Pojke som har en mössa med elektroder på huvudet

Barns hjärnor bearbetar bilder och talat språk på liknande sätt

Forskning visar att barns hjärnor reagerar på liknande sätt när de tolkar bilder som när de tolkar talade meningar. En slutsats är att bilder inte automatiskt är enklare att förstå än ord, vilket är en vanlig uppfattning.

Detta är resultatet i Hanna Lindfors avhandling, som bygger på studier gjorda tillsammans med forskarkollegor. Resultatet är särskilt viktigt att tänka på när man kommunicerar med barn med diagnosen språkstörning (DLD).

Att bilder är lättare för barn att förstå än språk är en vanlig uppfattning. Men resultat från en ny doktorsavhandling visar att det antagandet kan ifrågasättas. Forskningen visar att barns hjärnor kan reagera på bilder på ett sätt som liknar reaktionen på talat språk, vilket tyder på att barn kan ha liknande svårigheter att förstå bägge två.

Resultaten stämmer överens med tidigare forskning, som tyder på att hjärnan inte bearbetar språk på ett sätt som är specifikt för just språk, utan genom mer generella processer. Tidigare studier har till exempel visat att vuxna bearbetar bilder och språk på liknande sätt. Hannas resultat tyder på att detta gäller även för barn, både de med typisk (vanlig) språkutveckling och de med DLD.

– Våra undersökningar tyder på att bilder kan vara lika utmanande att förstå som talat språk. Det här betyder inte att bilder alltid är svåra, men det är något som kan vara viktigt att ha i åtanke när man kommunicerar med barn, säger Hanna Lindfors, logoped och forskare i språkvetenskap.

Mössa med elektroder

Barn vid skärm

Hanna har i sin forskning undersökt hur barns hjärnor bearbetar betydelse i språk och bilder. Hon har använt sig av EEG (elektroencefalografi), en mössa med elektroder som registrerar hjärnans signaler. Denna mäter vad som händer i realtid i hjärnan när man ser eller hör något, på millisekundsnivå. Undersökningen har genomförts med utrustning från Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab.

Syftet var att se om hjärnan bearbetar språk på ett sätt som är specifikt för språk, eller om den använder samma processer som för annan typ av information, till exempel bilder. I undersökningen ingick barn i 9–12-årsåldern: en grupp med typisk (vanlig) språkutveckling och en grupp med diagnosen språkstörning (DLD).

Serier och animerad film

För att undersöka hjärnans bearbetning av bilder fick barnen titta på ordlösa bildserier med Snobben på en skärm, där en bildruta visades i taget. När det gäller talat språk fick barnen se en animerad film med berättarröst om pingvinen Pingu. I båda fallen testades varianter med antingen ett förväntat eller oväntat inslag i berättelsen, för att se hur hjärnan reagerade. Ett exempel på förväntat innehåll i Pingu-berättelsen var meningen ”Pappa pingvin bakar kaka”, medan ett oväntat inslag var ”Pappa pingvin bakar näsa”.

Resultaten visade att barnen med typisk språkutveckling kunde förutse vad som skulle hända i berättelsen. Så när det hände något oväntat, som när berättarrösten sa ”Pappa pingvin bakar näsa”, då reagerade deras hjärnor tydligt. Denna reaktion såg likadan ut för både språk och bild. Barnen med DLD däremot, visade inte någon tydlig förändring i hjärnaktiviteten när det oväntade dök upp, varken för språk eller bilder. Detta tyder på att de har svårare att förutse betydelser i både språk och bilder.

Bilder inte alltid lättare att förstå

– Sammantaget visar studierna att hjärnan bearbetar ord och bilder på liknande sätt. Oavsett om berättelserna förmedlades via talade meningar eller bildserier framkallade de liknande hjärnaktivitet hos barnen. Detta är i linje med tidigare forskning som tyder på att hjärnans språkbearbetning är generell, inte specifik för just språk, säger Hanna.

– En viktig slutsats av detta är att bilder inte per automatik är lättare att förstå än språk. Detta är en vanlig uppfattning som vi bör ifrågasätta, säger Hanna.
 

Mer information: