SVT-program gav en ensidig bild av den svenska skolan inför valet

Mord! Skolan är alltså redan död? Kanske inte så konstigt, den var ju ändå ett stort experiment med oviss utgång.

Titlarna på de två serier som Sveriges television sände inför valet 2022, Vem mördade skolan? och Vetenskapens värld: Det svenska skolexperimentet, indikerar att syftet med programmen var att locka publik i konkurrens med andra kanaler och medier. Budskapet i programmen är tydligt och bilden som ges av den svenska skolan är förenklad. Det menar Anna-Carin Bredmar och Katarina Ellborg, som är lektorer i pedagogik respektive företagsekonomi vid Linnéuniversitetet.

– Vi har inte undersökt sanningshalten i presentationen av den svenska skolan i programmen. Däremot vad det är för bilder man förstärker genom att visa eller inte visa saker, välja vilka som medverkar och hur man presenterar dem. Det blev uppenbart att det är en regisserad berättelse vi ser, säger Katarina.

– Det ena programmet är infotainment och det andra är Vetenskapens värld där man tänker att, jamen, då är det här sant! Men när man börjar skärskåda programmen och ser hur bild, ljud, text, vinklingar, medverkande och till och med textskyltar samspelar, då blir det ett samstämmigt budskap från de båda tv-serierna, menar Anna-Carin.

Vem mördade skolan?

Den frågan ställer sig komikern Jesper Rönndahl i en ”satirisk true crime-serie i sex delar om det påstådda mordet på den svenska skolan. Han tar hjälp av experter, rekonstruktioner och djupdykningar i gamla filmer och klipp för att ta reda på vad och vem som är skyldiga till brottet.” Varje avsnitt sågs av 340 000 personer direkt och 144 000 online.

Det svenska skolexperimentet

… är en serie från Vetenskapens värld. ”För 30 år sedan inleddes en våg av skolreformer i Sverige. Den gamla byråkratiska skolan skulle ersättas av friskolor och nya betygssystem skulle sätta fokus på kunskap i stället för flum. Hur har det gått?” Avsnitten sågs i snitt av 172 000 personer direkt och 25 000 online.

En svartvit bild

Bilden som målas upp är svartvit, visar Anna-Carin och Katarinas studie. Forskarna som skildras i tv-serierna förstår sig på skolan och framstår som eniga om hur problemen ska lösas. Mot dem ställs en skolpolitik som aldrig skildras som insiktsfull utan alltid som baserad på egna intressen, egen vinning, maktfullkomlighet och okunskap. Mitt emellan sitter lärare som inte tycks ha något inflytande alls.

– De bilder som träder fram är att lärares enda chans att överleva är att sluta vara lärare. Och eleverna vi möter har betygen A eller F och är antingen sönderstressade eller utslagna för att de inte klarar skolans mål, säger Katarina.

I anglo-amerikansk forskning kan man ibland peka ut lärare som skyldiga till att det går dåligt i skolan.

– Men det gör man inte i Sverige. Lärare är bara offer och detsamma gäller eleverna. Vi skulle gärna se den debatten: hur mycket skyldighet att lära sig har en elev? säger Anna-Carin.

Anna-Carin och Katarina resonerade mycket om programmens betydelse. Att en skattefinansierad, stor och stark institution tillåter sig att vara så svartvit om en annan stor skattefinansierad institution som berör oss alla. Vad betyder det för lärare och tilltron till deras yrkesroll? För elever och föräldrar? Om jag tittade på det här programmet, varför skulle jag vilja bli lärare?

– Och då kommer man till den andra sidan av vårt resultat. Att man kan göra tv-serier om skolan som får så pass många tittare kan också borga för att människor faktiskt bryr sig. Att det faktiskt kan väcka en skoldebatt; väcka lärares vilja att göra sina röster hörda. Men tyvärr blev det inte så, utan valdebatten kom att domineras av kriminalitets- och försvarsfrågor, säger Katarina.

Låt lärare och elever bli hörda

Hur bör då SVT tänka om de gör fler program om skolan? Låta lärares och elevers röster komma fram, framhåller Katarina och Anna-Carin. SVT har även gjort andra program om skolan, där man tagit in superlärare eller artister i klassrummen för att rätta till någonting. I stället bör man skildra riktiga lärares vardag, där de gör förändringsresor av egen kraft eller med sin egen skolorganisation.

– Ta Tunna blå linjen. Där har man valt ett helt annat sätt att presentera en yrkesverksam grupp och deras avnämare. Men när det gäller skolan verkar man inte ha förmåga att göra det här spännande, intressant och vardagsnära. Man försöker inte ens och det är synd, säger Anna-Carin.

– För den är så fantastisk, känslan av att ha upplevt att man har lärt sig något och utvecklats. Och den är också fantastisk att få uppleva som lärare.

Mer information

• Artikeln Bilder av svensk skola i SVT: En kritisk analys baserad på tv-serierna Vem mördade skolan? och Det svenska skolexperimentet, publicerad i Educare 2025:2
• Serien Vetenskapens värld: Det svenska skolexperimentet på SVT Play
• Se kortfilmen Den svenska skolans problem av André Larsson Flyborg i samarbete med Det kulturella universitetet vid Linnéuniversitetet, en konstnärlig tolkning av forskningsprojektet
• Studien är gjord inom ramen för Kunskapsmiljö Linné: Utbildning i förändring