Linnéuniversitetet medverkar i Riksantikvarieämbetets satsning på kulturarvsforskning
Linnéuniversitetet är ett av flera lärosäten som valts ut för att medverka vid Riksantikvarieämbetets satsning på att stärka kulturarvssektorn inför framtiden. Temat för Linnéuniversitetets del är kulturarv och social hållbarhet.
Bild fr v: Cornelius Holtorf, Anders Högberg, Ulrika Söderström, Gustav Wollentz
Under 2026 genomför Riksantikvarieämbetet en kartläggning av kulturarvssektorns främsta behov av ny forskning för de kommande fem till tio åren. Syftet är att stärka branschens förmåga att möta framtidens samhällsutmaningar, inom till exempel klimatförändringar och beredskap.
Arbetet är indelat i sex teman och utförs av lärosäten och myndigheter, tillsammans med yrkesverksamma. Linnéuniversitetet har valts ut att jobba med området kulturarv och social hållbarhet.
Utveckling av kulturarvsbranschen
Anders Högberg, professor i arkeologi, leder arbetet och jobbar tillsammans med kollegerna Cornelius Holtorf och Gustav Wollentz. Alla tre är medlemmar av Unescoprofessuren vid Linnéuniversitetet; UNESCO Chair on Heritage Futures. Medverkar gör också Ulrika Söderström vid Kalmar läns museum.
– Det känns kul att vår forskning uppmärksammas som viktig för att få ett sådant här uppdrag. Sammantaget kommer arbetet att skapa underlag för rejäl utveckling av kulturarvsbranschen, vad gäller att utveckla tankar om kulturarvsprocesser som framtidsskapande, säger Anders Högberg.
Kulturarv och social hållbarhet
Arbetet innebär att sammanställa vilken befintlig kunskap som finns inom temat kulturarv och social hållbarhet. Och även att föreslå vilken ny forskning som behövs för att kulturarvsbranschen ska kunna utvecklas i sitt sätt att jobba med de här frågorna.
– Framtida generationer kommer att möta utmaningar som vi i dag inte kan förutse. De kommer att agera utifrån vad som är viktigt i deras liv. När de gör det kommer de att ompröva sitt förflutna, som ju är den tid vi lever i, och ge det nya betydelser. Därför behöver kulturarvsbranschen utveckla kunskap om hur det man arbetar med gör det möjligt för framtida generationer att agera utifrån vad som gör deras samhälle socialt hållbart, säger Anders.
Anders menar att ett exempel på social hållbarhet kan vara när man utvecklar ett medborgarperspektiv i arbetet med att omvandla en stadsdel. Det kan göras genom att skapa kulturarvsprocesser som bidrar till en känsla av samhörighet, medverkan och inkludering, både nu och i framtiden.
Arbetet genomförs under 2026 och kommer resultera i forskningsartiklar och en rapport som ska förse kulturarvssektorn med en överblick av aktuell forskning inom området och ge inspiration till ny forskning.
Alla sex teman i Riksantikvarieämbetets satsning:
- Kulturarv och social hållbarhet (Linnéuniversitetet)
- Kulturarv och beredskapsfrågor (Totalförsvarets forskningsinstitut)
- Kulturarv och klimatförändringar (Umeå universitet)
- Kulturarv och digitalisering (Uppsala universitet)
- Kulturarv och förvaltning (Riksantikvarieämbetet)
- Kulturarv, samhällsplanering och energiomställning (Karlstads universitet och Göteborgs universitet)