Assisterande teknik viktig på flera sätt för elever med läs- och skrivsvårigheter
Digital teknik som omvandlar tal till text eller läser upp texter kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi i att producera berättande texter. En långsiktig vinst är att tekniken kan bidra till att förebygga en negativ trend i elevers skolarbete.
Överbrygga, utveckla och förebygga. Så sammanfattar Gunilla Almgren Bäck sin avhandling i psykologi. De tre orden speglar att assisterande teknik kan ha olika stödjande funktioner.
– Tal till text-teknik kan stödja elever i att producera längre och mer korrekta texter eftersom de överbryggar svårigheter som stavning. Längre texter ger i sin tur lärare mer material för återkoppling till eleverna, som genom detta stöd kan förbättra sina texter.
De längre texterna kan förklaras av så kallad kognitiv belastningsteori. När hjärnans arbetsminne avlastas från grundläggande skrivprocesser som stavning, kan kognitiva resurser i stället användas för att skapa idéer och att utveckla skriftspråkliga färdigheter.
– Det senare kan handla om att välja ord, formulera meningar och förbättra textens struktur för att skapa ökad läsbarhet. Mina resultat visar till exempel en ökad språklig variation i elevernas berättande texter.
Ordlista
Assisterande teknik (AT): Appar och program för datorer, mobiler och surfplattor som kan omvandla tal till text och text till tal.
Tal till text-teknik: Verktyg för att omvandla text som talas in till skriven text.
Talsyntes: Verktyg för att få en skriven text uppläst.
Förebygga en negativ trend
Den forskning Gunilla gjort pekar på ytterligare en vinst, nämligen att tekniken kan bidra till att förebygga en negativ trend. Detta genom att eleverna får ökad självständighet och sparar tid i textbaserade uppgifter, samt får motivation för skolarbetet.
– Detta är särskilt viktigt eftersom elever med dyslexi ofta upplever långvariga svårigheter med grundläggande skrivfärdigheter, trots att de får stöd i skolan baserat på både vetenskap och erfarenhet.
Gunilla har även undersökt elevers erfarenheter och användning av assisterande teknik i praktiken. Eleverna ger olika bilder av möjligheter och dilemman för användningen i skolmiljön. Exempelvis upplevs träning av tekniken som betydelsefull för att kunna använda olika strategier för lyssning optimalt.
Medan ljudböcker användes kontinuerligt genom skolåren, varierade bruket av tal till text. Talsyntes med ljudande tangentbord beskrevs som särskilt värdefullt vid läsinlärning.
– Däremot, när elever i en av studierna fick möjlighet att kombinera tal till text med talsyntes i textproduktion, valde de ofta att lyssna med talsyntes för att granska sina dikterade texter – ett viktigt steg för att utveckla textkvaliteten. Man kunde också se att elevers traditionella färdighet i avkodning inte stagnerar när de använder assisterande teknik. Resultaten stödjer alltså lyssning på text som komplement till läsning.
Konkret vägledning för assisterande teknik
Gunillas avhandling omfattar totalt 202 elever i grundskolan. Den ger konkret vägledning för hur grundskolor kan introducera assisterande teknik. Även om elever snabbt kan börja använda tal till text, krävs systematisk och intensiv träning för att utforma individuellt stöd i produktion av texter, berättar hon.
– Detta stöd handlar inte bara om hantering av tekniken utan också om elevernas förståelse för nyttan av tekniken i sin läs- och skrivutveckling. Skolan behöver också hantera praktiska utmaningar och acceptans av verktygen i skolmiljön. Dessa förutsättningar kan bidra till att assisterande teknik blir ett värdefullt komplement i läs- och skrivundervisningen.
Mer information
Mer om studierna i avhandlingen
Gunilla Almgren Bäcks doktorandprojektet pågick 2019–2024 och finansierades av Nämnden för lärarutbildningar vid Linnéuniversitetet. I avhandlingen ingår fyra studier som totalt omfattar 202 elever i grundskolan. I studie 1–3 deltog elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, medan i studie 4 deltog elever med varierade läs- och skrivfärdigheter.
- Studien undersökte om systematisk träning med assisterande teknik (AT) har effekter på läsfärdigheter, skillnader mellan att lyssna på och läsa text, samt hur träningen inverkar på motivation för läsuppgifter och skolarbete.
Slutsats: Eleverna stagnerade inte i läsutvecklingen när AT användes. AT kan vara effektivt för att överbrygga avkodningssvårigheter, spara tid jämfört med traditionell läsning och främja motivation och självständighet i skolarbetet. - Studien undersökte mönster i erfarenheter av AT hos elever som fem år tidigare deltagit i AT-träningen (studie 1).
Slutsats: Möjligheter och hinder för användning av AT kan uppstå i skolmiljön. Elevers acceptans och förståelse för nyttan med AT kan inverka på användningen av AT. Att lyssna på elevers erfarenheter av AT har betydelse för att utveckla skolans AT-stöd. - Studien undersökte om en systematisk intervention med tal till text förbättrar textproduktion jämfört med traditionell tangentbordsskrivning, och hur träningen fungerar generellt.
Slutsats: De flesta elever producerar längre berättande texter med tal till text än med tangentbord, med minst samma korrekthet och kvalitet som vid tangentbordsskrivning. Utvecklingsmönster och storleken på effekten varierade mellan eleverna. Den ökade textlängden ger lärare mer underlag för kvalitetsförbättrande återkoppling till eleverna. Interventionsstrategin kan fungera som utgångspunkt för individuellt anpassat stöd. - Studien jämförde skillnader mellan tal till text och tangentbordsskrivning i berättande texter hos mellanstadieelever efter en kort introduktion av tal till text.
Slutsats: Trots tidigare erfarenhet av tangentbord visar tal till text en genomsnittlig positiv effekt på textlängd och ordvariation oberoende av tangentbordsfärdigheter. Tal till text kan möjligen fungera som komplement till traditionell skrivundervisning, vilket kan vara värdefullt med tanke på elevers varierande utveckling av färdigheter inom stavning och skriftspråk.