Allt om årets nya doktorer vid Linnéuniversitetet
Under 2024 har ett 40-tal doktorander slutfört sin forskarutbildning vid Linnéuniversitetet och försvarat sin avhandling. Här kan du läsa mer om alla våra nya doktorer och deras forskning.
Läs om ...
- Så påverkas fördelningen av föräldraledighet av förväntningar och könsnormer
- Grupplevande gnagare klarar sig oväntat bra på egen hand
- Historiska dokument visar att Virestad var före sin tid
- Vad händer när politisk etik möter politisk praktik?
- Träpaneler av restprodukter från jordbruket
... och mycket mer!
Doktorerna promoveras vid Akademisk högtid fredag 31 januari kl 16.00 i Kalmar.
Arkeologi
Så kan arkeologi bidra till hållbar stadsutveckling
Ulrika Söderströms avhandling skapar ny kunskap om hur svensk uppdragsarkeologi kan bidra till hållbar stadsutveckling och goda livsmiljöer. Den omfattar tre fallstudier om stadsomvandling: kvarteret Caroli i Malmö (1967–1973), kvarteret Valnötsträdet i Kalmar (2008–2018) och den pågående omvandlingen av Kiruna stad.
Avhandlingen visar att kulturarvspraktiker, däribland svensk uppdragsarkeologi, betraktas som viktiga samhällsaktörer som förväntas bidra till hållbara städer och samhällen. Detta kommer med särskilda utmaningar. En sådan är att kulturmiljövården och stadsplaneringen har begränsade kunskaper om vad som händer när kulturarv används som resurs i stadsutvecklingsprocesser och att få aktörer kan föreställa sig vilka framtider som kulturarvspraktiker bidrar till. Risken är därmed att nuvarande praktiker inte främjar uttalade hållbarhetssyften.
– Mina resultat visar hur detta kan förändras, bland annat genom ett utvecklat framtidsmedvetande och genom att involvera fler än experter i kulturarvsledda stadsutvecklingsprocesser, säger Ulrika.
Byggteknik
Effektiva beräkningar för träbyggnader
Intresset för att använda trä eller limträ som bärande byggstomme har ökat under de senaste åren. Trä ger ett litet klimatavtryck och energiförbrukningen för att utvinna träprodukter för byggändamål är låg. Samtidigt är det utmanande att beräkna dimensioner för träbyggnader på grund av materialets karaktär.
Le Kuais avhandling underlättar beräkningar av hållfasthet för byggnationer i trä. Han har utvecklat en numerisk modell för att analysera det komplexa strukturbeteendet hos belastade prefabricerade trämoduler med skiv-regelväggar. Avhandlingsarbetet inkluderar även utveckling av ett grafiskt gränssnitt för mer användarvänlig hantering av data för visualisering av beräkningsresultat.
– Den numeriska modellen har bekräftats genom fullskaliga experiment med både skiv-regelväggar och trähusmoduler. Modellen har också potential att vidareutvecklas för dimensionering av fler sorters byggnader.
Data- och informationsvetenskap
Bättre överblick av skolelevers prestationer
Skolor samlar in mycket data om elever och deras lärande, såsom texter, testresultat och betyg. Men informationen är ofta spridd över olika digitala plattformar. Utan bra metoder för att överblicka dessa plattformar kan det vara svårt för lärare att på ett effektivt sätt använda sig av informationen som samlas in för att följa elevernas utveckling.
Om digitala verktyg utformade just för att visualisera elevers inlärning och prestationer, så kallade Visual Learning Analytics (VLA)-verktyg, handlar Zeynab Mohsenis avhandling. De fem delstudierna undersöker visualiseringsverktyg som används i skolan i dag och presenterar hur de kan förbättras.
– Som en del i avhandlingsprojektet har jag utvecklat en teknisk lösning för att samla utbildningsdata från olika källor och i olika dataformat i en gemensam databas, vilket underlättar lärares möjlighet att överblicka studenternas prestationer, samt utvecklat ett VLA-verktyg i nära samarbete med lärare.
Ekologi
Årstidsvariationer hos havets mikroorganismer
Prokaryoter, dit till exempel alger och bakterier hör, är de vanligaste levande organismerna i havsmiljön och spelar en viktig roll i ekosystemet. Trots detta vet vi fortfarande lite om hur dessa mikrobiella samhällen fungerar och hur de reagerar på förändringar i miljön över tid och rum.
Dennis Amnebrinks avhandling undersöker sambandet mellan prokaryotisk aktivitet, genuttryck och årstidsvariationer i Östersjön genom att följa dem över tid. Resultaten visar tydliga säsongsvariationer i genuttryck. Ungefär hälften av de mest förekommande populationerna ändrade sina genuttrycksprofiler beroende på årstid. En specifik studie av cyanobakterien Aphanizomenon, som bildar blomningar på sommaren i Östersjön, visade årstidsmönster i genuttryck för fotosyntes, kvävefixering och oxidativ stress.
– Min forskning understryker vikten av att beakta årstidsvariationer när man studerar prokaryotiska samhällen och deras genuttryck. Detta är viktigt för att förstå hur dessa samhällen reagerar på miljöförändringar och för att utveckla strategier för miljöförvaltning.
Grupplevande gnagare klarar sig oväntat bra på egen hand
Den afrikanska mullvadsgnagaren Fukomys damarensis lever i södra Afrika, i och omkring Kalahari. Arten har tidigare setts som en extrem bland grupplevande ryggradsdjur, jämfört med sociala bin och termiter som lever i kolonier med en ”drottning”. Men eftersom mullvadsgnagaren lever under jorden i stora tunnelsystem har de flesta större studier gjorts på djur i fångenskap.
