, så minskar behovet av att göra kalavverkningar.

– Det innebär indirekt att de svenska skogarna kan öka sin produktion av en lång rad olika nyttigheter som kommer vanliga människor till godo. Det kan handla om olika fördelar såsom trevligare rekreationsskog och en ökad biodiversitet, säger Nils.

• Nyhet: Ny forskning optimerar hyggesfritt skogsbruk
• Avhandling: Individual-tree-selection in uneven-sized Norway spruce stands in southern Sweden: Developments of tools for simulation and optimization

Näringstillförsel har en positiv inverkan på skogen som kolsänka

Charlotta Håkansson har studerat flödena av växthusgaser i ett bestånd där 60 hektar blandskog med gran och björk planterades efter stormen Gudruns framfart. Delar av beståndet gödslades vid flera tillfällen och avhandlingen visar att näringstillförseln har haft en positiv inverkan på skogen som kolsänka.

Det första och andra året efter att man gödslade med 150 kilo kväve per hektar ökade flödena av koldioxid från marken, men efter det tredje året syntes ingen sådan effekt, trots att man tillförde lika mycket gödsel igen.

– Det visade sig att ungskogsgödsling har ganska små och kortlivade effekter på flödena av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas från skogsmark. Det kan i förlängningen göra det till en möjlig skötselåtgärd för att öka inbindningen av koldioxid från atmosfären, säger Charlotta.

Samtidigt var tillväxteffekten betydligt mer långvarig. De gödslade unggranarna växte i genomsnitt 56 procent mer, vilket motsvarar att de fångade in 8,7 ton mer kol per hektar varje år. Redan åtta år efter plantering blev skogen en kolsänka.

• Nyhet: Forskare vill omvärdera synen på gödsling av ungskog
• Avhandling: Greenhouse gas fluxes and carbon sequestration in young Norway spruce stands: The effects of fertilization

Precision i planering ger robusta skogar

Per Nordin har i sin avhandling undersökt vilka kombinationer av föryngringsmetoder som ger låg plantdödlighet och hög tillväxt. Han har även utforskat potentialen för användning av digitala verktyg i föryngringsplanering.

– Digitala verktyg som markfuktighetskartor har tidigare använts inom skogsbruket vid avverkning och gallringsplanering, men i min avhandling har jag försökt ge exempel på hur dessa kan användas även i föryngringar.

I studien fann Per att markberedningens kvalitet var en viktig faktor för överlevnad och tillväxt av plantorna. Valet av metod hade mindre betydelse, men markberedningens förmåga att skapa bra planteringspunkter var avgörande.

– Att välja var man planterar träd är viktigt för att de ska överleva och växa bra. Är det fuktigt på platsen är det bättre att välja en högre position för planteringen. Är det torrt kan man vara mer flexibel. Olika trädarter som gran, tall och björk reagerar olika på var de planteras.

• Nyhet: Precision i planering ger robusta skogar enligt ny forskningsstudie
• Avhandling: Regeneration measures in time and space: Site preparation, planting and digital tools

Stor flexibilitet i hanteringen av beståndsvariation
i dagens yngre gallringsskogar

Många strävar efter ökad variation i skogen och anpassad skogsskötsel. Bestånd skattas normalt med fältinventering, men numera kan fjärranalys användas för att skapa heltäckande, högupplösta kartor. Magnus Persson inventerade ung tall- eller grandominerad produktionsskog före och efter gallring, och undersökte olika aspekter av den rumsliga variationen.

– Jag fann att bestånden inte nådde upp till de volymer som krävs för att gallring skulle kunna genomföras. Dessutom sänkte gallringarna den påtagliga variationen i volym och stamantal. Ekonomin förbättrades inte av att gallringen anpassades ytterligare till den rumsliga variationen jämfört med konventionell gallring.

Avhandlingen visar på stor flexibilitet i hanteringen av beståndsvariation i dagens yngre gallringsskogar. Däremot komplicerar beståndsvariationen användningen av skötselmallar och implementeringen av etablerade rekommendationer för skötsel. Övervakning av gallringsrespons och trädslagsfördelning, samt gallringsdetektering med hjälp av satellitbaserad fjärranalys, kan minska osäkerheten i skogsskötseln.

• Avhandling: Evaluating thinning practices and assessment methods for improved management in coniferous production forests in southern Sweden

Trots insatser – biståndstagare upplever begränsat erkännande som samhällsmedborgare

Arbetsmarknadspolitik, även känd som aktivering, är ett vanligt svar på fattigdom, arbetslöshet och social utslagning. Aktivering kännetecknas av ett ökat individuellt ansvar, vilket kräver att socialbidragstagare strävar efter ekonomisk självförsörjning genom arbetssökande, utbildning eller coachning.

