Avhandling sätter ljus på möjligheter och hinder för patientdelaktighet inom rättspsykiatrin
Personal som arbetar inom rättspsykiatrin behöver mer utbildning i juridik och den juridiska processen för att patienterna ska känna delaktighet i sina vårdprocesser. Det visar en ny avhandling av Andreas Söderberg, doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitet och specialistsjuksköterska i psykiatri vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö.
Enligt svensk lag ska all hälso- och sjukvård arbeta för att både patienter och deras anhöriga ska känna sig delaktiga. Detta gäller också för den rättspsykiatriska vården. Men här tillkommer att vården bedrivs enligt lagar som reglerar tvångsvård, såsom Lagen om rättspsykiatrisk vård och Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Andreas Söderbergs avhandling undersöker patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Forskningen visar de utmaningar som finns när man ska skapa delaktighet i en vårdform som styrs av tvångslagstiftning.
– Patientdelaktighet i en vård som inte är frivillig och som bedrivs med stöd av tvångslagar har inneboende motsättningar som inte finns i andra delar av vården. Genom åren har jag funderat mycket på hur olika målkonflikter påverkar rättspsykiatrisk vård, säger Andreas Söderberg.
’Dual role dilemma’
Detta gör att rättspsykiatrisk vård skiljer sig från annan sjukvård. För personal som arbetar i rättspsykiatrin kan det vara svårt att balansera mellan olika uppdrag. Fenomenet kallas ’dual role dilemma’ och uppstår när personalen ska verka för hälsa och delaktighet, samtidigt som de ansvarar för samhällsskydd och säkerhet.
Målkonflikter, alltså konflikter mellan olika mål, är vanliga i rättspsykiatrisk vård. Avhandlingen fokuserar på dessa motsättningar och syftar till att utforska patientdelaktighet ur både personalens och patienternas perspektiv.
Avhandlingen baseras på fyra delstudier som alla har publicerats i olika vetenskapliga tidskrifter. De tre första studierna bygger på intervjuer, en med personal och två med patienter. Den fjärde studien är en enkätstudie som undersöker hur både personal och patienter upplever patientdelaktighet och hur delaktigheten påverkas av olika typer av personalbeteenden.
Ärlighet och vägledning bidrar till delaktighet
Studierna visar att patientdelaktighet är svårt i en miljö som på många sätt präglas av delaktighetens motsats, icke delaktighet. Både personal och patienter uppger att ett gott bemötande och en vårdande hållning från personalen hjälper till att motverka känslan av att inte vara delaktig.
– Patienterna värdesätter ärlighet och försöker hitta någon som kan vägleda dem genom den rättspsykiatriska vården och dess komplicerade juridik, säger Andreas Söderberg.
Patientdelaktighet, både i vårdvardagen och i själva vårdprocessen, ökar av ett bra bemötande och av att bli inkluderad i beslut även om patienten inte själv får bestämma. I den större vårdprocessen påverkas patientdelaktigheten av olika målkonflikter då patientens frihet och autonomi hela tiden påverkas av samhällsskydd och farlighetsbedömningar.
Utifrån resultaten i avhandlingen kan ett par rekommendationer ges. För att uppnå delaktighet i rättspsykiatrisk vård bör vårdandet präglas av principer som återfinns i humanvetenskapliga och vårdvetenskapliga discipliner. I personalhandledning bör fokus vara att utifrån ett patientperspektiv förstå vikten av bemötande i olika situationer och hur bemötandet kan främja upplevelsen av delaktighet.
Utbildning i juridik
– Personal behöver i större omfattning ges utbildning i juridik och att få möjlighet att diskutera etiska frågor kring lagstiftning och brott och straff för att kunna ge stöd till patienter i den juridiska processen. Detta kan bidra till att patienterna upplever delaktighet i vårdprocessen”, säger Andreas Söderberg.
Arbetssätt som anammar modeller som utgår från processuell rättvisa borde införas och den rättspsykiatriska vården bör tydligt klargöra hur målkonflikter och institutionella gränser ska hanteras.