– Därför har kunskap om deras ekologi och eventuella fördelar av till exempel gruppstorlek i det vilda varit osäker, säger Hanna Bensch.
Hennes avhandling bygger på data från det vilda, med fångst och återfångst under nästan tio år. Forskningen visar att många mullvadsgnagare lever ensamma och inte alls är så beroende av andra för överlevnad som man tidigare trott. De flesta av populationens ensamlevande mullvadsgnagare var honor, som troligtvis väntar på hanar för att kunna starta sina egna grupper.
– Det var kul att vi hittade så många ”single ladies”. Det är inte känt sedan tidigare och de här individerna klarar sig bra i flera år.
- Nyhet: Singelhonor vanliga hos grupplevande mullvadsgnagaren, visar ny forskning
- Avhandling: Social below ground: Life-history and gut microbiome of Damaraland mole-rats
Kartläggning för att förhindra sura sulfatjordar
Sura sulfatjordar kallas ibland ”de värsta jordarna i världen” på grund av det hot mot ekosystem som de utgör. Jordarna kännetecknas av sin orangea färg och orsakar död hos växter och djur genom att släppa ifrån sig skadliga ämnen.
De bildas när före detta kustområden eller våtmarker torrläggs och utsätts för syre. Detta sätter i gång kemiska reaktioner som sänker pH-värdet i jorden och frigör skadliga syror och metaller.
Anders Johnsons avhandling visar förekomsten av sura sulfatjordar längs hela den svenska kusten. Forskningen är ett steg mot att förstå och begränsa de negativa effekterna från jordarna.
– Den bästa metod vi vet hittills är att hindra de här jordarna från att överhuvudtaget börja oxidera. När processen väl kommit i gång är den väldigt, väldigt svår att stoppa. Får vi en bättre inblick i var de här jordarna finns är det lättare att undvika att störa dem.
- Nyhet: Världens värsta jordar blir ett allt större problem
- Avhandling: Microbiology of boreal acid sulfate soils: Biogeochemical drivers of acidity generation and metals leaching
Fjärilars färg och evolutionens mekanismer
Det finns en mycket stor variation i naturen bland arter, populationer och individer. Frågan om hur och vilka evolutionära processer som bidrar till biologisk variation är central inom evolutionsbiologin. Daniela Polic undersöker i sin avhandling detta genom att studera pärlemorfjärilar och hur deras genetiska och fysiska egenskaper varierar.
Genom att märka och återfånga fjärilar, samt analysera deras utseende och gener, visar hon att det finns många faktorer som påverkar variationen inom och mellan fjärilsarter. Genflöde, geografiska avstånd och landskapets utformning spelar en stor roll i hur fjärilarna utvecklas och sprider sig.
– En viktig slutsats är att även närbesläktade arter eller populationer som lever på samma plats kan visa olika reaktioner på liknande miljöer och att de kan påverkas olika av ekoevolutionära processer. Därför måste bevarandeinsatser anpassas till specifika arter och deras unika behov. Min forskning visar även att småskaliga miljöförändringar kan ha stora effekter på populationernas utveckling och överlevnad.
Mikrobiella samhällen tränger ner i den djupa biosfären
”Den djupa biosfären” kallas det omfattande ekosystem under jordens yta som är beläget i sprickor och porer i berggrunden. Dessa sprickor innehåller grundvatten och mikroorganismer som lever av kol, svavel och nedbrytning av organiskt material. Det finns fortfarande mycket att lära om mångfalden och funktionerna hos dessa mikroorganismer samt hur de påverkas av vad som händer på jordens yta.
George Westmeijers avhandling ger kunskap om samspelet mellan mikroorganismer under jord, mångfalden i deras samhällen och hur de anpassar sig till de energifattiga förhållandena. Bland annat visar undersökningar i grundvatten på mellan 70 och 460 meters djup utanför Oskarshamn att mikroorganismer från ytan tränger ner i underjorden.
– Även om antalet mikrobiella arter som fanns både på ytan och i underjorden var relativt lågt, var dessa populationer många och utgjorde nästan hälften av de mikrobiella samhällena i underjorden. På grund av vattenflödet från ytan till underjorden antas dessa mikrobiella populationer komma från ytvattnet.
Värdefulla metaller i gruvavfall kan tillvaratas med hjälp av bakterier
Varje år produceras mer än tre miljarder ton metall för användning i olika produkter. Metallhalten i gruvorna har dock alltmer försämrats, vilket har medfört ökande mängder miljöfarligt gruvavfall och ökande metallpriser.Nathan van Wyk har i sin avhandling undersökt hur man kan extrahera metaller ur gruvavfall med hjälp av syror som produceras av bakterier.
– Avfallet innehåller stora mängder rester av den utvunna metallen och även flera andra värdefulla metaller. Så kan vi få ut metallerna ur avfallet kan vi både minska miljöföroreningar och utvinna mer råvaror.
Syrorna extraherade nära 100 % av magnesium ur ett magnesiumrikt avfall. Ur bauxitavfall, en jordart som används inom aluminiumproduktion, extraherades 68 % av aluminium, 80 % av kalcium och 59 % av titanet, samt några sällsynta jordartsmetaller som 42 % av yttrium.
