Ny forskning ska förebygga batteribränder på återvinningsanläggningar
Allt fler bränder på återvinningscentraler orsakas av felsorterade batterier. Nu startar Linnéuniversitetet ett forskningsprojekt som ska öka kunskapen om batteriåtervinning, med särskilt fokus på litiumjonbatterier. Projektet genomförs tillsammans med Ragnsells och andra aktörer inom avfallsbranschen.
Det brinner allt oftare i avfalls- och återvinningsanläggningar, vilket skapar stora miljöproblem och stör återvinningen. Många bränder uppstår i samband med hantering av batterier, när de sorteras på fel sätt. Exakt hur själva antändningen sker är dock fortfarande okänt.
Linnéuniversitetet leder ett nystartat forskningsprojekt som ska öka kunskapen om batteriåtervinning och hur avfallsbränder kan förebyggas. I projektet ska man till exempel undersöka varför batteribränder startar, deras förlopp, olika metoder för att släcka dem, och inte minst hur vi kan förebygga dem, genom till exempel regler och ansvarsfördelning mellan olika aktörer.
– Batteribränder är ett stort problem och vi behöver mer kunskap och fakta om hur de startar och hur de kan förhindras, säger William Hogland, projektledare och professor i miljöteknik.
– Många förespråkar användning av batterier eftersom de förenklar våra liv, men glömmer det ökande antalet bränder och klimatavtrycket de ger upphov till, säger Asim Ibrahim, forskare vid institutionen för biologi och miljö.
Litiumjonbatterier misstänks vara en orsak
Projektet fokuserar särskilt på litiumjonbatterier, alltså uppladdningsbara batterier som används i till exempel bärbara datorer, mobiltelefoner, verktyg och leksaker. Hanteringen av dessa batterier misstänks vara en av orsakerna till avfallsbränder. De kan drabbas av så kallad termisk rusning, en okontrollerad kedjereaktion som orsakar en kraftig temperaturökning. Risken för termisk rusning kan även påskyndas av mikroorganismer i avfallet som höjer temperaturen.
Kostsamt och hälsofarligt
Idén till projektet kommer från avfallsföretaget Ragnsells, som också står för finansieringen. Anders Kihl, strategi- och forskningschef på Ragnsells, menar att problemet med batteribränder involverar allt från producenter till konsumenter.
– Allt fler bränder på återvinningsanläggningar orsakas av små batterier som någon har slängt i fel kärl. Det är ett stort men okänt problem som hotar människors hälsa, kostar mycket pengar och riskerar leda till att ingen investerar i nya anläggningar. Alla måste hjälpa till att öka medvetenheten om hur viktigt det är att sortera rätt, från batteritillverkare till hemelektronikkedjor, återvinnare, kommuner, räddningstjänst och försäkringsbolag, säger Anders Kihl.
Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har kostnaderna för bränder generellt i samhället ökat, från 5,7 miljarder kr (2005) till 9,2 miljarder kr (2021).
– Kostnadsökningen visar hur viktigt det är att vi blir bättre på att förebygga alla typer av bränder, till exempel avfallsbränder, säger Ulyana Muñoz Acuña, lektor vid institutionen för kemi och biomedicin. Hon påpekar också att rök och gaser från batterier och bränder kan påverka vår hälsa negativt.
Information till allmänheten
Projektet ska bland annat resultera i ett informationsmaterial till allmänheten om hur batterier bör lagras, sorteras och återvinnas på rätt sätt.
– Informationen till allmänheten är jätteviktig. Litiumjonbatterier finns i många vanliga produkter som vi använder i vardagen. De finns ju även i barns blinkande skor och leksaker. Så det är viktigt att känna till riskerna med batterierna och hur de ska hanteras, säger William Hogland.
Projektet heter ”Forskning och samverkan kring säker batterianvändning och återvinning med fokus på Litium-Jon batterier och brand”.
Det genomförs tillsammans med bland annat Ragnsells och Research Institutes of Sweden (RISE).