Aktiveringspolicyer genomförs även inom kommunala välfärdstjänster som socialbidrag och aktiveringstjänster. I sin avhandling har Lagunathan Govender undersökt aktiveringens praktiska konsekvenser för biståndstagare.

– Det program för kompetensutveckling som jag studerat verkade inte nämnvärt öka erkännandet för de som deltog. Å ena sidan upplever socialbidragstagare aktiveringen som ett erkännande, genom stödjande individuell hjälp, ökade ekonomiska resurser och social aktning för deras insatser. Å andra sidan upplever de fortfarande fattigdom, låg status och begränsade sysselsättningsmöjligheter.

– Jag hoppas kunna nyansera den syn som råder på den kommunala arbetsmarknadspolitiken, för att även uppmärksamma dess baksidor.

• Nyhet: Trots insatser – biståndstagare upplever ett begränsat erkännande som samhällsmedborgare
• Avhandling: Crumbs from the rich man’s table?: Municipal labour market policies and recognition of welfare recipients in Sweden

Så kan en yrkesorganisation arbeta framgångsrikt mot långsiktiga mål

– Min avhandling visar hur socialarbetare genom sin organisation strävat konkret och långsiktigt mot sina mål för att göra yrket känt i samhället. Det har skett genom strategier som ideologi, politisk påverkan, samarbete med universitet, internationalisering och kampanjer. Även om jag förstås inte kan visa att organisationens agerande varit helt avgörande för att uppnå legitimation, kan jag se hur man strategiskt arbetat för detta.

Marcus Weckström har analyserat hur den finländska fackliga och professionella socialarbetarorganisationen Talentia strategiskt och under lång tid arbetat för att göra yrket socialarbetare till ett legitimationsyrke. Målet är att detta på sikt ska ge högre löner och högre status i samhället.

– Jag kan se hur organisationen arbetar strategiskt mot politik och förvaltning. Den tar initiativ till statliga utredningar och försöker få in sina representanter i kommittéer för att påverka utredningarna. Man är speciellt aktiv i samband med politiska val och regeringsskiften för att kunna påverka nya regeringars regeringsförklaringar och man deltar på politiska partiers partidagar, berättar Marcus.

• Nyhet: Så kan en yrkesorganisation arbeta framgångsrikt mot långsiktiga mål
• Avhandling: Strävan efter legitimation: En finländsk socialarbetarorganisations professionaliseringsstrategier

Faktorer bakom böndernas organiserande i Moçambique sedan självständigheten

Kajsa Johanssons avhandling undersöker böndernas kollektiva organiserande i Moçambique sedan landets självständighet 1975. Den syftar till att förstå de historiska och socioekonomiska förutsättningarna för olika former av bondeorganisation. Avhandlingen består av fyra studier.

– Den första studien drar slutsatsen att böndernas organiserande hämmas av fragmenteringen, instabiliteten och oförutsägbarheten i deras försörjning. Den andra studien undersöker kampen för rätten till mark som ett undantag i termer av en bred kollektiv organisation, berättar Kajsa.

Studie nummer tre utforskar hur bönders minnen av självständighetsrörelsen och de första åren av socialistisk politik mobiliseras i en kritik mot nuvarande politik. Slutligen undersöker den fjärde studien det traditionella ledarskapets maktkontinuitet på lokal nivå, vilket ger insikter i de lokala strukturella förutsättningarna för böndernas kollektiva organiserande.

• Avhandling: The conditions of peasant organisation: Fragmented livelihoods and social memory in post-independent Mozambique

Enskilda ledare och deras relationer har stor påverkan på den internationella politiken

Bilderna av Georgien varierar mellan länder och över tid. Och förändringar i interna och externa politiska eliters tankar och uppfattningar om detta kan förklara hur politiken varierat. Det visar Natia Gamkrelidzes avhandling.

– Min studie visar bland annat att tre huvudbilder av Georgien har framträtt över tid ur EU:s och EU-ländernas ledares perspektiv: Georgien som en villig partner till EU, Georgien som en politisk partner till EU, samt Georgien som en nära politisk och ekonomisk partner till EU.

Natia har undersökt hur den politiska elitens uppfattningar om Georgien har varierat från landets självständighet 1991 till 2020. Tidigare forskning, mestadels gjord under kalla kriget, har varit teoretisk. Natia har istället intervjuat 102 presidenter, premiärministrar, ministrar, generalsekreterare och experter på utrikespolitik från USA, NATO, EU, Ryssland och Georgien.

– Jag vill lyfta vikten av att studera den inverkan som enskilda ledare har. Personligheter hos ledare och personliga relationer mellan ledare kan ha stor påverkan på det geopolitiska läget.