– Syraupplösning är en lovande väg för att ta tillvara på värdefulla resurser i gruvavfall. Det minskar mängden avfall, skyddar naturen, skapar råvaror till industrin, förlänger livslängden för gruvorna och utvecklar ”grön” teknik samtidigt som det ger jobb, säger Nathan.
Engelska med språkvetenskaplig inriktning
Användning av substantiv visar språkets förändring
Kollektiva substantiv på engelska, som ”team” eller ”crew”, har historiskt kunnat kombineras med både singulara och plurala verbformer. Den vanliga förklaringen har varit att valet av verbform beror på om substantivet uppfattas som en enhet (”the team is winning”) eller som ett kollektiv av individer (”the team are winning”).
Alexander Lakaws avhandling undersöker hur användningen av kollektiva substantiv har förändrats över tid i amerikansk och brittisk engelska. Utifrån analys av nästan 10 000 exempel från textkällor mellan 1810 och 1959 visar han att språken har utvecklats i olika riktningar vad gäller hanteringen av kollektiva substantiv och att användningen har varierat över tid.
– Min forskning visar att amerikansk engelska låg efter brittisk engelska i att referera till kollektiva substantiv som singular under 1800-talet, men överträffade brittisk engelska i detta avseende i början av 1900-talet. Detta skedde som ett medvetet val av amerikanska språkvårdare för att markera skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska under en period då den amerikanska nationen blev en storspelare i världspolitiken.
Företagsekonomi
Delningsföretag växer globalt på nya och snabbare sätt
Den globala affärsmiljön genomgår ständiga förändringar, drivna av snabba framsteg inom digital teknik och förskjutna samhällsattityder. Ett fenomen som fått fart under det senaste decenniet är delningsekonomin. Denna trend har lett till en explosion av nya företag som kringgår globala industristrukturer genom sina innovativa affärsmodeller.
Delningsekonomin handlar om att dela och utnyttja resurser kollektivt. Det kan gälla allt från att hyra ut din bil eller ditt hem, till att dela mat eller kläder med andra människor. Detta fenomen har påverkat hur företag som verkar inom delningsekonomin växer och expanderar internationellt.
Heidi Coral Thorntons avhandling i företagsekonomi, med fokus på internationella affärer, visar hur delningsekonomin har banat väg för en ny typ av företag, och dessa företag växer globalt på nya sätt. Genom att undersöka hur företag skapar, levererar och fångar värde, vilka de arbetar med och hur de expanderar till andra länder, ger avhandlingen insikter i hur företag inom delningsekonomin opererar på den globala marknaden.
Historia
Historiska dokument visar att Virestad var före sin tid
Det tidiga 1900-talets folklivsforskare menade att det fanns områden i Sverige som var gammalmodiga och isolerade, där kulturen hade stått stilla under lång tid, så kallade reliktområden. I ett av dessa områden ingick Virestads socken. Det som framför allt gjorde att invånarna uppfattades som ålderdomliga var att de klädde sig i en gammaldags stil, i kläder med anor från medeltiden och renässansen.
Martina Bööks avhandling visar att den småländska socknen inte var så ålderdomlig som man tidigare trott. På många sätt var befolkningen snarare före sin tid, både i handel och i politisk kultur. Avhandlingen visar på utbredd handel och röstning om politiska frågor. Och när obligatorisk vaccination mot smittkoppor infördes i Sverige 1816, då hade man redan börjat vaccinera i Virestad.
– Tradition och modernitet inte behöver vara varandras motsatser, utan kan vara varandras förutsättning. I Virestad kunde man mycket väl förena ålderdomliga kläder med livaktig politisk kultur och ekonomi, säger Martina.
Hälsovetenskap
Rätt beslut vid utdragna förlossningar
När en förlossning tar lång tid behöver barnmorska och läkare besluta om och när åtgärder för att påskynda eller avsluta förlossningen ska göras. Här ställs riskerna med ett långdraget förlossningsförlopp mot riskerna med åtgärder som värkstimulerande dropp, sugklocka eller akut kejsarsnitt.
I dessa beslut kan Maria Bjelkes avhandling stötta vården. Hon har kartlagt långdragna förlossningar genom att granska journaler för fler än 1 000 förstföderskor i Kronoberg och Blekinge: vilka insatser har satts in, vid vilken tidpunkt i förlossningen och vilka komplikationer har uppstått.
Avhandlingen visar att ju längre tid nedträngningsfasen varade desto större var sannolikheten för sugklocka eller kejsarsnitt, trots att inga associationer kunde göras med negativa utfall för kvinnan.
– Resultaten kan användas som stöd för att låta förlossningar, där progress fortlöpande finns på barnets nedträngning, fortgå för att uppnå målet med vaginal förlossning, förutsatt att kvinnan är delaktig och positiv till att fortsätta förlossningen och att barnets mående kan säkerställas.
- Nyhet: Avhandling ger ny kunskap om långdragna förlossningar
- Avhandling: Prolonged passive second stage of labour in nulliparous women: A multi perspective study
Vårdanställdas upplevelse av digitaliseringen
I svensk hälso- och sjukvård får digitalisering allt mer uppmärksamhet. Digitaliseringen har inflytande på allt från arbetsplatsdynamik och rutiner till processer på organisations- och individnivå och påverkar exempelvis de anställda inom hälso- och sjukvårdsorganisationen, samt civilsamhälle och patienter.
Maria Qvarfordt undersöker i sin avhandling hur digitaliseringen upplevs av anställda inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. I fyra delstudier beskriver hon den transformativa process som digitaliseringen av hälso- och sjukvården innebär sett ur en samhällelig, organisationsmässig och individuell synvinkel.
