sandsäcker i en öppning i ett hus med kulhål

Hur kan ideologi och identitetspolitik sluta i folkmord?

I en ny artikel undersöks hur ideologi, identitetspolitik och våld samverkade under kriget i Bosnien i början av 1990-talet. Artikeln belyser hur tro och media påverkade samhällets beteende under konflikten.

Vad finns det för samband mellan ideologi, identitetspolitik, tvångsförflyttning och symboliskt och faktiskt krigsvåld, vilka i slutänden kan leda till folkmord? Det undersöker Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet, och Zlatan Delić, docent vid universitetet i Tuzla i Bosnien och Herzegovina, i en artikel i Journal of Contemporary Central and Eastern Europe.

Utgångspunkten är kriget i Bosnien mellan 1992 och 1995, som riktades mot landet och dess civilbefolkning. Författarna har granskat befintliga studier inom områden som kunskapssociologi, krigsstudier och social epistemologi. De undersökte hur kunskap och övertygelser påverkade krigets händelser.

– Våra resultat tyder på att våld och brott mot civila kan bli ”normaliserat” efter att en ny social ordning har etablerats i en krigssituation. Här spelar propaganda i media en viktig en roll för att forma denna ordning. Folkmord kan begås bara om förövarna, och dess förespråkare som agerar på en specifik identitetspolitiks vägnar, tror att våld kan rättfärdigas av någon ”högre orsak”, säger Goran Basic.

Kriget i nuvarande Bosnien och Hercegovina kom som en följd av Jugoslaviens upplösning. Det började i nordvästra och östra Bosnien 1992 och avslutades efter folkmordet i Srebrenica 1995, där över 8 000 civila mördades.

Mer information