Deltidsbrandmän skapar trygghet på landsbygden – så får vi dem att stanna
Det blir allt svårare att rekrytera och behålla deltidsbrandmän i Sverige. Men mycket kan göras för att skapa bättre förutsättningar för yrkesgruppen, visar en ny doktorsavhandling. Forskaren Emelie Lantz framhäver samarbete mellan arbetsgivare, familj och räddningstjänst som nycklar för att behålla fler i yrket.
Vid en akutsituation på landsbygden är deltidsbrandmän ofta först på plats. De har en avgörande roll för att upprätthålla tryggheten utanför städerna, där avstånden är långa och de offentliga resurserna är begränsade.
Men det blir allt svårare att rekrytera och behålla deltidsbrandmän. Ett stort hinder är att man behöver bo och arbeta på orten där man har beredskap.
Fakta: Deltidsbrandmän
Sverige har cirka 10 900 deltidsbrandmän, vilket utgör ungefär 70 procent av all brandpersonal. Deltidsbrandmän har normalt en annan huvudsaklig anställning och behöver därför godkännande från sin arbetsgivare för att kunna rycka ut under arbetstid. De behöver bo och arbeta nära brandstationen för att kunna ta sig dit inom fem minuter vid larm. Förutom bränder rycker de ut vid trafikolyckor och andra akuta situationer.
– Det är inte så lätt att ha både hem och arbetsplats inom fem minuter från en brandstation på landsbygden. I takt med att både människor och jobb flyttar in till städerna ser vi att allt färre har möjlighet att jobba i beredskap, säger Emelie Lantz, doktorand vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
Emelie Lantz doktorsavhandling ger en heltäckande bild av deltidsbrandmännens arbetssituation och visar hur den kan förbättras. Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med deltidsbrandmän, deras familjer och huvudarbetsgivare. Den ger ett vetenskapligt perspektiv på en bransch Emelie Lantz är väl insatt i, med ett förflutet som deltidsbrandman och senare brandingenjör med ansvar för 120 deltidsbrandmän i västra Blekinge.
Risker och fördelar för arbetsgivare
Att ha en deltidsbrandman på arbetsplatsen innebär en vissa utmaningar. Den anställde behöver lämna hastigt när det kommer ett larm.
– Många huvudarbetsgivare blir avskräckta av formuleringen deltidsjobb och undrar hur mycket tid det ska ta. Egentligen är namnet missvisande eftersom det handlar om att vara i beredskap, berättar Emelie Lantz.
Samtidigt märks positiva effekter med deltidsbrandmän på arbetsplatsen. Medvetenhet om dessa kan göra fler benägna att anställa en deltidsbrandman.
– De som har en verksamhet på landsbygden vill ha en räddningstjänst tillgänglig om någonting händer. Många arbetsgivare ser en generell ökad trygghet på arbetsplatsen. Man vet att det finns någon som kan hjärt- och lungräddning och har kompetens inom akutsjukvård och brand ifall något skulle hända.
Personlig utveckling och stöd
Eftersom människor söker jobbet på frivilligbasis är det särskilt viktigt med en fungerande arbetsmiljö och förutsättningar till personlig utveckling. Deltidsbrandmän uppger ofta att de vill bidra till samhället eller utvecklas på ett personligt plan, men att bristfällig utrustning och arbetsmiljöproblem utgör ett hinder.
– Jag hör ibland kommentarer om att det bara är att höja ersättningen för att säkra tillgången på deltidsbrandmän. Min forskning visar att frågan är mycket mer komplex. Man söker sig till yrket av personliga drivkrafter som är minst lika starka som den ekonomiska.
Forskning för bättre akutvård
En förutsättning för säker akut vård är att personal från olika professioner och verksamheter arbetar effektivt tillsammans. Vid Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA) samlar Linnéuniversitetet forskning om hela den akuta vårdkedjan. Läs mer om CISA.
Bättre kommunikation mellan räddningstjänsten och huvudarbetsgivaren efterfrågas också. I dagsläget tar den enskilde brandmannen ofta ett för stort ansvar för att hantera relationerna med dubbla arbetsgivare.
– Man ska komma ihåg att här är det två organisationer som delar en anställd. Det är viktigt att han en god kommunikation däremellan, där man bör utvärdera över tid hur upplägget fungerar
Familjens viktiga roll
En stöttande familj är en viktig komponent för att få deltidsbrandmännens vardag att gå ihop och möjliggöra snabba utryckningar. Samtidigt innebär jobbet en påfrestning för familjen, visar en av avhandlingens delstudier. Jobbet skapar osäkerhet och stress över att det ständigt kan komma ett larm.
– Jag ser det som viktigt att få familjerna att känna sig mer involverade i brandmännens arbete, till exempel genom informationsdagar hos räddningstjänsten. Behovet av bättre kommunikation är ett återkommande tema i min avhandling, säger Emelie Lantz.
Mer information:
Doktorsavhandlingen ”Sharing is Caring: Early response for community safety in rural areas with a focus on exploring part-time firefighters’ work situation and family support” av Emelie Lantz
Forskningen bedrivs inom Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA) vid Linnéuniversitetet.