– Jag undersöker bland annat hur införandet av digitala tekniker inverkar på den arbetsrelaterade fysiska och mentala hälsan. Min avhandling bidrar till ökad förståelse för digitaliseringen inom offentlig sektor utifrån de anställdas perspektiv inom organisationen, samt utifrån beslutsfattares och intressenters perspektiv.
Kemi
Motverka läkemedelsresistens vid blodcancer
Akut myeloisk leukemi är den vanligaste formen av blodcancer hos vuxna och innebär en störning i kroppens produktion av vita blodkroppar. Sjukdomen har en låg överlevnadsgrad och begränsade alternativ för behandling. Femårsöverlevnaden är bara 20–30 procent och ännu lägre för äldre patienter. En utmaning vid behandling är att patienter ofta utvecklar resistens mot läkemedel på grund av mutationer i cancercellerna.
Jingmei Yangs avhandling undersöker olika behandlingsstrategier för att undvika läkemedelsresistens. Forskningen fokuserar särskilt på mutationer i FLT-genen, vilket förekommer hos cirka 30 procent av alla som insjuknar i cancerformen och därför är ett lovande mål för läkemedelsutveckling. Resultaten visar bland annat på hoppingivande möjligheter att fördröja resistens genom att kombinera FLT-hämmare med ytterligare ett proteinhämmande läkemedel.
– Sammantaget ger min avhandling bättre förståelse för hur resistens utvecklas i FLT3-celler och den innebär ett steg på vägen mot framtida behandlingsstrategier för att övervinna denna resistens.
Matematikdidaktik
God relation med elever hjälper i matematikundervisningen
Hur kan matematikundervisning göras mer inkluderande, så att alla elever kan delta och lära sig? Malin Gardestens avhandling undersöker både hur lärare undervisar i matematik och hur deras relationer med eleverna påverkar undervisningen.
Avhandlingen bygger på tre studier. Den första studien analyserar olika sätt att samla in data och dokumentera lärares reflektioner kring undervisningen och deras relationer till eleverna. Den andra undersöker teoretiska och praktiska aspekter av hur lärare undervisar och hur elever deltar i matematikundervisning. I den tredje studien granskas potentialen för samundervisning, det vill säga två lärare som undervisar tillsammans, att bidra till inkludering i undervisningen.
– För att skapa en inkluderande matematikundervisning är det viktigt att lärarna kombinerar sina matematiska kunskaper och sin förmåga att bygga relationer med eleverna. Samundervisning kan bidra till en inkluderande lärmiljö, men leder inte automatiskt till det.
Miljövetenskap
Gamla glasbruk utgör mindre risk för grundvattnet än befarat
De nedlagda glasbruken i det småländska Glasriket hör till några av landets mest förorenade områden, med hälsofarliga metaller som arsenik, kadmium och bly kvar i marken. Men endast en mycket liten del av föroreningarna läcker ut i grundvattnet, visar Terese Uddh Söderbergs avhandling.
Avhandlingen bygger på undersökningar av omkring 200 av de mest förorenade områdena i Sverige, med särskilt fokus på Glasriket. Den visar mindre spridning av farliga metaller till grundvattnet än vad man tidigare trott.
– Här i Glasriket har de betydande metallföroreningarna i marken gjort att både myndigheter och boende nära glasbruken har oroat sig för hälsorisker. Och även om nivåerna i marken är höga så ser vi att mängden metallföroreningar som når ut i grundvattnet är mycket lägre än förväntat. Lokalbefolkningen utsätts för låga nivåer, även om de dricker vatten från egen brunn, säger Terese.
Nationalekonomi
Så påverkas fördelningen av föräldraledighet av förväntningar och könsnormer
Med tanke på den ihållande könsojämlikheten på arbetsmarknaden är det viktigt att förstå vad som påverkar föräldrars beslut om föräldraledighet. Det har skett en förändring i den traditionella uppdelningen av familjeansvaret, men kvinnor tar fortfarande oftare hand om familjen och barnen än män, vilket bland annat påverkar arbetsmarknaden.
En ny avhandling i nationalekonomi skriven av Asuman Kemiksiz Erenel ger viktiga insikter i varför föräldraledigheten ofta är ojämnt fördelad mellan mödrar och fäder.
– För att förstå varför så är fallet är det viktigt att beakta olika faktorer, som hur lätt det är att ta ledigt från arbetet för att vara med barnet, familjens ekonomiska situation, sociala förväntningar och individuella övertygelser, förklarar Asuman.
– I min forskning undersöker jag hur samhällsnormer, könsstereotyper
och föräldrars fördomar påverkar mängden föräldraledighet som
föräldrar tar ut, och även andra beteendemässiga utfall.
- Nyhet: Ny forskning visar hur fördelningen av föräldraledighet bland föräldrar påverkas av förväntningar och könsnormer
- Avhandling: Essays on parental leave: The influence of social gender norms, gender-role stereotypes, and parental child gender bias
Hur kan beskattningsmodeller utformas på bästa sätt?
Khayyam Tayibovs avhandling undersöker hur skattesystem kan utformas för att vara så effektiva och rättvisa som möjligt.
I tre delstudier som alla bygger på ekonomen James Mirrlees teori om optimal beskattning undersöker avhandlingen de potentiella effekterna av att inkludera faktorer som långtidsarbetslöshet, markägande, bostadsinnehav och var man är född i utformningen av beskattningsmodeller, genom simuleringar av data från det svenska befolkningsregistret.
