Linnéuniversitetets forskare arbetade med årets nobelpristagare i kemi
Årets nobelpris i kemi tilldelas David Baker för hans genombrott inom proteinstrukturforskning. Sinisa Bjelic, som arbetat med Baker i sex år, beskriver det som en enastående upptäckt med stor potential. Nu använder han sig av Bakers metoder i sitt arbete vid Linnéuniversitetet.
Årets nobelpris i kemi delas mellan två upptäckter som handlar om att beräkna strukturen hos proteiner, de byggstenar som styr nästan allt i människokroppen. En av dem, amerikanen David Baker, prisas för genombrottet att ha skapat ett helt nytt protein från grunden för drygt 20 år sedan. Upptäckten inom proteindesign har nästan oändliga tillämpningar inom allt från läkemedel till avfallshantering, förklarar Sinisa Bjelic, docent i biokemi vid Linnéuniversitetet.
– Det går inte att överdriva vilket enastående bidrag till forskningen inom proteindesign som David har haft. Att David skulle få nobelpriset var bara en fråga om när det skulle ske. Jag är helt säker på att alla vi som jobbat med David är mer än glada för hans skull, säger Sinisa Bjelic.
– Det ultimata testet av vår förståelse för hur proteiner fungerar är att bygga dem på egen hand. Det var detta som David Bakers forskargrupp gjorde 2003, säger Sinisa Bjelic.
Arbetade hos David i sex år
Innan han kom till Linnéuniversitetet arbetade Sinisa Bjelic i David Bakers laboratorium vid University of Washington 2008–2014 med att designa proteiner, då som nydisputerad forskare.
– Tidigare hade jag studerat enzymer, en typ av protein som påverkar kemiska reaktioner, teoretiskt. Jag tänkte att det vore spännande att bygga enzymer och det ryktades om en bra forskargrupp i USA som var på väg att lyckas designa de första enzymerna med hjälp av beräkningsmetoder. Efter kontakt med David och med finansiering från Vetenskapsrådet fick jag göra en postdok i hans labb i Seattle. Tanken var att stanna i två år, men det blev sex år med riktigt spännande och utmanande forskning.
– David var alltid väldigt närvarande och till stor hjälp när det gäller forskningen. Det största privilegiet med att jobba i ett sådant labb var att det inte fanns några begränsningar i vilka problem man kunde ta sig an.
Använder metoderna vid Linnéuniversitetet
I dag arbetar Sinisa Bjelic som docent vid institutionen för kemi och biomedicin vid Linnéuniversitetet. Hans forskargrupp använder sig av de metoder som David Baker utvecklade i nästan alla projekt. Forskningen handlar om att konstruera och modifiera proteiner som skräddarsys för att utföra särskilda funktioner. Några av tillämpningarna är att underlätta transport av läkemedel i kroppen och att skapa skydd mot virusinfektioner.
– Vi arbetar med interaktionen mellan olika proteiner. Konkret handlar det om att bygga proteiner som binder sig till andra proteiner. En av tillämpningarna vi arbetar med handlar om att konstruera proteiner som binder till specifika virus som kan användas för att förhindra en infektion i kroppen. Målet är att viruset ska binda till det designade proteinet i stället för att välja receptorn som finns på kroppens celler, säger Sinisa Bjelic.