De viktigaste frågorna för framtidens Arktisforskning
Arktis förändras snabbare än någonsin, och forskare betonar behovet av att samarbeta över ämnesgränserna och tillsammans med lokala befolkningar. Det visar den senaste ICARP-rapporten, som pekar ut de viktigaste forskningsbehoven i Arktis för det kommande decenniet. Lisa Winberg von Friesen vid institutionen för biologi och miljö har medverkat.
Var tionde år sammanställer polarforskare från hela världen de viktigaste forskningsbehoven i Arktis för det kommande decenniet. Det är nu fjärde gången som International Conference on Arctic Research Planning (ICARP) presenterar sin samlade bedömning. Forskaren Lisa Winberg von Friesen har deltagit i arbetet.
– Det är utmanande att förutse hur det kommande årtiondet kommer att se ut, och därmed vilka forskningsbehov som kommer att finnas, eftersom Arktis förändras så fort. Om tio år kommer troligtvis havsisen till stor del att ha försvunnit på sommaren. Samtidigt bidrar geopolitiska utmaningar i Arktis och världen till osäkerheten, säger hon.
Involvera lokalbefolkningar
En central slutsats i rapporten handlar om hur polarforskning bör bedrivas. Det globala forskningssamhället behöver bli mycket bättre på att ta fram kunskap tillsammans med ursprungs- och lokala befolkningar.
– Arktis spelar en viktig roll i det globala klimatsystemet, men det lokala perspektivet glöms ofta bort och prioriteringar kan se annorlunda ut beroende på vems behov, rättigheter och perspektiv som antas, säger Lisa Winberg von Friesen.
Breda internationella samarbeten
För att kunna fylla kunskapsluckorna rekommenderar forskarna breda internationella samarbeten som involverar flera forskningsområden och täcker hela Arktis. Ett sådant exempel är Synoptic Arctic Survey där Linnéuniversitetet deltog under 2021, och där en uppföljning planeras. Det är ett initiativ där forskningsexpeditioner koordineras för att ta prover på samma sätt men på olika platser i Arktis, för att skapa en heltäckande förståelse.
Om ICARP
ICARP (International Conference on Arctic Research Planning) är en återkommande internationell process som var tionde år samlar forskare, urfolk och andra aktörer för att identifiera de viktigaste forskningsbehoven i Arktis och vägleda forskningen framåt.
– En annan mycket viktig del är att på ett mer effektivt sätt integrera observationsbaserad forskning med modellering. Vi som arbetar mycket med provtagning i Arktis jobbar aktivt med att ta fram relevanta och användbara data, som andra forskare kan använda för att utveckla modeller som visar hur Arktis förändras.
Mötet mellan hav och land
Lisa Winberg von Friesen forskar om hur växtplankton i Norra ishavet påverkar atmosfärens koldioxidhalt. I rapportarbetet har hon tillhört en arbetsgrupp som fokuserar på hur olika delar av Arktis ekosystem interagerar med varandra. Eftersom forskare ofta specialiserar sig på exempelvis hav, land, is eller atmosfär finns en risk att helheten går förlorad när kopplingarna mellan system inte specifikt studeras, förklarar hon.
– Det finns ett stort forskningshål när det gäller hur olika delar av Arktis hänger ihop och påverkar varandra. Här kan vi lära oss massor genom att samarbeta över ämnesgränser.
Interaktioner mellan hav och land är ett huvudområde hos Linnéuniversitetets spetsforskningscenter EEMiS, där Lisa är verksam som forskare. Hon märker tydligt hur samarbeten över ämnesgränserna hjälper hennes forskning.
– Under förra årets expedition till Grönland samarbetade jag som biolog tillsammans med fysiker för att bättre förstå hur strömmar och isens egenskaper påverkar ekosystemet i havet under.
Mer information:
Hela rapporten och mer information finns på ICARP:s hemsida.
Läs mer om forskningen inom Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial Model Systems (EEMiS).
Den 13 april arrangeras lunchsamtalet Arktis och livet ombord på isbrytaren Oden på campus i Växjö, med forskaren Hanna Farnelid och konstnären Ida Rödén.
Fram till 7 juni visas utställningen Arktis – berättelser från isens kant på campus i Kalmar och Växjö.
Se filmen Arktis och klimatförändringarna.