Forskning om palmoljefiktion och klimatnödläge får finansiering av Vetenskapsrådet

Palmoljeekonomin i litteraturen

• Projekt: "Världslitteratur och den andra oljan: Palmoljefiktion från England och Västafrika 1807-2020"
• Forskare: Johan Höglund och Rebecca Duncan, institutionen för språk
• Anslag: 4 557 000 kronor

Johan Höglund, vad handlar det här projektet om?
– Vårt projekt är det första som undersöker hur litteraturen har berättat om oljepalmen och om den globala palmoljeekonomins framväxt. Oljepalmen har länge varit en kulturellt viktig växt i västafrika. Efter det att slaveriet förbjöds i början på 1800-talet blev palmolja också vital för den europeiska ekonomin. Sedan dess har dess användning spridits och smugits in i allt från snabbnudlar till drivmedel.

– Det tidigare forskning har förbisett är att palmoljan samtidigt tagit plats i berättelser skrivna av brittiska kolonisatörer, i den viktorianska romanen, och, i ett senare skede, i romaner av västafrikanska författare.

Vad är syftet med projektet?
– Just nu skövlas regnskogar och andra marker som är hemvist för viktig biologisk mångfald, för att skapa nya palmoljeplantager. På så sätt driver palmolja på klimatförändringarna.

– Syftet med projektet är att visa hur litteratur bidragit till, men även stretat emot, denna utveckling, från dess tidiga början till dagens situation. Vad kan vi lära oss om palmoljans framfart, om den rådande klimatkrisen och om globala orättvisor, om vi studerar dessa texter? Hur har palmoljan inte bara gett upphov till ohållbara system, utan även till berättelser som i sin tur skapar föreställningar om världen?

Klimatnödläget ur tidigare koloniala nationers perspektiv

• Projekt: "Nödläge underifrån: Klimatnödläge i koloniala och dekoloniala perspektiv"
• Forskare:
  Mike Classon Frangos, institutionen för språk
  Rebecca Duncan, institutionen för språk
  Eleonor Marcussen, institutionen för kulturvetenskaper
• Anslag: 4 685 000 kronor

Mike Classon Frangos, vad handlar det här projektet om?
– Projektet undersöker klimatnödläget utifrån tidigare koloniserade nationers och gruppers perspektiv, med projektmedlemmar från litteraturvetenskapliga och historiska ämnen, för att läsa och förstå socio-ekologiska nödlägen “underifrån”.

– Vi analyserar olika former av litteratur och arkivmaterial från Indien, Sydafrika och Nordamerika, med fokus på exempel där undantagstillstånd utropats och använts för att hantera socio-ekologiska kriser.

Vad är syftet med projektet?
– Syftet är att öka förståelsen för ekologiska nödlägen genom att förmedla bredare perspektiv och erfarenheter från de som drabbas. En sådan kunskap kan användas för att utveckla en djupare förståelse för hållbarhet i globala nord och globala syd.