En midsommar på soptippen blev startskottet för miljöforskarens nya bok
Joacim Rosenlund, docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitet, är aktuell med sin nya bok "Ett cirkulärt samhälle – från sopmänniska till cirkulent". Det är en djupgående reflektion över mänsklighetens historiska och framtida relation till naturen. Genom att utforska vår övergång från ett linjärt till ett cirkulärt ekonomiskt system, ställer Rosenlund frågan: Hur kan vi som samhälle bryta med vårt nuvarande destruktiva sätt att konsumera och skapa avfall, och i stället bygga ett hållbart samhälle baserat på naturens cykler?
Boken är inte bara en teoretisk genomgång av cirkulär ekonomi och hållbar utveckling, utan även en personlig berättelse om Rosenlunds egna tankar och erfarenheter, där hans mångåriga arbete som forskare och lärare inom miljövetenskap vid Linnéuniversitetet speglas. Rosenlund beskriver boken som ett långkok, där texten har växt fram under flera år genom återkommande betraktelser över människans plats i naturen och de utmaningar vi står inför i dag. "Åren gick och ibland återvände jag till den växande textmassan där en struktur började ta form," skriver han i bokens förord.
Mot ett mer hållbart samhälle
Ett genomgående tema i boken är idén om "sopmänniskan" – en beskrivning av hur vi som art skapat och dumpat alltmer avfall. Men Rosenlund presenterar också en lösning i den cirkulära ekonomin, där samhället strävar efter att använda resurser så länge som möjligt och minimera avfall. Genom att inspireras av naturens cykler kan vi, menar han, bygga ett mer hållbart och ansvarsfullt samhälle.
– Som individ kan man alltid tänka igenom vad och hur man konsumerar, säger Joacim Rosenlund. Behövs den här prylen och kommer den att hålla länge? Företag kan satsa på att göra produkter som tillverkas av förnybara material eller i alla fall mindre mängd material. Det bör också finnas en tanke kring vad som händer med produkten längre fram. Politiken kan underlätta för second hand-handeln, reparationer och möjliggöra delande och återbruk.
Från linjära system till cirkulära lösningar
Boken inleds med en introduktion där Rosenlund berättar om hur han en midsommar spenderade tid på en deponi i Estland som en del av sin forskarutbildning. Där reflekterade han över mängden avfall han möttes av och människans oförmåga att ta ansvar för de resurser vi konsumerar. "Jag stod och blickade ned på allt från plastpåsar, blöjor, flaskor till tavlor och sängar," skriver han. Denna upplevelse blev en katalysator för hans tankar om cirkulär ekonomi och den viktiga roll som återvinning och återanvändning måste spela i framtiden.
I bokens kapitel rör sig Rosenlund från att diskutera industrialiseringens roll i att forma vårt nuvarande linjära ekonomiska system, till hur vi kan skapa en cirkulär framtid. Kapitlet "Cirkulär ekonomi" förklarar grunderna i hur vi kan bygga ett samhälle där resurser används effektivt och avfall i princip elimineras. Han betonar att cirkulär ekonomi inte bara handlar om tekniska lösningar utan om en bredare samhällsförändring som också omfattar nya affärsmodeller och förändrade konsumtionsmönster.
– Att tänka på oss själva som användare av jordens resurser är en bra grund, menar Rosenlund. Att uppskatta den komplexiteten och mängden material som finns i allt vi har omkring oss. Verksamheter kan definitivt bli mer transparenta kring vart resurserna kommer ifrån. Det är också spännande att se vilka affärsmodeller som bygger på att dela och hyra prylar som håller över tid.
Samarbete är vägen framåt
Ett centralt budskap i boken är vikten av samarbete. I kapitlet "Samarbete som vägen framåt" argumenterar Rosenlund för att en av de mest kraftfulla förmågor människan har är att samarbeta. Genom att gemensamt arbeta för ett mer cirkulärt samhälle kan vi nå större framgångar än genom individuella insatser. Han kopplar även detta till människans historiska förmåga att bygga samhällen genom kollektivt arbete, vilket har varit en nyckelfaktor i vår utveckling.
Rosenlund tar också upp de filosofiska och moraliska aspekterna av vårt förhållande till naturen, och ställer frågor om varför människan är den enda varelsen som producerar så mycket onaturligt avfall. Detta leder till en bredare diskussion om hur vi kan lära oss av naturens egna processer, där ingenting går till spillo och allt återanvänds i en oändlig cykel.
– Det cirkulära tankesättet är en stor omställning som inte sker över en natt. säger Joacim Rosenlund. Det kräver engagemang från medborgare som är öppna för nya cirkulära idéer, politiker som underlättar för sådant engagemang och företag som vågar pröva nya vägar bort från det linjära spåret. Det kräver samarbete och dialog över gränserna för att få till fungerande lösningar.
Ett cirkulärt samhälle – en nyckel till hållbarhet
Boken avslutas med en vision om en cirkulär framtid där mänskligheten återigen ser naturen som en partner snarare än en outtömlig resurskälla. Författaren beskriver hur vi genom att ta till oss den cirkulära ekonomin inte bara kan minska avfallet och utsläppen, utan också skapa nya ekonomiska möjligheter och en mer motståndskraftig framtid. Han lyfter även fram hållbar utveckling som en nödvändighet för att våra samhällen ska kunna frodas över lång tid, och att denna utveckling måste ske genom en omställning där naturens cykler återigen respekteras.
Joacim Rosenlunds Ett cirkulärt samhälle – från sopmänniska till cirkulent är nu tillgänglig i bokhandeln och riktar sig till både allmänheten och den som har ett särskilt intresse för miljö, hållbarhet och framtidens ekonomiska modeller. Det är en bok som väcker viktiga frågor om mänsklighetens framtid och vårt gemensamma ansvar gentemot planeten.
– Boken ger en grundläggande kunskap om cirkulär ekonomi och hållbarhet, men jag hoppas också att den väcker tankar om vår relation till naturen och alla prylar som omger oss, säger Joacim Rosenlund. Kanske att man tänker till lite extra inför nästa köp eller innan man slänger den där soppåsen.