Från kolonial marknad till postkoloniala nätverk: Den svenska tändsticksindustrin och omstruktureringar av den globala handeln i Sydasien, ca 1920–1970

Eleonor Marcussen, Niladri Chatterjee och John Hennessey har fått medel från Vetenskapsrådet till projektet Från kolonial marknad till postkoloniala nätverk: Den svenska tändsticksindustrin och omstruktureringar av den globala handeln i Sydasien, ca 1920–1970.

Projektets syfte är att undersöka svenska tändsticksindustrins roll i Indien under perioden 1920–1970, med fokus på hur icke-koloniala företag verkade inom koloniala och postkoloniala marknader. Studien analyserar hur företag anpassade sig till brittisk kolonialpolitik, den indiska nationalistiska motståndsrörelsen och efter 1947, de ekonomiska reformerna som genomfördes när Indien blev självständigt från det brittiska imperiet. Genom att belysa icke-koloniala aktörers roll utmanar
forskningen traditionella perspektiv på maktrelationer mellan aktörer inom internationell handel där det brittiska styret och koloniala företag har framställts som avgörande för Indiens ekonomiska utveckling. Genom att fokusera på den svenska tändsticksindustrin i Indien undersöks hur koloniala relationer och affärstransaktioner involverade även asiatiska och nordiska företag, samt Indiens nationalistiska självständighetsrörelse som hade stora intressen i produktion och marknader för
konsumtionsvaror i den koloniala och postkoloniala perioden.

Projektet har tre huvudmål: (1) att kartlägga hur svenska tändsticksindustrier navigerade handelspolitik och konkurrens från brittiska och japanska företag, (2) att undersöka hur indiska nationalistiska rörelser reagerade på dess verksamhet, samt (3) att bedöma de svenska investeringar påverkade och anpassades till Indiens arbetsmarknadsförhållanden, industriell teknologi och ekonomiska utveckling. En mångspråkig forskargrupp bestående av tre historiker med expertis inom sydasiatisk, nordisk och japansk kolonialhistoria kommer att kombinera och analysera arkivmaterial från Sverige, Indien, Japan och Storbritannien – en metodologisk nyhet inom fältet.

Med en global historia om koloniala och postkoloniala affärsförhållanden och regionala nätverk i den globala södern bidrar studien till en fördjupad förståelse för globalisering, ekonomisk nationalism och hur svenska företag historiskt har navigerat stora förändringar på världsmarknaderna.