Ny teknik revolutionerar ungas lärande

– Det var fantastiskt för elever att kunna förmedla sina tankar och känslor i skrift till en annan människa. Vissa hade aldrig gjort det förut.

Det säger Christina Sand, läs- och skrivutvecklare i Ronneby kommun. Hon har disputerat vid Linnéuniversitetet med en avhandling om möjligheter för barn och unga, som har en intellektuell funktionsnedsättning, att ta till sig text och kommunicera i skrift tack vare olika hjälpmedel. Det är ett område som det har funnits mycket lite kunskap och forskning om.

Mellan en och två procent av barn och unga i Sverige har en intellektuell funktionsnedsättning. De kan ofta ha svårt att ta till sig skriven text genom läsning. För många kan det vara en ännu större utmaning att producera egen text med penna eller tangentbord.

Värdefulla verktyg

Christina Sand är utbildad lärare och speciallärare. I hennes doktorandprojekt fick elever på anpassade grund- och gymnasieskolor använda olika typer av hjälpmedel för att läsa och skriva. Hjälpmedlen kallas assisterande teknik, AT. Det handlar om applikationer och program för smarta telefoner och surfplattor, med förmåga både att omvandla tal till text och text till tal.

– Resultaten visade att de flesta eleverna förstod text bättre när de fick lyssna på text i stället för att läsa själva. Om barn som har en intellektuell funktionsnedsättning tidigt får hjälp att träna på att lyssna på text, kan lyssnandet bli ett viktigt och användbart verktyg för dem. Eleverna behöver tidiga insatser i både lyssnande och läsning för att utveckla sina förmågor att ta till sig text. Här spelar både förskola och skola en viktig roll.

Messade till mamma

Det blev positiva resultat också när elever fick träna på att använda hjälpmedel för tal till text. I en övning fick eleverna berätta vad de såg på olika bilder. Först fick de skriva för hand. Sedan fick de använda ett hjälpmedel som gjorde deras tal till text. Det blev stor skillnad på texterna.

– När eleverna fick skapa text genom att tala producerade de fler ord, fler och längre meningar, och texter av högre kvalitet, jämfört med när de skrev för hand eller med tangentbord. En del ökade sin förmåga att producera text med mer än 500 procent. Det var otroligt häftigt att få uppleva!

För den som aldrig har kunnat kommunicera i skrift kan hjälpmedlet tal-till-text förändra tillvaron.

– En elev talade in ordet ”mamma” i appen i sin mobil. Sedan kunde han skicka sitt livs första sms till henne. För den som aldrig tidigare har kunnat kommunicera skriftligt, är också ett enda ord en stor förändring.

Fördelar under och efter skoltid

När elever kan använda moderna hjälpmedel för att läsa, skriva och lära sig nya saker, påverkar det lärarnas situation.

– Många lärare upplevde det som väldigt befriande och som en stor lättnad, att elever kunde ta till sig mer av innehållet på lektionerna och själva börja producera text.

Med hjälpmedlen kan eleverna tydligare förklara både hur de har uppfattat det som läraren har sagt och vad de själva kan.

– Det gör det enklare för läraren att anpassa undervisningen. Läraren kan också i högre utsträckning bedöma elevernas kunskapsnivå, eftersom funktionsnedsättningarna tar mindre fokus.

För eleverna finns vinster på ännu fler plan. När de blir skickligare på att använda hjälpmedel för att läsa och skriva utvecklar de bland annat sin förmåga att skapa inre bilder.

– Hjälpmedlen kan också bidra till att unga som har en intellektuell funktionsnedsättning kan bli mycket mer självständiga. Med mobilen kan de fota av text och få den uppläst. På det sättet kan de förstå vad det står på en skylt eller i en tidtabell, utan att någon annan måste vara med hela tiden, säger Christina Sand.

Till stor nytta för många

En av de saker som förvånade henne under projektet var att elevernas förmågor och behov skiljde sig väldigt mycket åt. ”Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning” är långt ifrån en homogen grupp. Ibland beror det på att de också har utmaningar som synsvårigheter, motoriska svårigheter, cp-skador, autism, adhd eller dyslexi.

Medan ganska få barn har en intellektuell funktionsnedsättning, är det mellan 15 och 20 procent av svenska skolelever som har läs- och skrivsvårigheter. Det betyder att alla människor idag har någon i sin närhet som har svårt att läsa eller skriva; barn, ung eller vuxen.

– Jag vill bidra till att vi lyfter att det är helt i sin ordning att en elev som har svårt att skriva, stava och läsa – trots omfattande träning – i stället kan ta till sig text genom att lyssna, och producera text genom att tala in den.

Hon vill utmana synsättet att ”trägen lästräning” alltid hjälper, och tycker att det är självklart att det är skolan som ska anpassa sig till elevernas behov.

– Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan – och om de traditionella sätten inte fungerar ska eleven ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt. Vi måste kunna diskutera när det är okej att sluta försöka lära ett barn att läsa och skriva på det vanliga sättet, för alla elever passar inte i samma form.

Mer information

• Avhandlingen: Assisterande teknik – att ta till sig och producera text: Ett stöd för elever i anpassad grund- och gymnasieskola