Omslagsbild

Tidiga samtal om vad som är viktigt för patienten ger trygghet vid allvarlig sjukdom för både patienter och vårdpersonal

Lisa Granat har i sin avhandling “Samtal vid allvarlig sjukdom – Kronobergsmodellen” undersökt ett nytt arbetssätt på två sjukhus i södra Sverige. Genom tidiga samtal med patienter och deras närstående anpassas vården individuellt, vilket förbättrar patientens livskvalitet. Forskningen belyser vårdpersonals erfarenheter och visar vikten av utbildning och stöd för att stärka vårdpersonalens tilltro och motivation att via samtal ge bättre palliativ vård.

För att patienter med allvarlig sjukdom ska kunna leva ett gott liv är det avgörande att hälso- och sjukvården förstår deras behov och önskemål. Arbetssättet ”Kronobergsmodellen” innebär att patienter får samtala med vårdpersonal om sina preferenser och prioriteringar, erbjuder just denna möjlighet. Samtalen är ett strukturerat arbetssätt som innebär att patienten och deras närstående i ett tidigt skede får möjlighet att vara delaktiga i sin vård.

– Syftet med forskningen var bland annat att öka kunskapen om vårdpersonals tilltro till sin förmåga att vårda patienter med palliativa vårdbehov. Tron på egna förmågan har betydelse för vårdpersonalens motivation, trygghet och välmående när de vårdar patienter med dessa behov, säger Lisa Granat.

Betydelsen av utbildning och stöd för vårdpersonal
Lisa Granats avhandling utgår från personalens erfarenheter av samtalen. Den visar att träna och genomföra samtal vid allvarlig sjukdom kan öka vårdpersonalens medvetenhet om samtalens betydelse för patienterna. Deltagande i införandet av samtalsmetoden kan också öka vårdpersonalens motivation att förändra beteenden och attityder för att möjliggöra att samtalen införs på deras klinik.

– En viktig insikt är att samtalen kan öka vårdpersonalens insikt om samtalens betydelse, säger Lisa Granat. Resultatet understryker också vikten av utbildning och arbetsrelaterat lärande i palliativ vård för vårdpersonal på alla nivåer.

Utmaningar och insikter vid implementering

För att stödja vårdpersonalen i arbetet är det viktigt med rätt funktioner för detta inom organisationen. Implementeringen av metoden medför både utmaningar och insikter, som behovet av tid och stödstrukturer inom organisationen. Detta kan stärka vårdpersonalens tilltro till sin förmåga att delta i samtalen och skapa ett hållbart arbetssätt.

– Resultatet visade både möjligheter och utmaningar vid implementeringen av det här arbetssättet. Samtalen kan öka vårdpersonalens medvetenhet om dess betydelse men en utmaning var att tiden ofta inte räckte till för samtalen. En stödstruktur inom organisationen behövs för att kunna genomföra samtalen, säger Lisa Granat.

Tilltro till egen förmåga i palliativ vård

Resultatet visar att vårdpersonal har hög tilltro till sin förmåga att ge vård och behandling. Dock finns det förbättringspotential gällande vårdpersonalens tilltro till att ge palliativ vård, särskilt i teamarbete. Hälso- och sjukvårdsorganisationer kan stärka vårdpersonalens tilltro genom att skapa förutsättningar för arbetsrelaterat lärande.

Införandet av samtal vid allvarlig sjukdom fortsätter och mer forskning behövs för att förstå dess betydelse i olika vårdkontexter och för att skapa möjligheter kring hur arbetssättet kan bli hållbart över tid.