Hur kan olika parter i samhället samverka för barnens bästa?
Framgångsfaktorer för samverkan är administrativ ledning, kompetensutveckling och medskaparskap. Däremot är barnen, som projektet riktar sig till, inte delaktiga i arbetet i någon högre grad. Det visar en utvärdering av Trygga barnet, en samverkansmodell i Malmö stad.
Det finns flera områden i Malmö som bedöms vara socialt utsatta med hög arbetslöshet, hög andel försörjningsstödstagare, låg utbildningsnivå och bristande skolresultat för barnen. Därför har Malmö stad utvecklat en modell med namnet Trygga barnet, som är en tidig samordnad insats för barns bästa. I ett pilotprojekt har man fokuserat på barn 0–15 år med tidiga tecken på risk att hamna i social utsatthet och kriminalitet.
Getting It Right For Every Child
Trygga barnet, en samverkansmodell i Malmö stad, är en tidig samordnad insats som bygger på modellen Getting It Right For Every Child (GIRFEC), även kallad Skottlandsmodellen. Målet är att i ett tidigt skede uppmärksamma de som är i behov av extra stöd och medverka till att koordinera insatser mellan olika aktörer.
Framgångsfaktorer och utmaningar
Agneta Mallén, lektor vid Lunds universitet, har tillsammans med docenterna Goran Basic och Veronika Burcar Alm vid Linnéuniversitetet i en rapport diskuterat och analyserat samverkansprocesser i pilotprojektet. Fokus har varit hur samverkan fungerar i relation till barnets bästa, men utvärderingen ger också mer generell kunskap om samverkansprocesser.
– Vi kan se att framgångsfaktorerna för samverkan är administrativ ledning, kompetensutveckling och medskaparskap. Samverkan gynnas också av interaktion på möten samt av kunskap och förståelse för varandra i verksamheterna. Ett nytt arbetssätt, kallat De fem frågorna, upplevs mycket positivt. Kort sagt ser de medarbetare i projektet som vi pratat med Trygga barnet som en meningsfull modell, säger Goran Basic.
Forskarna har även kartlagt ett antal utmaningar för samverkan i pilotprojektet.
– Barnen, som projektet riktar sig till, är inte delaktiga i någon högre grad i arbetet. Pojkar förefaller ha större möjligheter att fångas upp av Trygga barnet än flickor. Pilotprojektets struktur upplevs som otydlig av pilotverksamheterna, och kulturskillnader och organisatoriska mellanrum utmanar samverkan mellan pilotverksamheterna, säger Goran Basic.
Observationer och intervjuer
Projektet Trygga barnet finansieras av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Samverkansparter i projektet är arbetsmarknads- och socialförvaltningen, grundskoleförvaltningen och förskoleförvaltningen i Malmö stad, samt barnhälsovården och BUP första linjen i Region Skåne. Utvärderingen bygger på deltagande observation av 15 projektmöten samt kvalitativa samtalsintervjuer med sju medarbetare inom Trygga barnets pilotverksamheter under år 2022–2023.
Mer information
- Rapporten: Trygga barnet – tidiga samordnade insatser för barn som kan hamna i kriminalitet
- Rapporten är en del av projektet Tidiga samordnade insatser för barn som kan utsättas för eller hamna i kriminalitet.