• Nyhet: Enskilda ledare och deras relationer har stor påverkan på den internationella politiken
• Avhandling: Reimagining Georgia: Images of Georgia held by the collective West, Russian, and Georgian political elites from 1991 to 2020

Varför engagerar sig inte fler politiskt i halvauktoritära länder som Ryssland?

Den digitala revolutionen i form av sociala medier har gett oss tillgång till allt mer information allt snabbare. Vår politiska kunskap har ökat, liksom möjligheterna att uppmana till medvetenhet, bojkotter och protester. Trots detta är deltagandet i protester fortfarande begränsat i halvauktoritära länder som Ryssland, vilka har en hög potential att demokratiseras. Varför är det så?

Frågan får ett svar av Elizaveta Kopacheva. Hon har funnit att individuella sociala nätverk är den mest avgörande faktorn för politiskt deltagande online.

– Resultaten tyder på att ojämlikheterna i politiskt deltagande växer exponentiellt under den digitala eran. De med hög socioekonomisk status har byggt upp fördelaktiga nätverk som gör att de kan vara politiskt delaktiga. Ju mer aktiva de är, desto fler och bättre kontakter får de. Politiskt engagemang blir då ett privilegium för de redan priviligierade.

Samtidigt utesluts missgynnade grupper helt och hållet från processen. Med sina dåliga sociala kontaktnät har de ingen tillgång till information och aktiverar sig därför inte politiskt.

• Nyhet: Varför engagerar sig inte fler politiskt i halvauktoritära länder som Ryssland?
• Avhandling: The resource model of political participation 2.0: Protesting in semi-authoritarian regimes – a privilege of the privileged

Små förändringar i vården kan öka tryggheten för barn som ska opereras

Varje år opereras omkring 100 000 barn i Sverige, vilket för många är en situation förknippad med oro och maktlöshet. Lisbet Andersson har undersökt samspelet mellan barn, föräldrar och vårdpersonal i samband med anestesi, för att hitta metoder för en tryggare operationsmiljö.

– Det jag har sett är att personalen i låg utsträckning gör barn och föräldrar delaktiga i rummet. De frågar ofta inte barnet om dess upplevelse, om det har tidigare erfarenhet eller vad det undrar över. I stället blir personalen utbildare och informatörer, säger Lisbet.

Ett sätt att skapa trygghet är att involvera barn och föräldrar i vad som syns och sker i operationssalen. Det kan vara att låta barnet hålla i andningsmasken eller själv bestämma vilket finger syremätaren ska sitta på.

– Min avhandling har resulterat i handfasta råd som är lätta att applicera och som varje operationsavdelning kan ta till sig. Den visar att små förändringar kan göra stor skillnad för barn och föräldrar, utan att utmana patientsäkerheten.

• Nyhet: Små förändringar i vården kan öka tryggheten för barn som ska opereras
• Avhandling: Med dig vid min sida: Det vårdande mötets betydelse när barn genomgår anestesi i en högteknologisk operationsmiljö

Säkrare beslut och mindre oro i akutsituationer

Det kan vara svårt för vårdpersonal att besluta om en äldre person som har larmat 112 ska tas till sjukhus eller inte. Elin-Sofie Forsgärdes avhandling undersöker hur vårdpersonal, äldre och anhöriga upplever beslutsfattandet i sådana situationer och ger förslag till förbättringar.

Hennes forskning visar att vårdpersonal ofta känner sig ensamma i beslutsfattandet, samt känner oro för att ta fel beslut. Hon ger även konkreta förslag på hur tryggheten kan ökas för ambulerande vårdpersonal.

Med utvecklad dialog mellan olika vårdinstanser, personal och närstående går det att göra vårdpersonalens beslutsfattande tryggare, samtidigt som det bidrar till att patienter och närstående upplever sig mer delaktiga i besluten som tas.

– Samverkan behöver utvecklas mellan ambulanssjukvård, vårdpersonal på vårdcentraler, kommunsjuksköterskor och ambulerande läkare för att göra ett dialogbaserat beslutsstöd möjligt. Min avhandling visar på vikten av samarbete mellan olika vårdinstanser för att personal och patient ska känna sig trygga i de vårdbeslut som tas.

• Nyhet: Dialog mellan vårdinstanser ger säkrare beslut i akutsituationer
• Avhandling: Pathways for older patients in acute situations and involved actors’ experiences of decision-making in ambulatory care

Ljus och färg i vårdmiljön ger en mer positiv upplevelse av vården

Hur kan ljus och färg påverka upplevelsen av vårdmiljön på akutmottagningar? Det är vad Jeanette Lindahl har undersökt i sin avhandling. Hon hade, tillsammans med forskarkollegor, möjlighet att påverka ljus och färgsättning i samband med ombyggnationen av en akutmottagning i Växjö.

