Det nationella FLIARA-symposiet hölls vid Linnéuniversitetet
Den 26 november arrangerade Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet FLIARA-symposiet, där forskare från olika svenska institutioner som arbetar i skärningspunkten mellan genus, landsbygdsutveckling och entreprenörskapsstudier samlades. Dagen bjöd på ett rikt utbyte av erfarenheter, utmaningar och framtida inriktningar inom akademisk forskning kopplad till genus, innovation och landsbygdsförändring.
Forskningsprojektet FLIARA bjöd in till ett kunskapsutbyte mellan forskare där diskussioner och samtal var i fokus. Symposiet samlade 10 nationella forskare från olika discipliner, inklusive företagsekonomi, kulturgeografi och litteratur, och erbjöd en intim plats för att dela erfarenheter, kunskap och lägga grunden för forskningsintressets framtid. Vi började evenemanget med en middag på inkubatorn GRO och följande dag bestod av ett program med några få presentationer som satte agendan och satte igång samtalen.
Symposiet inleddes med en presentation av Katarina Petersson (SLU) från Grass Ceiling-projektet, ett av FLIARA:s EU-systerprojekt, som lyfte fram vikten av en metod som kallas living labs (levande laboratorier) där kvinnor på landsbygderna kan testa idéer, samarbeta och knyta kontakter med ett bredare nätverk. Katarina visade hur ett lab främjar egenmakt, synlighet och är en trygg och öppen plats för dialog kring utmaningar och vägval. Under diskussionerna lyftes incitament och villkor som behövs för att uppmuntra aktivt deltagande i forskning om landsbygdsutveckling, där forskare balanserar synlighet, etiska överväganden, partiskhet och behovet av meningsfullt engagemang i forskningsdrivna projekt.
Linnéuniversitetets forskare Annie Roos och Anna Alexandersson presenterade de pågående FLIARA-resultaten, inklusive analyser av hållbarhetsutmaningar i landsbygdsområden, kvinnors innovationsresor och de policystrukturer som formar entreprenörskap på landsbygden. Diskussionen belyste hur kvinnors innovationsarbete ofta begränsas av könsbundna förväntningar, särskilt när kvinnors entreprenöriella bidrag inte matchar konventionella, tillväxtinriktade eller teknikdrivna modeller. Symposiumdeltagarna betonade också behovet av att erkänna sociala, kulturella och hållbarhetsinriktade former av innovation som kvinnor ofta leder på landsbygden men som undviker kriterierna för nuvarande politik och traditionella affärsutvecklingssystem.
En huvudpresentation av professor Helene Ahl (Jönköpings universitet) visade hur Sveriges politiska historia, särskilt förändringarna kring föräldraledighet och välfärd, har format könsroller över tid i landet. Samtalet utvidgades till frågor om samtida genusmönster, förändrade familjenormer och vikten av att bevara de historiska framsteg som gjorts genom politisk aktivism och utbildning.
Under hela evenemanget var ett budskap tydligt: att stödja kvinnligt ledd innovation och jämställdhet på landsbygden kräver inte bara riktade resurser och synlighet, utan också ett långsiktigt engagemang för strukturell och kulturell förändring. Dessutom visade erfarenheter som delades under symposiet hur kollektiv reflektion kan hjälpa till att bryta ner isolering och tröghet, förstärka innovativa metoder, driva på för policyförändringar och inspirera nya former av samarbete inom landsbygdssamhällen.
FLIARAs Lnu-grupp uttrycker sin tacksamhet till alla som bidragit till denna meningsfulla dialog och engagerande dag. Vi hoppas på en fortsättning!
