Ny rapport visar på behovet av större resurser till yngre högskolor och universitet

Med nya universitet och högskolor har fler fått tillgång till högre utbildning. Men villkoren vid olika lärosäten kan skilja sig åt väsentligt för både lärare och studenter, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.

– Skillnaderna är tydliga mellan olika högskolor och universitet. Yngre lärosäten har inte lika studievana studenter som de äldre lärosätena har och får dessutom mindre del av forskningsanslagen. Men vid utvärderingar och tilldelning av medel jämförs lärosätena ändå ofta som om de hade likvärdiga förutsättningar, säger Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap. Vid Linnéuniversitetet.

Forskarna visar också att arbetsvillkoren varierar mellan lärosäten i termer av hur mycket undervisning och tid för egen forskning som finns i en lektorstjänst.

– Resultaten i rapporten visar hur det finns både yngre och äldre lärosäten där lärarna får rimliga förutsättningar till att förena forskning och undervisning. Lärosätena har med andra ord möjlighet att påverka lärarnas arbetssituation. Men resultaten visar att det finns yngre lärosäten som har sämre villkor för lärare och här får lärarna en dubbel börda med sämre villkor och större pedagogiska utmaningar, fortsätter Brommesson.

I debatten höjs röster om att alla högskolelärare inte behöver forska och att en större del av resurserna borde satsas på så kallade excellenta forskningsmiljöer. Men enligt rapportförfattarna vore det inte rätt väg att gå. Möjligheten att forska är viktig för såväl lärarnas ämneskunskaper som deras insikt i hur forskning bedrivs, menar de.

– Studenter från studieovana hem studerar redan idag i högre utsträckning vid lärosäten med mer begränsade forskningsresurser – och omvänt finns studenter från studievan bakgrund i större utsträckning vid äldre universitet med större resurser. Det gör att de gynnade gynnas än mer. Idag får lärare ofta ”trolla med knäna” för att kompensera för denna skevhet i medelstilldelningen. Istället bör lärosäten med mer studieovana studenter och därmed större pedagogiska utmaningar få mer resurser. Det kan möjliggöra att inte bara fler får en högre utbildning utan att också fler får en högre utbildning som håller hög kvalitet, avslutar Douglas Brommesson.