Fotografierpå olika kvinnor

Internationella kvinnodagen i ett vetenskapligt perspektiv

Den 8 mars är det ånyo dags för den Internationella Kvinnodagen - numera ett viktigt inslag i många länder. Teoretiskt har kvinnornas jämställdhet fått allt större global acceptans. Praktiskt återstår dock mycket att göra, även i mer avancerade länder. Detta trots att bättre jämställdhet för ett lands kvinnor skulle kunna frigöra nya tillväxtimpulser, vilket också vetenskapen kommit fram till. Det menar professor Hubert Fromlet.

– Egentligen ter det sig logiskt att (förbättrad) kvinnlig jämställdhet betyder ny utvecklingsförmåga för ett land. Forskningen ger oss en del viktiga resultat och vetenskapen hjälper oss härvidlag en del för att kunna styrka denna slutsats. Nedan ges några exempel:

  • Institutionella förbättringar med positiv inverkan på BNP-tillväxten 
    Institutioner har under lång tid framstått som ett populärt forskningsämne (R.Coase, D. North, E. Ostrom, O. Williamson, D. Acemoglu, T. Persson) - delvis med slutsatsen att omfattande och stabila institutionella förbättringar också höjer BNP-tillväxten.

    Till dylika förbättringar hör givetvis också bättre institutionella förutsättningar för kvinnornas jämställdhet via exempelvis lagar, förordningar, förhållandena på arbetsmarknaden (löner, befordringar, chefskap, arbetstider), barnomsorg m m.

  • Humankapitalbildning med positiv inverkan på BNP-tillväxten
    Här har vi ett extremt viktigt område generellt sett och i synnerhet för utvecklingen av kvinnornas jämställdhet. Humankapitalbildningen sker genom (vidare-) utbildning. Mycken forskning finns inom detta viktiga tillväxtskapande område (R. Lucas, R. Barro, P. Romer, G. Mankiw) - mestadels med resultatet att omfattande utbildningssatsningar kan höja tillväxtpotentialen.

    Denna slutsats inkluderar självfallet utbildningssatsningar på kvinnor - i såväl utvecklade som mindre utvecklade länder.

  • Utvidgat arbetskraftsutbud med positiv inverkan på BNP-tillväxten
    En rad länder drabbas för närvarande av märkbar brist på utbildad arbetskraft, vilket speciellt gäller Tyskland. Redan nu eller om ett antal år tillkommer dessutom påtagliga demografiska bekymmer i ett flertal viktiga länder såsom Kina, Ryssland, Japan och Tyskland - kanske med en potentiell aktivering av den kvinnliga arbetskraften som den avgörande strategiska insatsen.

    Eftersom vetenskapen sedan lång tid tillbaka har lärt oss att kapitalackumulering, produktivitet och antalet arbetade timmar utgör de mest övergripande tillväxtfaktorerna (Solow-Swahn), innebär logiskt nog att fler kvinnor i nytt eller förändrat arbete kan skapa nya tillväxtimpulser.

– Mina resonemang skulle givetvis kunna förfinas med bland annat sociala, psykologiska och en del andra infallsvinklar. Men även de ovan tillämpade vetenskapliga kopplingarna till kvinnlig jämställdhet borde vara tillräcklig starka för att kunna understryka fördelarna med jämställda kvinnor i vår ekonomi vid både ett mikro- och ett makroekonomiskt perspektiv.

Hubert Fromlet är affilierad professor vid Linnéuniversietet senior advisor till Tysk-Svenska Handelskammaren.

This text in English >>