Panelsamtal

Årets hedersdoktorer om den akademiska frihetens utmaningar och AI som verktyg i ett konstnärligt skapande

Vad behövs för att upprätthålla den akademiska friheten och blir framtidens musik roligare eller tråkigare av AI? De traditionella panelsamtalen med årets hedersdoktorer blev en uppskattad och underhållande kväll.

Det var en månghövdad publik som letat sig till universitetsbiblioteket i Kalmar för att lyssna på Linnéuniversitets hedersdoktorer 2025.

Panelsmatal
Moderator Emma Ricknell med hedersdoktorerna Martin Tunström och Sverker Sörlin.

Först ut var Barometerns politiske chefredaktör Martin Tunström och idéhistorikern Sverker Sörlin. Anförda av moderator Emma Ricknell handlade samtalet om den akademiska friheten, dess utsatthet och utmaningar och vilka gränser och möjligheter den står inför.

Tydligare politiskt ramverk

Med fokus på universitetens autonomi som en viktig parameter konstaterade både Tunström och Sörlin att ingen av dem är främmande för att det behövs ett tydligare politiskt ramverk för att möta framtidens utmaningar.

– Universiteten har sin roll i samhället sen många hundra år och akademisk frihet handlar om friheten att forska och att fritt välja forskningsämne; både på individnivå och på institutionsnivå, konstaterade Martin Tunström.

Med minskade statliga anslag har beroendet av externa medel ökat och UKÄ har bland annat lyft fram politisk styrning och finansieringssystem som två av de största hoten mot den akademiska friheten.

– Som enskild forskare och lärare vill man så klart ha så stor frihet som möjligt. Vi gillar finansiärer och tänker att allt vore enklare om vi kunde ha alla pengar på plats från början utan externa medel. Men, jag tror att en begränsad mängd resurser även kan vara positivt då det är sunt med konkurrens. Med risk för att låta som mellanmjölk tänker jag att båda varianterna behövs. Ramarna behöver bli tydligare, men inom ramverket ska friheten inte regleras, menade Sverker Sörlin.

Främja fri och oberoende forskning

Emma Ricknell sydde ihop säcken med en frågeställning om vad forskare, anställda och studenter vid Linnéuniversitetet kan bidra med för att främja en kultur av fri och oberoende forskning.

– Bevara universitetets DNA och historia och inte hoppa på trender. Professionsetik och professionsideal bör fortsatt stå högt i kurs. Det finns en parallell här till journalistikens dilemma i valen mellan att skriva om sådant som ger många klick, eller att skriva om samhällsviktiga frågor som inte lockar publik lika enkelt, menade Tunström.

Innan kvällens andra samtal framförde musikern och scenkonstnären Brita Björs sin unika scen- och musikperformance, vilken är inspirerad av Carl von Linnés arv vid Linnéuniversitetet. Brita är en del i Linnaeus Residency Programme för 2025 där hon utforskar svenska och amerikanska folkmusiktraditioner genom musik och performance.

Teknologisk paradigmskifte

Musikbranschen har länge varit i framkant när det gäller att omfamna ny teknik – från de första pianorullarna och fonograferna till den digitala revolutionen och streamingens genombrott. Idag har AI (artificiell intelligens) gjort att vi tveklöst står inför nästa stora teknologiska skifte.

AI:s intåg väcker en rad frågor både kring den kreativa processen och vilka nya möjligheter och utmaningar som öppnas för musiker och producenter. En av de stora farhågorna är att AI skapar verk som gör att musiker och konstnärer blir av med sina jobb.

Brita och Ola
Artisterna Brita Björs och hedersdoktor Ola Salo.

Journalisten och moderatorn Teddy Landén tog samtalet framåt med frågan om vem lider mest skada av AI – en pop- och rockmusiker eller en folkmusiker.  

– AI kan skapa popmusik i större utsträckning för att det finns betydligt mer information på nätet att lära sig av. Ingen bryr sig om folkmusik, så det finns inte så mycket att hämta, så det kommer att ta lång tid innan AI förstår hur lukrativt det är även med folkmusik, sa Brita Björs med ett stort mått självdistans.

– Ja Brita, du sitter säkert här! De som verkligen bör oroa sig över AI-konkurrens är de som skriver välproducerad generisk musik. För det verkar AI onekligen ha lärt sig redan. Det tar en minut ungefär med programmet jag laddat hem för att testa. Sen har du en låt som låter som en fullskalig professionell produktion, konstaterade Ola Salo.

AI utmanar både upphovsrätt och undervisning

En enad panel menade att med AI:s alla möjligheter följer också ett reellt behov av riktlinjer. Inte minst när det kommer till konstnärlig upphovsrätt och undervisning i skolor och på universitet.

– Jag älskar ny teknik, men jag och Brita har inget behov av en AI-app som skriver musik åt oss. Vi kan redan skriva musik så för oss skulle det bli en omväg. Däremot är det fullständigt revolutionerande för den som inte kan. Det stora jobbet när man skriver en låt är att ha en idé. Mängden text är inte så stor och när man väl har en idé till en låt så skriver texten sig själv, avslutade Ola Salo.

Hela evenemanget spelades in och kan ses i efterhand. Länken publiceras på denna sida inom kort.

Relaterade länkar