– Avhandlingen baseras på enkätundersökningar med patienter, anhöriga och vårdpersonal. De fick svara på frågor om hur de upplevde ljus och färg på akutmottagningen samt om det personcentrerade klimatet.

Ett år efter ombyggnationen gjorde hon en uppföljande studie. Resultaten tyder på att både färgsättningen och belysningen hade en betydande och positiv effekt på samtliga grupper. Avhandlingen visade också att det personcentrerade klimatet förbättrades, med ökad vardaglighet och känsla av hemtrevnad och gemenskap.

– Vårdmiljön är en integrerad del av vården och påverkar i hög grad de människor som vistas där. Det är viktigt att ta hänsyn till vårdmiljön för att skapa en bättre upplevelse och stödja patienter, närstående och personal.

• Nyhet: Ljus och färg i vårdmiljön ger mer positiv upplevelse av vården
• Avhandling: Optimerad fysisk vårdmiljö på akutmottagning: ur patienters, närståendes och personals perspektiv

Så kan kontinuitet mätas inom vården

Vad behövs för att patienter ska uppleva kontinuitet i vården? Det har Linda Ljungholm undersökt i sin avhandling, där hon bland annat intervjuat både patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Resultaten visar att för att patienterna ska uppleva kontinuitet i vården behöver alla aspekter av kontinuitet vara sammanflätade. Till exempel var tillgång till information avgörande för att få en ömsesidig förståelse. Det var också viktigt med tydliga ansvar och roller, bra samarbete och en förtroendefull relation mellan varje länk i patientens vårdbana.

Efter intervjustudierna utvecklade Linda Ljungholm PECQ, The Patient Experienced Continuity of care Questionnaire. Det är ett instrument som vänder sig till patienter och består av tjugo påståenden gällande kontinuitet i vården, utifrån fyra dimensioner av kontinuitet; information, relation, ledarskap och kunskap.

– Min avhandling visar att det är viktigt att integrera alla dimensioner och mäta kontinuitet utifrån dessa för att få en patientupplevd kontinuitet.

• Nyhet: Så kan kontinuitet mätas inom vården
• Avhandling: Patients’ experiences of continuity of care: What is needed and how can it be measured?

Utbildningar förbereder ambulanspersonal olika

Ambulanspersonalens arbetsuppgifter har blivit alltmer komplexa och kräver att personalen tar svåra beslut om vård som sträcker sig bortom det akutmedicinska. Förutom ökad arbetsbelastning möter de fler med psykisk ohälsa, multisjuka äldre och människor med sociala bekymmer.

Kim Wallins avhandling har undersökt hur svenska lärosäten förbereder blivande ambulanssjuksköterskor. Den visar att utbildningarna skiljer sig åt i innehåll, vilket tyder på oklarheter om vad studenterna behöver kunna.

Vidare riskerar ett för stort fokus på medicinsk vetenskap och traditionellt akuta vårduppdrag att göra studenter otillräckligt förberedda för den bredd av situationer som yrket numera innebär.

– Vi ser att förändringarna i ambulanssjukvårdens uppdrag gör att vi behöver expandera kompetensprofilen och ha ett tydligare utbildningsfokus även på teamarbete, situationsmedvetenhet och mellanmänskliga, beslutsfattande kunskaper, säger Kim.

• Nyhet: Viktigt att utbildningar hänger med när ambulanspersonalens roll växer
• Avhandling: Balancing structure and flexibility in the ambulance service: The pursuit of professional judgement in caring and learning

Patienter bedöms olika på akuten – trots samma system

Alla patienter på Sveriges akutmottagningar prioriteras enligt ett system med gradering för hur snabbt de behöver vård, så kallad triage. Men bedömningarna skiljer sig åt på akutmottagningarna. Sara Wireklint visar i sin avhandling att det svenska triagesystemet RETTS skulle kunna bli mer effektivt, med enkla förändringar.

– Mitt syfte var att undersöka triage vid akutmottagningarna i Sverige, med särskilt fokus på det svenska triagesystemet RETTS och sjuksköterskans erfarenhet av triage.

Resultaten visade bland annat att olika sjuksköterskor gjorde olika bedömning av samma patientfall när RETTS användes. Det beror till exempel på att det lärs ut på olika sätt, eller läggs olika mycket tid på att lära ut det till sjuksköterskorna. Resultaten visade också att bedömningen av en patient blev mer noggrann när man inkluderade ålder och medsjuklighet i RETTS.

– Det är en väldigt viktig aspekt. Det är också ett konkret resultat som går att implementera och som skulle förbättra och förstärka triagesystemet.

• Nyhet: Patienter bedöms olika på akuten – trots samma system
• Avhandling: Emergency department triage in Sweden: Occurrence, validity, reliability and registered nurses’ experiences