Ny studie visar att samarbete är viktigt för att stoppa mäns våld mot kvinnor

– När politiker på nationell nivå vill att kommuner ska engagera sig mer för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, behöver politikerna ta större hänsyn till att Sverige har många väldigt små kommuner. Det är inte rimligt att ställa samma krav på små kommuner, eller på kommuner med svag ekonomi, utan här behöver staten gå in med finansiellt stöd.

Det säger Cecilia Kjellgren, socionom och docent i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Hösten 2023 genomförde hon en intervjustudie i Västerbotten på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten. Hon gjorde djupintervjuer med bland andra socialsekreterare, förvaltningschefer och ordföranden i respektive socialnämnd.

Syftet var att bidra till fördjupade kunskaper om hur fyra kommuner i ett av Sveriges län organiserar och bedriver sitt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor (se faktarutor).

En av Cecilia Kjellgrens slutsatser är att regering och riksdag behöver skjuta till mer pengar till små kommuner.

– Jag föreslår också att ekonomiska medel som kommuner får för arbete med mäns våld mot kvinnor ska villkoras – så att en kommun måste använda pengarna för att bygga upp ett långsiktigt arbete, annars ska den vara tvungen att betala tillbaka pengarna.

Möjligheter med mer systematiskt samarbete

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. På flera områden i sin studie landar Cecilia Kjellgren i rekommendationer om att aktörer behöver samarbeta på ett mer systematiskt och utvecklat sätt för att förhindra våldet och minska lidandet.

Det är samarbeten för att utföra ett mer professionellt jobb, för att kunna bemöta våldsutsatta på ett bättre sätt och för att öka kunskaperna hos bland annat politiker. I vissa fall kan det handla om att utöka en verksamhet som har visat sig fungera.

– De två stora kommunerna i min studie, Umeå och Skellefteå, driver ett väldigt framgångsrikt arbete mot mäns våld mot kvinnor vid var sitt så kallat Centrum mot våld, CMV. Nu diskuterar mindre inlandskommuner i Västerbotten att gå samman och bilda ett gemensamt Centrum mot våld i södra Lappland. Det skulle kunna bidra till stor kompetenshöjning och förbättrade möjligheter att hjälpa drabbade, så det bör regeringen stödja med statliga utvecklingsmedel.

Barn i stort behov av stöd

Så kallade Barnahus är ett annat exempel på en verksamhet som kan utvecklas genom samverkan. I Barnahus samordnar socialtjänst, polis och BUP sina resurser för att hjälpa barn som har varit utsatta för våld. I Västerbottens femton kommuner finns det ett Barnahus, och det är i Umeå.

Cecilia Kjellgren menar att regeringen bör slå fast att barn ska ha rätt att utredas i en barnvänlig miljö när man misstänker att de har varit utsatta för våld. För Västerbotten kan det finnas olika lösningar, som att Umeås Barnahus får ett större upptagningsområde och att det snabbväxande Skellefteå får ett eget.

– Man kan också tänka sig ett nytt Barnahus som kan byggas upp i ett samarbete mellan kommuner, region och länsstyrelse – som en del av ett nyinrättat Centrum mot våld i södra Lappland. Barn ska ha rätt att bli utredda och få stöd i Barnahus, där hjälpen är barnorienterad och kvalitetssäkrad.

Oro för att kvinnojourer drabbas negativt

Cecilia Kjellgren gjorde intervjuerna i Västerbotten hösten 2023, ett halvår innan ny lagstiftning om tillståndsplikt för skyddade boenden trädde i kraft våren 2024. Den nya lagen ställer krav på att skyddade boenden har medarbetare som är utbildade för att bemöta barn.

Detta för att stärka rättigheterna för barn till våldsutsatta kvinnor. Flera av de som medverkade i studien var oroliga för att tillståndsplikten skulle påverka kvinnojourer på ett negativt sätt.

– Det finns en oro att tillståndsplikten ska leda till att skyddade boenden på mindre orter läggs ner, eftersom små kvinnojourer inte har råd att ha någon anställd. Det skulle innebära att dessa kvinnojourer också avslutar verksamheter med jourtelefon och stödsamtal, säger Cecilia Kjellgren och fortsätter:

– Kvinnojourer utför ett väldigt viktigt arbete på skyddade boenden och möter våldsutsatta kvinnor med mycket medmänsklighet. Regeringen behöver följa utvecklingen för att se vilken påverkan som tillståndsplikten kan få på kvinnojourers verksamhet.

Betydelsefullt att nå utsatta grupper

Flera yrkesverksamma säger att ett område som är svårt att hantera är det som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Sådant våld och förtryck bygger på starka patriarkala och heteronormativa föreställningar. Ofta handlar det om att familjemedlemmar begränsar och kontrollerar en individs liv genom påtryckningar och våld. De som utsätts är både flickor, kvinnor, pojkar och män.

– Det här är ett väldigt komplext område, som också gör att en del tjänstepersoner är rädda att själva drabbas av hämndaktioner. Här föreslår jag att regeringen ska stödja fortbildning för socialtjänstens personal, gärna tillsammans med organisationer som är engagerade mot hedersrelaterat våld och förtryck.

En annan grupp av kvinnor är dubbelt utsatta, och det är kvinnor som har ett missbruk.

– Bland dem lever en majoritet i extrem så kallad multiutsatthet, där de utsätts för grovt våld eller tvingas till prostitution. En av socialsekreterarna i Umeå sa att egentligen är alla kvinnor som missbrukar utsatta för våld.

Skyddade boenden har förbud mot droganvändning, så kvinnor med missbruk kan inte få hjälp där.

– Här behöver regeringen sätta igång ett utvecklingsarbete där sakkunniga skapar anpassade modeller för stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor som har ett missbruk. Det är viktigt att man prövar, utvärderar och sprider goda modeller för att kunna hjälpa den här särskilt utsatta gruppen.

Några ljuspunkter – som kan bli fler

Många av personerna som intervjuades i studien uttryckte oro och farhågor. Men flera gånger blev Cecilia Kjellgren också positivt överraskad.

– Det var ett väldigt spännande projekt, där de två större kommunerna Umeå och Skellefteå imponerade stort på mig. De har båda mycket kompetenta och kunniga team. Intresset är välförankrat och de har ett stort engagemang i att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

När Skellefteå får flera tusen nya invånare behöver kommunen bygga ut inom många sektorer. Det gäller alltifrån skolor, vägar och annan infrastruktur till socialtjänst. Det märks redan.

– Skellefteå har stora behov och samtidigt insikt, förmåga och de ekonomiska möjligheterna att kunna bygga ut. När jag var där hade de just tagit beslut om att anställa 13 nya socialsekreterare för att arbeta med ärenden som rör barn! Visst leder förändringarna i Skellefteå också till funderingar om vilka utmaningar som väntar, men deras lättnad och stolthet var påtagliga. Det finns ett starkt framtidshopp.