Den första studien undersöker hur data om födelseort kan påverka utformningen av effektiva skattepolicyer, med utgångspunkt i det starka sambandet mellan inkomst och var man är född. Studie nummer två undersöker hur skatte- och utbildningspolitik kan utformas för att hantera långtidsarbetslöshet och främja ekonomisk effektivitet och social rättvisa. Den tredje studien undersöker hur bostadsskatter och underhållssubventioner kan utformas för att förbättra ekonomisk effektivitet och välfärd.
- Avhandling: Essays on optimal income taxation
Pedagogik
Många skäl till att elever på högstadiet hjälper varandra få bättre betyg
Utifrån ett elevperspektiv har Charlotta Rönn studerat hur elever i högstadiet assisterar varandra med formella individuella inlämningsuppgifter som lärarna gett dem. Resultaten visar ett komplext system av hur eleverna hjälper varandra och delar information utan lärarnas vetskap.
– Eleverna kan förklara saker för kamraterna, men även dela bilder på läckta nationella prov i klassens Snapchat-grupp. Mer högpresterande elever kan dela bilder på färdiga inlämningsuppgifter som kompisar formulerar om, eller skriva inlämningsuppgifter åt klasskamrater.
Varför hjälper då eleverna varandra på dessa sätt? Dels har skolan fått större fokus på att mäta, bedöma och betygsätta. Sedan är detta en generation som har använt plattor och delat bilder med varandra sedan de var små. Dessutom skall elever enligt läroplanen skriva texter tillsammans och ge varandra återkoppling på texter.
– Problemet är inte bara att betygen blir orättvisa, att de elever som behöver hjälp inte upptäcks, utan även att det får konsekvenser för elevernas fortsatta studier, säger Charlotta.
- Nyhet: Många skäl till att elever på högstadiet hjälper varandra få bättre betyg
- Avhandling: Backstage pedagogy: Compulsory school pupils’ informal social strategies when dealing with formal individual writing assignments for assessment
Vad är viktigt att lära sig i idrott och hälsa?
Historiskt sett har idrott och hälsa setts som ett aktivitetsämne snarare än ett kunskapsämne och därmed skilt sig från mycket av skolans övriga undervisning. På senare år har dock läroplanen allt mer betonat vikten av kunskapsutveckling inom ämnet. Samtidigt råder det osäkerhet om vad kunskap är i ämnet och vad eleverna förväntas lära sig.
Nina Modells avhandling undersöker gymnasieelevers uppfattning om kunskap, lärande och betygsättning inom idrott och hälsa. Forskningen bidrar till förståelse för förhållandet mellan ämnet och skolans uppdrag.
– Min avhandling visar att idrott fortfarande dominerar över hälsa och att idrotten i ämnet har en slagsida mot tävlingsfostran, men behöver inte ha det om eleverna själva får välja.
– Även om eleverna är medvetna om vikten av generella kunskaper som samarbete och kreativitet och att dessa kunskaper kan utvecklas på lektionerna, så upplever de att det framför allt är ämneskunskaper som färdigheter i sporter och kunskaper om regler som är viktiga för bedömning.
- Avhandling: Bildning i idrott och hälsa: Gymnasieelevers uppfattningar om kunskap, lärande och bedömning
Skolans systematiska kvalitetsarbete påverkas av lokala mål
Det systematiska kvalitetsarbetet är ett statligt styrt program inriktat på att hantera flera problem inom det svenska utbildningssystemet, såväl som ett verktyg i den lokala skolans tjänst.
Erik Åkessons avhandling undersöker kvalitetsarbetet, både som nationellt policyprogram och hur det har hanterats i praktiken av huvudmän och rektorer på enskilda skolor. Avhandlingen visar att kvalitetsarbete ofta styrs av ekonomiska intressen och lokala mål snarare än av nationella läroplansmål.
Även om det systematiska kvalitetsarbetet innebär ett försök från staten att skapa ett mer sammanhållet och centraliserat ansvarighetssystem, pekar avhandlingen på att utbildningssystemet är decentraliserat och fokuserar på lokala organisationsmål, till exempel hur man ska rapportera eller hur man får fler elever till en skola.
– Innehållet i de genomförda policylösningarna visar att kvalitetsarbetets idéinnehåll är mycket anpassningsbart till lokala användningar och tolkningar, vilket väcker frågor om hur likvärdighet ska förstås inom policyn.
Psykologi
Ny teknik revolutionerar ungas lärande
Mellan en och två procent av barn och unga i Sverige har en intellektuell funktionsnedsättning. De kan ofta ha svårt att ta till sig skriven text genom att läsa. För många kan det vara en ännu större utmaning att producera egen text med penna eller tangentbord.
I Christina Sands doktorandprojekt fick elever på anpassade grund- och gymnasieskolor använda olika typer av hjälpmedel för att läsa och skriva. Hjälpmedlen kallas assisterande teknik, AT, och är appar för smarta telefoner och surfplattor som kan omvandla tal till text och tvärtom.
– Mina resultat visade att de flesta elever förstod text bättre när de fick lyssna på text i stället för att läsa själva. Det blev positiva resultat också när elever fick träna på att använda hjälpmedel för tal till text.
– När eleverna fick skapa text genom att tala producerade de fler ord, fler och längre meningar samt texter av högre kvalitet, jämfört med när de skrev för hand eller med tangentbord. Det var otroligt häftigt att få uppleva!
