Jarone Pinhassi har utsetts till Wallenberg Scholar – ska forska om bakteriers förmåga att utnyttja solljus
Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet, har utsetts till Wallenberg Scholar. Han beviljas 20 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, för att forska om hur kolets kretslopp påverkas av bakteriers förmåga att utnyttja solljus. En viktig faktor som kan bidra till bättre förståelse för hur marina ekosystem svarar på kommande miljöförändri
ngar.
Wallenberg Scholars-programmet syftar till att ge Sveriges ledande forskare anslag för fri forskning. Professor Jarone Pinhassi är en av dessa forskare som nu får anslag för att forska om hur kolets kretslopp påverkas av bakteriers förmåga att utnyttja solljus med hjälp av det ljuskänsliga proteinet rodopsin.
Rektor Peter Aronsson:
Professor Jarone Pinhassi är Linnéuniversitetets första Wallenberg Scholar och är därmed en av de 118 främsta aktiva forskare som nu ingår i programmet. En av dem är 2023 års nobelpristagare Anne L'Huillier, professor i atomfysik Lunds universitet.
I utvärderingen av ansökningarna har närmare 500 internationella expertutlåtanden hämtats in. Varje ansökan har lästs av fyra till fem internationella experter.
– Det här är oerhört glädjande och visar att vår forskning ligger i framkant. Levande vatten är ett av Linnéuniversitetets profilområden och detta ger oss ytterligare kraft för att verkligen sätta kunskap i rörelse för en hållbar framtidsutveckling, säger rektor Peter Aronsson.
En betydande del av svensk forskningsfinansiering är målstyrd. Wallenberg Scholars stödjer den fria grundforskningen.
Wallenberg Scholars-programmet initierades 2009 med målsättningen att några av landets bästa forskare skulle få ett större, fritt forskningsanslag.
– Nu får vi möjlighet att svara på frågor vi inte kunnat attackera tidigare. Det är också ett viktigt erkännande av hur betydelsefull mikroorganismerna är för havens ekosystem.
Rodopsin omvandlar energin i solljus till kemisk energi för att växa bättre – inte helt olikt fotosyntes. Proteinet är besläktat med rodopsinerna vi har i ögats näthinna och som gör att vi kan se.
– I genomsnitt finns en miljard bakterier i varje liter havsvatten och bakterierna växer aktivt och andas som andra levande varelser, säger Jarone Pinhassi.
Hälften av all fotosyntes på jorden utförs av mikroskopiska alger i havet och bakterier omsätter hälften av det organiska material som produceras. Detta motsvarar en nästan ofattbar mängd av 72 miljoner ton kol per dag.
Bakteriella processer i havet har därför en helt avgörande roll i de globala kretsloppen av kol, kväve och fosfor. Ändå finns bara några enstaka studier som visar hur energin från rodopsin stimulerar och påverkar bakteriers förmåga att bryta ner löst organiskt kol i havet.
– En än så länge outforskad hypotes som vi nu ska undersöka, är hur rodopsiner stimulerar effektiviteten i bakteriers tillväxt i ljus. Vi är särskilt intresserade av hur förmågan att ta upp olika näringsämnen ökar.
Forskargruppen ska också undersöka hur bakteriers ljusutnyttjande påverkar sammansättningen hos det lösta organiska materialet i havet. De kommer att mäta vilka gener och protein som används i ljus eller i mörker för att förstå hur ljusutnyttjandet regleras.
Olösta frågor kan få sina svar
Särskilt intressant är det att studera vid vilka årstider olika bakterier använder sina rodopsiner och hur genuttrycket varierar i anslutning till algblomningar.
– Det här är fascinerande frågor som ännu är olösta och vill bland annat försöka förstå hur bakterierna bidrar med produktion av vitaminer och andra spårämnen som behövs både i havets näringskedja och för människors hälsa. Det är en fascinerande tanke att kanske kunna använda den nya kunskapen för att optimera produktionen av exempelvis kosttillskott eller förbättra vattenreningsprocesser.
Projektet löper över fem år. Forskningen kommer att bedrivas i både svenska vatten och i Medelhavet och Atlanten, i samarbete med internationella kollegor.