Artist in residence Linné

Vid Linnéuniversitetet har vi Artist in Residence-verksamhet. Här kan du läsa mer om det.

Artist in Residence Linné är en residensverksamhet med fokus på art & science. Vi bjuder in konstnärer att under en tid samverka med en forskare eller forskargrupp vid Linnéuniversitetet. Vi välkomnar alla konstarter med målet att konsten och vetenskapen ska befrukta varandra. Vi har både längre och kortare residens.

Nuvarande

Bild på de två kvinnorna som startat Madam Snickeri

Madam snickeri med Tack skogen 2.0

Dec 2020-dec 2021

Projektet Tack skogen 2.0 kommer ur erfarenheten av att arbeta med virke som de själva har hämtat i skogen, det vill säga sådant virke som inte har gått om vägen via träindustrin. Inte sällan bär detta virke spår av skogens liv. Det kan till exempel vara ett vackert lilasprängt körsbärsträ som har fått sin färg av gamla spikar. Detta är skador som rensas ut tidigt i skogsindustrins hantering av virke och når därför sällan vare sig hantverkare eller slutkonsument.

Läs mer...

Normer inom träindustrin har en lång historia. I introduktionen till skriften Regler och antydningar för Sortering af Plankor, Battens och Bräder från 1888 står det att “För trävarurörelsen vore det utan tvivel fördelaktigt, om likhet kunde åstadkommas i virkessorteringen vid alla brädgårdar”. Därefter följer en noggrann redovisning för en normal kvalitet och det som anses vara skadat, och därmed obrukbart trä. Formuleringen är från en tid då Sverige industrialiseras, en tid där också skogen ska gå från att vara natur, vara skog, till att bli en industriell vara. Genom standardiseringen skulle det ”fina”, eller ”det godkända” virket väljas ut och bli en vara på en framväxande virkesmarknad. Dessa normer i skogsindustrin leder till att det virke vi ser och de möbler och föremål av trä som tillverkas ofta har ett likriktat utseende som är långt ifrån skogens liv. I det skadade träet finns något av skogens dagbok, eller skogen arkiv.

Detta är normer som skogsindustrin i stor utsträckning ännu idag förhåller sig till. I projektet Tack skogen 2.0 söker MADAM snickeri & restaurering att genom sitt hantverk ompröva dessa normer, med frågan om det är så att i det så kallade skadade träet, finns de kvalitativa egenskaper som krävs och som skulle kunna uppgraderas från pappersmassa och brännved till virke i bruksföremål.

Genom att utmana normen, industrialismens standardiserande synsätt på trä, dess kvaliteter och utseenden söker de bjuda in inte bara betraktaren till att vidga den visuella upplevelsen av trä, utan också att pröva hur skogen på ett utökat sätt kan tas tillvara i produktionen.

Under residenstiden arbetar Madam snickeri tillsammans med Christina Zetterlund, lektor i design, och hennes projekt Lära om arkivet. Residenset genomförs i samarbete med Virserums konsthall och Nationellt arkiv för svensk form.

Om Madam Snickeri

Madam snickeri består av möbelsnickaren och dekupören Marie Carlsson samt möbelkonservatorn Magdalena Marano.

Deras samarbete började redan under utbildningstiden på Carl Malmstens. Året efter att de examinerats från skolan 2013 grundade de MADAM snickeri & restaurering som arbetar för många olika uppdragsgivare, alltid med fokus på hållbarhet. Idag har de sin verkstad med snickeri i en väglada i Sankt Anna. Det är en bygd som har betydelse i deras praktik, här formar de samarbeten samtidigt som de genom sitt snickeri vill bidra till bygden. Med en djup materialkunskap, kreativitet och en stark tilltro till handens kunskap finner de i sina olika uppdrag och projekt hållbara möjligheter.

Om Christina Zetterlund

Läs mer om Christina och hennes forskning på hennes personsida som du når genom att klicka på denna länken

Jan Carleklev, med Ironwomen Soundrun

Mars 2021-dec 2021

I projektet Ironwomen Soundrun samarbetar ljudkonstnären Jan Carlklev och forskaren docent Patrick Bergman. Residenset innehåller en process där Bergmans data kring acceleration i löpning omvandlas till ljud. Målet är att illustrera aktivitet och kommer att resultera i dels undervisnings- och forskningsmaterial, och dels en utställning.

Jan Carleklevs konstnärskap är baserat på att lyssna och att skapa förutsättningar för att lyssna på olika sätt och han använder ofta ny digital teknik som sensorer och mikroprocessorer i sina projekt. Dessa erfarenheter kommer väl till pass i arbetet med Bergmans data. Målet är att göra informationen från hans forskning tillgänglig för en publik både inom och utanför akademin. Den slutgiltiga konstnärliga gestaltningen ska skapa en meningsfull och spännande upplevelse av en värld som vanligtvis är dold bakom siffror och diagram. Det är ett projekt där vetenskaplig forskning och konst möts med intentionen att skapa ny förståelse för fysisk aktivitet.

Om Jan Carleklev

Med en master från Konstfack och en bakgrund som tonsättare och musiker har Carleklev turnerat i olika delar av världen med musik och scenkonst. Idag arbetar han som konstnär med ljud som mitt främsta material. Men material och metoder varierar och verken talar till flera sinnen. Carleklev har etablerat en framgångsrik konstnärlig praktik där han själv eller i deltagande processer tillsammans med sin publik utforskar vår relation till vår omvärld och kanske framför allt vår relation till oss själva med hjälp av ljud.

Om Patrick Bergman

Läs mer om Patrick och hans forskning på hans personsida genom att klicka på denna länk

Tidigare

Anna Ekman och Cecilia Järdemar med projektet Les Archives Suedoises

Okt 2018 - mars 2019

I projektet Les Archives Suedoises tog Anna Ekman och Cecilia Järdemarsin utgångspunkt i fotografier från missionsverksamhet i Kongo under slutet av 18- och början av 1900-talen.

De undersökte hur missionärernas resor påverkade Sveriges bild av Afrika och i förlängningen vår självbild i förhållande till omvärlden. De sökte efter minnen i det småländska landskapet, och satte dem tillsammans med de fotografiska glasplåtarna från Kongo för att kombinera här och nu med där och då.

Konstnärerna arbetade tillsammans med Lnuc Concurrences in colonial and postcolonial studies. Under residenstiden träffade de forskare och studenter i olika konstellationer för att utbyta tankar, idéer och kunskap bland annat kring deras respektive arbetsprocesser. Sommaren 2019 visades en utställning på Kalmar konstmuseum och då släpptes också en bok om projektet.

Tillbaka till Det kulturella universitetet