- Nyhet: Ny teknik revolutionerar ungas lärande
- Avhandling: Assisterande teknik – att ta till sig och producera text: Ett stöd för elever i anpassad grund- och gymnasieskola
Assisterande teknik viktig på flera sätt för elever med läs- och skrivsvårigheter
Överbrygga, utveckla och förebygga. Så sammanfattar Gunilla Almgren Bäck sin avhandling i psykologi. Orden speglar att så kallad assisterande teknik kan ha olika stödjande funktioner.
– Tal till text-teknik kan stödja elever i att producera längre och mer korrekta texter eftersom de överbryggar svårigheter som stavning.
När hjärnans arbetsminne avlastas från grundläggande skrivprocesser som stavning, kan kognitiva resurser i stället användas för att skapa idéer och att utveckla skriftspråkliga färdigheter. Gunillas resultat visar till exempel en ökad språklig variation i elevernas berättande texter.
– Min forskning pekar även på att tekniken kan bidra till att förebygga en negativ trend. Detta genom att eleverna får ökad självständighet och sparar tid i textbaserade uppgifter, samt får motivation för skolarbetet. Detta är särskilt viktigt eftersom elever med dyslexi ofta upplever långvariga svårigheter med grundläggande skrivfärdigheter, trots att de får stöd i skolan baserat på både vetenskap och erfarenhet.
Skogsindustriella produktionssystem
Mindre spillvirke vid tillverkning av trägolv
Ek är ett värdefullt träslag, men det begränsas av höga kostnader och begränsad tillgänglighet. Vid bearbetning går mycket material förlorat, till exempel det som blir spån vid sågning. Genom att använda knivskärning i stället för sågning kan man producera tunna träskikt och minska mängden material som går åt.
Victor Grubîis avhandling undersöker potentialen i skurna ekskikt för användning i flerskiktsgolv, med särskilt fokus på kvalitet och kvalitetskontroll. Han har jämfört prestandan hos golv med skurna skikt med traditionella parkettgolv genom tester av utseende, delaminering och stabilitet under olika förhållanden.
– Mina resultat visar att golv med skurna skikt var bättre på att behålla sina ursprungliga dimensioner när det utsattes för förändrade miljöförhållanden. Men metoden visade också flera brister. De skurna ekskikten var generellt svagare än sågat trä och hade bland annat problem med ytsprickor. Förbättrad kvalitetsanalys är en viktig aspekt för att utveckla skurna skikt i flerskiktsgolv framöver.
Träpaneler av restprodukter från jordbruket
Träbaserade paneler är nödvändiga inom många områden, exempelvis byggindustrin och möbelindustrin. Den ökade efterfrågan på förnybara material, förhöjda virkespriser och utökning av skyddade skogsområden har dock fått träpanelsindustrin att överväga alternativa råmaterial.
I en avhandling av Nicolas Neitzel lyfts potentialen hos råmaterial och restprodukter från jordbruksindustrin för användning vid tillverkning av träpaneler. Han har särskilt undersökt möjligheten att använda kornskal, havreskal och vetekli där trä används i dagsläget.
– Min forskning visar att råmaterial baserade på sädesskal är ett utmanande men möjligt alternativ till trä inom panelproduktion. Studierna visar att framför allt havreskal är ett lovande material, men att flera utmaningar med råvaran behöver lösas för att möta nuvarande standarder.
Avhandlingen visar även lovande resultat för ett till största delen biobaserat bindemedel baserat på vetestärkelse för användning i spånskivor.
Socialt arbete
Män som utsätts för våld i nära relationer misstros ofta av samhället
Att män utsätts för våld av en kvinnlig partner är vanligare än man kanske tror. De skyddsnät som genom åren byggts upp för våldsutsatta kvinnor saknas dock för männen. I stället blir deras berättelser ofta ifrågasatta och förlöjligade, de förlorar sig själva i relationen och drar sig för att söka hjälp.
Caroline Hanséns avhandling bygger på intervjuer med 21 män och tar avstamp i deras upplevelser av våld i nära relationer och hur det påverkar deras identitet och maskulinitet.
– De gör allt för att anpassa sig till kvinnans krav och skiftande humörsvängningar och beteende. Det kan ses som en överlevnadsstrategi som leder till att männen gör sig ”osynliga” för att undvika konflikter.
I studien har Caroline tittat på våld i ett vitt begrepp. Det mest utmärkande är det psykiska, verbala och emotionella våldet.
– Flera av männen berättar att de exkluderas från sina barns och sin partners liv, både under och efter relationen.
- Nyhet: Män som utsätts för våld i nära relationer misstros ofta av samhället
- Avhandling: (In)vulnerable masculinity: Men’s narration and identity when experiencing violence from a female partner
Så kan mottagningar för sprutbyten skapa framtidshopp för personer som injicerar narkotika
Sprutbyten handlar inte bara om att minska riskerna för smittspridning av blodburna virus bland de som använder narkotika. De har en även en stor social betydelse. Såväl personal som socialtjänst och beslutsfattare har möjlighet att ge personer som injicerar narkotika ett värde och ett hopp om framtiden, visar Maria Nordstedts avhandling.
Under 16 månader har hon varit på två mottagningar för sprututbyten för att observera, samtala och intervjua besökare och personal. Hon har även varit med i vardagslivet med några av besökarna.
Marias fokus har varit sprutbytenas sociala betydelser, vilka formas i ett samspel mellan besökare och personal. Resultatet mynnar ut i två spår.
