Fokus på patienten minskar lidande hos patienter med svårläkta sår
Många patienter med svårläkta bensår saknar kunskap om läkningsprocessen och vikten av förebyggande åtgärder. Att se personen bakom såret och göra patienten delaktig i vårdprocessen kan minska lidande. En ny avhandling i vårdvetenskap av Marcus Rosenburg fokuserar på att förbättra livssituationen för personer med sår, både under behandlingen och efteråt.
Så kallade venösa bensår är livsförändrande för de cirka 30 000 svenskar som är drabbade. Bensåren bildas på grund av bristande cirkulation i benen och kräver lång behandling med omläggning och kompression i månader eller till och med år. Den drabbade påverkas både fysiskt och psykiskt.
Svårläkta bensår
Venösa bensår uppstår vanligen på grund av bristande blodcirkulation i benen. När blodflödet i venerna inte fungerar tillräckligt bra samlas vätska i de nedre delarna av benen och de blir svullna. Såren uppkommer när vätska läcker ut ur blodkärlen och skapar inflammationer i huden. Venösa bensår skiljer sig därmed från vanliga sår eftersom de inte är resultat av en yttre skada utan ett symtom på problem inuti kroppen.
– Såret orsakar smärta, sömnsvårigheter, försämrad rörlighet och social distansering. Dessutom kan såren vara vätskande och lukta illa. Hela vardagen påverkas, säger Marcus Rosenburg, doktor i vårdvetenskap och sjuksköterska i grunden.
Lever kvar efter färdig behandling
Marcus Rosenburgs avhandling lyfter patienternas erfarenheter av venösa bensår. Den visar att bensåren fortsätter att göra sig påminda efter färdig behandling. Såren lever kvar i minnet som en påminnelse om åldrandet.
– Många lever med oro för att såren ska komma tillbaka. Begränsningar i vardagen som personen har tvingats till på grund av sina svårläkta sår riskerar att hänga kvar efter tillfrisknandet, säger Marcus Rosenburg.
Missförstånd bidrar till lidande
I den utdragna läkningsprocessen upplever patienter ofta hopplöshet. En bidragande orsak är att många patienter saknar tillräcklig kunskap om hur såren har uppkommit och om läkningsprocessen.
– Patienterna är inte beredda på en lång läkningstid utan förväntar sig att det ska gå snabbt. När läkningen dröjer uppkommer en misstänksamhet gentemot vården, personalen ses som okunniga och oförmögna att läka såret.
Göra patienten delaktig i vårdprocessen
Läkningsprocessen för venösa bensår är svår och kan vara oförutsägbar. Därför är det viktigt att vårdpersonalen är tydlig med sådant som man vet, till exempel att det kommer ta tid och att patienten kan bidra till läkningsprocessen genom att äta rätt, röra på sig och att hålla koll på ifall ben och fötter svullnar.
– Om vi kan förbereda patienterna på det vi vet så kan vi göra dem delaktiga. Med rätt kunskap kan patienterna fatta beslut i sin vardag och känna att de påverkar läkning och minskar risken för återfall.
Viktigt att förstå nyttan med kompression
Kompressionsstrumpor spelar en viktig roll både i behandlingen och för att motverka återfall. Såren kommer tillbaka efter läkning i nästan sju av tio fall.
– Det är viktigt att den som behöver kompressionsstrumpor vet vilken nytta de gör. Patienter som tror att såret har uppkommit av yttre våld eller skada, och inte av kroniskt skadade klaffar i benet, ser inte kompression som en naturlig och viktig del av livet, säger Marcus Rosenburg.
Mer information:
Marcus Rosenburg utsågs till Årets doktorand av Svensk sjuksköterskeförening 2022 för sin forskning om svårläkta bensår.
Läs mer om forskningsprojektet ”Egenvård som metod för att minska risken för såråterfall”