Nytt arbetssätt kan hjälpa patienters egenvård vid bensår

Venösa bensår uppstår när blodcirkulationen i benen försämras, vilket gör det svårt för blodet att transporteras tillbaka från fötterna till hjärtat. Följden kan bli svullnad, hudförändringar samt sår som är svåra att läka. För den drabbade innebär det smärta, begränsad rörlighet, oro för infektioner och ibland sömnsvårigheter. Risken för återfall är dessutom hög, vilket gör att både behandling och förebyggande insatser är nödvändiga.

Egenvård som nyckel till bättre hälsa

Egenvård är en central del i behandlingen. Det innebär att patienten själv genomför åtgärder som främjar läkningen och minskar risken för nya sår, till exempel att använda kompressionsstrumpor, smörja huden och vara uppmärksam på symtom. För att det ska fungera krävs kunskap och kontinuerligt stöd från vårdpersonalen, något som primärvården har en central roll i att ge.

Avhandlingen omfattar fyra delstudier, varav tre bygger på intervjuer med vårdpersonal och en på en systematisk begreppsanalys. Ett av resultaten är en ny definition av begreppet egenvårdsmonitorering: när en person är uppmärksam, känner sig trygg och har rutiner för att följa upp symtom, tecken och åtgärder. Denna definition kan bidra till att göra vårdarbetet mer enhetligt och proaktivt.

– Definitionen klargör att egenvårdsmonitorering innebär att patient och vårdpersonal tillsammans följer upp sårläget och egenvårdsinsatser över tid, säger Johnsson. I praktiken kan det handla om att vårdpersonalen systematiskt frågar efter och dokumenterar patientens observationer vid varje besök, vilket stärker både delaktigheten och kvaliteten i vården. Om en patient till exempel märker att ett bensår börjar vätska sig mer eller att huden runt såret blir rödare, så kan det snabbt lyftas i samtalet med vårdpersonalen.

Personlig EgenvårdsPlaneringsProcess (PePP)

Forskningen har också resulterat i utvecklingen av Personlig EgenvårdsPlaneringsProcess (PePP), ett nytt individanpassat arbetssätt, som gör vården mer enhetlig och tydlig och stärker patientens förmåga att ta ansvar för sin egenvård.

– PePP ger patienten kunskap och stöd genom korta filmer och en tillhörande bok, samt möjlighet att planera och följa upp egenvården tillsammans med vårdpersonal, förklarar Johnsson. Det gör patienten till en aktiv del i vården, samtidigt som vårdpersonalen vägleder och stödjer varje steg. Med PePP får patient och vårdpersonal en gemensam struktur för samtalet. Det blir lättare att prata om symtom, frågor och egenvårdsinstaser eftersom materialet fungerar som en gemensam utgångspunkt. Dialogen blir då mer jämlik och konkret; patienten får bättre möjlighet att uttrycka sina erfarenheter och vårdpersonalen kan ge mer personcentrerad vård.

Stöd för kontinuitet och digitala vårdverktyg

Vårdpersonalen som deltagit i studien beskrev hur PePP gav en tydligare struktur, stärkte patientens delaktighet och egenvårdsförmåga samt förbättrade kommunikationen. De såg också att PePP kan användas inom både kommunal och regional primärvård utan att öka administrationen. Resultatet i avhandlingen pekar på vikten av kontinuitet, teamarbete och digitala stödverktyg, insatser som kan bidra till att minska återfallen, förbättra patienternas livskvalitet och samtidigt använda vårdens resurser mer effektivt.

Intresse även internationellt

PePP har också väckt internationellt intresse. Under ett utbyte vid Universidad de Costa Rica presenterade Johnsson metoden för sjuksköterskestudenter.

– Som doktorand fick jag möjlighet att resa till Costa Rica genom doktorandmobilitet, berättar Natali Johnsson. Vid Universidad de Costa Rica besökte jag sjuksköterskestudenternas träningscenter, där simuleringsövningar används i undervisning. Min presentation av PePP väckte stort intresse, och nu planeras materialet att inkluderas i studenternas utbildning inom en kurs om äldres omvårdnad – något som känns fantastiskt roligt och visar att PePP kan göra skillnad även internationellt.

Mer information

Läs mer om den internationella mobiliseringen med lärare och forskare i Costa Rica: Från Linnéuniversitetet till Costa Ricas Blå Zoner - forskare från ReAction bygger broar för framtidens vård

Länk till avhandlingen i Diva: Planering och monitorering av egenvård för patienter med venösa bensår - Med fokus på vårdpersonal i primärvården

Länk till forskargruppen som Natalies forskning är kopplad till: ReAction

Läs mer om tidigare forskning om svårläkta sår vid Linnéuniversitetet: Fokus på patienten minskar lidande hos patienter med svårläkta sår

Kontakt

Natali Johnsson, universitetsadjunkt och doktorand i vårdvetenskap, epost:

natali.johnsson@lnu.se, mobil: 0722-039375