– Det ena spåret utgår från ett regelverk som delvis motverkar sitt syfte. Krav och regler gör att vissa besökare kommer dit mer sällan än vad de skulle behöva, eller inte alls. Det andra spåret handlar om de många materiella och relationella utbyten som gör sprutbytet till en positiv upplevelse, och till en plats för socialt hopp och tankar om en förändrad framtid.
Sociologi
Varför är vissa ungdomar i miljonprogramsområden trygga – och andra inte?
I sin avhandling har Carolin Valizadeh undersökt hur unga upplever två bostadsområden i Malmö. Hon har funnit att vissa beskriver området med betoning på trygghet, tillhörighet och gemenskap, medan andra betonar rädsla, avståndstagande och isolering. Avgörande är hur omfattande personernas lokala nätverk är och hur mycket de vistas ute i området.
Respekt är en central symbol när ungdomarna själva beskriver samvaron mellan olika grupper av unga.
– Respekt, i betydelsen rädsla och auktoritet, ges dem som kan skapa sig en macho-maskulinitet och våldspotential. Men de unga ger också uttryck för respekt i betydelsen omtanke och hänsyn. De förväntar sig att en ömsesidig respekt visas av och för människor som tillhör området.
– Det som skiljer unga som uttrycker trygghet och tillhörighet från unga som berättar om rädslor och avståndstagande är framför allt omfattningen av deras lokala nätverk och erfarenheter av att vistas ute i området.
Statsvetenskap
Vad händer när politisk etik möter politisk praktik?
Joel Martinsson bidrar med ett nytt perspektiv på detta i sin avhandling, genom att undersöka hur 74 svenska riksdagsledamöter resonerar kring etiska dilemman relaterade till transparens, ärlighet och kompromisser, samt vilka aspekter som är relevanta när de gör det. Han utforskar även vad parlamentariker själva anser vara de mest utmanande etiska dilemmana, de viktigaste dygderna och de mest problematiska lasterna.
– Jag beaktar transparens i relation till hur det påverkar politiskt oberoende, framträdande och omdöme. Ärlighet handlar, argumenterar jag, mer om att undvika att ljuga än att alltid tala om allt som är sant. Kompromissande utmanas av svårigheterna att upprätthålla och kommunicera den teoretiskt viktiga skillnaden mellan att kompromissa och att söka konsensus.
Ett väsentligt bidrag i avhandlingen är introduktionen av maktlöshet och dess betydelse för att förstå vad politiska dilemman är, vilka politiker som möter dem och hur de hanterar dem.
Svenska språket med didaktisk inriktning
En dynamisk och mångfacetterad skolvardag
Under en genomsnittlig skolvecka deltar högstadieelever i undervisning i ungefär tio skolämnen. De möter lärare med olika bakgrund och syn på hur lärande går till. När elever rör sig mellan olika ämnen har de med sig olika föreställningar om varje ämne, samt tidigare kunskaper och erfarenheter från både skolan och livet utanför.
Maria Valtonen har i sin avhandling följt en högstadieklass under fyra veckor med observationer och intervjuer. Hon undersöker vad det kan innebära för elever att delta och skapa mening i högstadiets olika ämnen.
Med exempel från lektionerna ger avhandlingen en detaljerad bild av elevernas dynamiska och mångfacetterade vardag i skolan. När eleverna rör sig mellan lektioner och ämnen rör de sig mellan aktiviteter som är formade av såväl det skolgemensamma som det ämnesspecifika.
Avhandlingen visar hur elevernas lärande och meningsskapande skiljer sig mellan de olika ämnena, och det multimodala perspektivet aktualiserar frågan om vad litteracitet kan vara.
Vårdvetenskap
Tidiga samtal hjälper allvarligt sjuka patienter
För att patienter med allvarlig sjukdom ska kunna leva ett gott liv behöver hälso- och sjukvården förstå deras behov och önskemål. Arbetssättet ”Kronobergsmodellen” erbjuder just denna möjlighet genom att låta patienter samtala med vårdpersonal om vad de upplever som viktigt. Samtalen innebär att patienterna och deras närstående i ett tidigt stadium får vara delaktiga i sin vård.
I sin avhandling i vårdvetenskap undersöker Lisa Granat implementeringen av Kronobergsmodellen på två sjukhus i södra Sverige och undersöker vårdpersonalens tilltro till sin förmåga att vårda patienter med palliativa vårdbehov.
– Min forskning visar att vårdpersonal har hög tilltro till sin förmåga att ge vård och behandling. Dock finns det förbättringspotential vad gäller vårdpersonalens tilltro till att ge palliativ vård, särskilt i teamarbete. Det visade sig även vara svårt att frigöra tid för samtalen. Hälso- och sjukvårdsorganisationer kan stärka vårdpersonalens tilltro genom att skapa förutsättningar för arbetsrelaterat lärande.
- Nyhet: Tidiga samtal om vad som är viktigt för patienten ger trygghet vid allvarlig sjukdom för både patienter och vårdpersonal
- Avhandling: Samtal vid allvarlig sjukdom – Kronobergsmodellen
Utveckling av sjuksköterskestudenters kliniska utbildning
Maria Koldestams avhandling fokuserar på sjuksköterskornas lärande under den kliniska utbildningen och beskriver vad som kan göras för att underlätta detta. Hon har utvecklat en lärandemodell som har sin grund i patientens behov och i lärandemiljön, samt undersökt implementering av modellen vid flera sjukhus och inom kommunal vård.
– Modellen, Model for Improvements in Learning Outcomes (MILO), utgör en praktisk, teoretiskt förankrad lärandemodell, grundad i hermeneutik och i ett karitativt vårdande, där vårdandet och lärandet utgår från samma vetenskapliga grunder. Den består av fyra intrapersonella och fyra kontextuella begrepp, vilka reflekterar förståelse respektive struktur.
