Ny forskarskola: hållbar metallutvinning ur gruvavfall
Linnéuniversitetet startar en forskarskola för att utveckla biologiska metoder för utvinning av värdefulla metaller ur gruvavfall, tillsammans med Luleå tekniska universitet och Kungliga tekniska högskolan. Sammanlagt sju doktorander kommer att rekryteras till forskarskolan som finansieras av Vetenskapsrådet med 35 miljoner kronor.
Gruv- och mineralindustrin står för cirka 4–7 procent av världens växthusgasutsläpp och behovet av metaller ökar. Sveriges långa gruvhistoria har resulterat i stora mängder fasta och flytande restprodukter som innehåller värdefulla metaller. Att återvinna dem kan minska miljöpåverkan och stärka Europas tillgång till kritiska råmaterial.
Den nya forskarskolan BioGeoMetals – Biogeokemiska metoder för hållbar metallåtervinning kommer att fokusera på så kallad biomining och bioremediering, metoder där mikroorganismer används för att utvinna metaller ur gruvavfall – utan att behöva använda starka kemikalier eller mycket energi. Det är ett renare och mer hållbart alternativ till traditionella metoder.
– Traditionella metoder för att utvinna metaller kräver mycket energi och använder giftiga kemikalier. Ett renare och mer hållbart alternativ är att använda mikroorganismer som hjälper till att lösa upp metaller vid lägre temperaturer, vilket gör processen mer miljövänlig, säger Mark Dopson, professor vid institutionen för biologi och miljö och projektledare för forskarskolan.
Totalt sju doktorander vid Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Kungliga tekniska högskolan kommer att undersöka gruvavfall ur olika perspektiv: vilka metaller som finns, hur mikrober påverkar metallflöden, hur biologiska processer kan styras för industriell användning, samt hur förorenat vatten kan renas biologiskt. Ett projekt utvärderar även miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
– Tack vare att vi kombinerar de tre universitetens styrkor med industrins behov i en gemensam forskarskola blir det möjligt för oss att systematiskt undersöka mineralnedbrytning, metallåtervinning och bioremediering för metallproduktion och behandling av avfall, säger Mark Dopson.
Forskarskolan BioGeoMetals är knuten till två spetsforskningsmiljöer vid Linnéuniversitetet: Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems (EEMiS) som studerar ekologiska och evolutionära interaktioner, samt Centre for the Environment (CENWIN) som fokuserar på hållbar utveckling genom miljövetenskap. Tillsammans bidrar de med tillgång till avancerade laboratorier och expertis inom mikrobiologi, miljökemi och ekosystemanalys.
Mer information:
Forskarskolan BioGeoMetals – Biogeokemiska metoder för hållbar metallåtervinning leds av Linnéuniversitetet i samarbete med Luleå tekniska universitet och Kungliga tekniska högskolan. Den har beviljats 34 940 000 kronor i finansiering från Vetenskapsrådet för de kommande fem åren.