Nytt verktyg hjälper lantbrukare att bli hållbara energiproducenter

Klimatförändringar, osäker eltillgång och kraft till självförsörjning är tre starka skäl till lantbrukens behov av att ställa om till en mer cirkulär affärsmodell. Med solceller, biogasanläggning eller andra gårdsbaserade lösningar går det att både stärka verksamheten och bidra till en grön omställning.

– Det handlar också om möjligheten till självförsörjning gällande mat. Få saker är så i centrum som att vi har mat på bordet i Sverige, så det kopplar också till krisberedskap och matsäkerhet, säger Ulrika Welander, professor i bioteknik, som forskar om biogas.

Otto Hadvall är en av lantbrukarna som forskarna har samarbetat med. David Stigson

Målet med verktyget är att inspirera och hjälpa lantbrukare att framtidssäkra sin energiproduktion, men verktyget kan också användas av de som stödjer lantbrukare i sådana frågor. Banker, myndigheter och rådgivande organisationer har också nytta av verktygets beräkningar.

Hänsyn till gårdens förutsättningar

Varje lantbruk kan mata in sina unika förutsättningar för gården och beräkna möjligheter för olika typer av energiproduktion. Det finns också övningar för att se hur affärsmodellen kan se ut – hur värden skapas, vilka värden det är och vilka resurser som behövs. Verktyget innehåller också en del om finansiering, tillstånd och andra myndighetskontakter.

– Vi har hela tiden utgått från lantbrukens problem och förutsättningar genom en nära dialog. Vi har haft workshops, besökt gårdarna och tagit fram prototyper som lantbrukarna fått komma med input på. Det har varit ett lärande för båda parter, säger Joacim Rosenlund, docent i miljövetenskap, som fokuserat på entreprenörskapet och den cirkulära affärsmodellen.

Hållbarhet över många generationer

Många av lantbruken som engagerat sig i verktygets utformning har redan varit intresserade av frågor kring energiproduktion.

– Det finns ett starkt framtidsperspektiv inom lantbruken och många tänker redan cirkulärt. Det handlar både om att gården ska bära sig ett år till, likväl som att jordmånen ska hålla i generationer framåt. Det är många delar som behöver vara hållbara över lång tid, säger Joacim Rosenlund.

Fördjupade tester för bättre biogas  

För att fortsätta utvecklingen av biogasanläggningar och underlätta för lantbrukare att optimera driften, har Ulrika Welander testat nya idéer i försöksreaktorer. Hon har undersökt om djurens foderstat ger någon påverkan på halten metan i biogasen när gödseln rötas. Ett annat experiment handlade om balansen mellan kolinnehållet i rötresten och mängden producerad biogas när mängden tillsatt gödsel ökades. Dessutom har hon tittat på hur man kan säkerställa att den giftiga gasen vätesulfid inte blir för höghaltig, då den kan orsaka problem med både utrustning och vara kostsam att rena bort.

Till verktyget finns en kalkylator för att beräkna gårdens potential för biogas och solceller. Läs mer på projektets hemsida. David Stigson

– En biogasanläggning ger metangas för energi och restprodukterna är ett bra gödningsmedel som kan ersätta konstgödsel. Vi försöker hitta de smartaste sätten att driva processerna och resultaten av testerna är lovande, men vi behöver utvärdera dem djupare. Det är viktigt att förstå om till exempel mjölkkor eller köttkor ger olika gödsel och hur det i så fall påverkar hela systemet, säger Ulrika Welander.

Verklighetsförankring för praktisk nytta

I grunden ligger ett forskningsprojekt med finansiering från Familjen Kamprads stiftelse och från början var målet med projektet inte helt utmejslat – verktyget har vuxit fram och formats efter de faktiska utmaningar lantbruken har. I projektet har de arbetat tvärvetenskapligt och även David Stigson och Stephanie Carleklev, båda vid Linnéuniversitetet, har medverkat som projektledare respektive designer.

– Vi har kombinerat flera kompetenser för bästa möjliga resultat. De olika perspektiven blir värdefulla och säkerställer att innehållet blir användbart. Vi har fått vara med i verkligheten och se hur allt fungerar i lantbruken. Det är den stora drivkraften för mig, att förstå vardagen och skapa något som gör faktisk nytta i praktiken, säger Ulrika Welander.

Även Joacim Rosenlund lyfter vikten av verklighetsförankrade resultat som kan inspirera till att skapa förändring mot ett mer hållbart samhälle, där lantbruken spelar en viktig roll i att bidra med både mat och energi.

Förutom att nu sprida verktyget nationellt, ser forskarna redan potential i att fortsätta arbetet framåt. Under projektets gång har nya idéer vuxit fram.

– Det finns mycket kvar att göra och många spännande frågor gällande krisberedskap. Till exempel så finns det en kraft i att vi har två och en halv miljon fristående villor i Sverige, med möjlighet till småskalig produktion. Alla människor är kreativa och det finns stor potential att skapa värden utifrån det man har, säger Joacim Rosenlund.