Marias studier visar bland annat att studenters lärande underlättas när det vårdande som människan på ett naturligt sätt har inom sig sammanflätas med det professionella vårdandet. Avhandlingen ger en rad förslag till implikationer för utbildare – universitets- och kliniska fakulteter, handledare och andra som är involverade i sjuksköterskestudenters lärande.
Faktorerna som får deltidsbrandmän att stanna i yrket
Deltidsbrandmän är ofta först på plats vid en akutsituation på landsbygden. De har en avgörande roll för att upprätthålla tryggheten utanför städerna, där avstånden är långa och de offentliga resurserna begränsade. Men det blir allt svårare att rekrytera och behålla deltids-brandmän. Ett stort hinder är att man behöver bo och arbeta på orten där man har beredskap, för att snabbt kunna vara på plats vid larm.
Emelie Lantz avhandling visar vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna inom yrket. Eftersom människor söker jobbet på frivilligbasis är det särskilt viktigt med en fungerande arbetsmiljö och möjligheter till personlig utveckling. En annan pusselbit är god kommunikation mellan räddningstjänsten och deltidsbrandmannens huvudarbetsgivare.
– Jag hör ibland kommentarer om att det bara är att höja ersättningen för att säkra tillgången på deltidsbrandmän. Min forskning visar att frågan är mycket mer komplex.
- Nyhet: Deltidsbrandmän skapar trygghet på landsbygden – så får vi dem att stanna
- Avhandling: Sharing is caring: Early response for community safety in rural areas with a focus on exploring part-time firefighters’ work situation and family support
Minskat lidande vid svårläkta bensår
Svårläkta bensår kan vara livsförändrande för den som drabbas. Så kallade venösa bensår bildas på grund av bristande cirkulation i benen och kan göra att patienten behöver behandling med omläggning och kompression i månader eller till och med år. Den drabbade påverkas både fysiskt och psykiskt.
Avhandlingen av Marcus Rosenburg fokuserar på att förbättra livssituationen för personer med svårläkta sår, både under behandlingen och efteråt. Många patienter saknar tillräcklig kunskap om hur såren har uppkommit och om läkningsprocessen, vilket orsakar onödigt lidande och frustration. Därför är det viktigt att vårdpersonalen är tydlig med att det kommer att ta tid och hur patienten kan bidra till läkningsprocessen. Olika former av egenvård finns, och kan vara gynnsamma för dessa patienter.
– Om vi kan förbereda patienterna på det vi vet så kan vi göra dem delaktiga. Med rätt kunskap kan patienterna fatta beslut i sin vardag och känna att de påverkar läkning och minskar risken för återfall.
- Nyhet: Fokus på patienten minskar lidande hos patienter med svårläkta sår
- Avhandling: Living with a venous leg ulcer: Lived experiences and the presence of self-care in daily life
Att främja patientdelaktighet i rättspsykiatrisk vård
Enligt svensk lag ska all hälso- och sjukvård arbeta för att både patienter och deras anhöriga ska känna sig delaktiga. Detta gäller också för den rättspsykiatriska vården. Men vad innebär patientdelaktighet i en miljö där vården inte är frivillig? Andreas Söderberg undersöker i sin avhandling detta, med utgångspunkt i patienters och vårdares perspektiv.
– Avhandlingen visar att vårdare och patienter associerar delaktighet i den rättspsykiatriska högsäkerhetsmiljön med goda vårdrelationer. En god vårdrelation kan kompensera och förebygga många av de situationer som beror på icke-delaktighet. Ur patientperspektivet framgår det att vårdare kan främja både delaktighet och välmående genom att stödja patienterna och hjälpa dem förstå det rättspsykiatriska systemet. Därmed finns det ett behov av att stärka vårdares förståelse av det rättspsykiatriska systemet.
Avhandlingens resultat ger stöd för att det är viktigare för patienterna att bli inkluderade och att de får ge sitt perspektiv, att bli inbjuden till diskussion och sedd som människa, än att få bestämma.
- Nyhet: Avhandling sätter ljus på möjligheter och hinder för patientdelaktighet inom rättspsykiatrin
- Avhandling: Patientdelaktighet i rättspsykiatrisk vård: Vårdprocess och vårdvardag
Digitalt stöd efter operation för prostatacancer
Varje år diagnosticeras omkring 10 000 personer med prostatacancer, vilket gör cancerformen till Sveriges vanligaste. Patienter som genomgår operation upplever ofta inkontinens och påverkan på den sexuella funktionen efter behandlingen. Aktiv egenvård kan minska dessa biverkningar, men det kan behövas stöd för att bibehålla motivationen för egenvården under den långa rehabiliteringen.
Camilla Wennerbergs avhandling undersöker hur ett e-hälsostöd kan hjälpa patienter genom rehabiliteringen. En app som gav påminnelser om lämpliga övningar visade sig vara användbar i den tidiga rehabiliteringsfasen, men gav inga effekter på symtom, genomförd egenvård eller aktiveringsnivå, även om patienter som hade tillgång till appen upplevde ökat stöd.
– Jag såg att patienternas behov av stöd varierade under rehabiliteringen och fokuserade på olika aspekter under förloppet. Här finns en potentiell utveckling av e-hälsostöd, kring den sexuella rehabiliteringen och hur vi ska kunna stötta patienterna i de existentiella frågorna.