Ett hållbart universitet

Östersjön är ett känsligt hav, som länge påverkats av övergödning, miljögifter och överfiske. Dessutom väntas klimatförändringarna förvärra läget ytterligare. På Linnéuniversitetet arbetar flera forskare för att förbättra Östersjöns hälsa på olika sätt. Elin Lindehoff är en av dem. Hon forskar om mikroalger i havet, och har tillsammans med kollegor visat hur dessa alger kan odlas för att både återvinna koldioxid och rena avfallsvatten.

Hur mår Östersjön idag?
– Östersjön är fortfarande ett av världens mest påverkade och nedsmutsade hav. Den mår inte jättebra. I södra Östersjön är övergödning det största hotet tillsammans med överfiske. I norra delen är det miljögifter som tungmetaller och PCB, från platser där det tidigare funnits tunga industrier, som fortfarande är det största problemet. Utöver detta kommer klimatförändringen, som med högre temperaturer och mer regn vintertid väntas bidra till mer övergödning i söder och högre flöden från älvar och vattendrag i norr som bär med sig nedbrutna växtdelar och föroreningar.

– Samtidigt görs det mycket för att Östersjön ska må bättre. Det har t ex skett massor av förbättringar inom jordbruket för hanteringen av gödsel, och många industrier har blivit mycket bättre på att rena sina utsläpp. Vi kan också se att flera viktiga arter som tidigare varit utkonkurrerade, kommer tillbaka. Antingen på egen hand eller genom återinplantering. Det gäller t ex blåstång och ålgräs, 

Vad handlar vattenforskningen på Linnéuniversitetet om?
– Den handlar om hela näringskedjan i Östersjön, från de allra minsta mikroorganismerna som virus och bakterier, hela vägen upp till fiskar och fåglar. Inom vår forskningsmiljö studerar vi bl a hur den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringen och mänskliga aktiviteter runt Östersjön, och vad det får för konsekvenser. Man kan säga att vi forskar för ett friskare hav.

Berätta om din forskning!
– Jag och mina kolleger jobbar med mikroalger, alltså mikroskopiska encelliga växter som växer fritt i havet. Och vi undersöker hur man kan använda dem för att rena både vatten och luft. Vissa av dessa mikroalger går nämligen bra att odla. Och det fina är att för att växa och bli fler, äter de gärna upp sådant som vi vill bli av med, till exempel näring som finns i avfallsvatten från industrier och i lakvatten från sopdeponier. Så genom att odla mikroalgerna i sådana miljöer plockar de upp näringen innan den rinner ut i Östersjön, och renar på så sätt vattnet. Mikroalgerna behöver också koldioxid för att växa, och det kan man få från rökgaser i industrin. Vi har samarbetat med en cementindustri och har kunnat visa att genom att bubbla deras rökgaser in i en algodling minskade koldioxiden med 40-60%.

– En av fördelarna med mikroalgerna är också att det blir en produkt, en biomassa, som går att använda på olika sätt, till exempel som foder eller biobränsle. Jag brukar likna den vid en tjock grön Nutella smet. I vårt projekt har vi testat att ha den som fodertillskott till värphöns, och det har funkat jättebra. På så sätt utnyttjas mikroalgerna en extra gång. Så det finns inte bara en ekologisk utan också en ekonomisk hållbarhet i detta.

– I en annan del av projektet undersöker vi hur blåmusslor kan användas för att rena havsvatten. Blåmusslorna äter nämligen gärna mikroalger, som i sin tur har ätit näring. Så genom att odla musslor i havet, och sedan skörda dem, så får vi också upp näring ur havet.

Hur jobbar era studenter med hållbar utveckling?
– Vi har studenter inom främst biologi och miljö. De jobbar mycket med direkta miljöfrågor, t ex att ta fram nya typer av biologiska och miljötekniska lösningar på problem som koldioxid- eller näringsutsläpp. Många skriver sina examensarbeten om frågor inom biologisk mångfald och miljöhot.

Hur mår Östersjön om 50 år?
– Jag tror den mår bättre än idag. Det görs enorma insatser för att återställa en god ekologisk status i Östersjön, och om 50 år tror jag att vi har nått dit. Men det som behövs är att alla vi som bor runt Östersjön samarbetar, och bidrar med idéer och kunskaper. Många av våra gamla synder i form av utsläpp från industrier och jordbruk har ju vi en gång byggt vårt välstånd på. Och det gäller att andra inte går samma väg, utan att vi tillsammans kan komma fram till nya reningsmetoder och bättre lösningar.

• Den som söker ersättning ska under projekttiden vara student vid Linnéuniversitetet. Om en är registrerad på någon av universitetets kurser under läsåret 2023-2024 räknas en som student.
• Projektet ska vara tidsbegränsat, alltså ha ett start- och slutdatum. Om projektet är av sådan karaktär att det lever vidare efter projekttidens slut kommer medel att betalas ut endast för omkostnader under projekttiden.
• Ersättning ges till hela eller delar av projektet för omkostnaderna med att planera och genomföra projektet. Det ges alltså inte ersättning för arbetstiden som läggs ner i projektet.
• Ersättning ges till studentverksamhet som inte utgörs av ordinarie studier.
• Ersättningen förutsätter att Linnéuniversitetet som myndighet inte uppträder partiskt när det gäller partipolitiska eller religiösa uppfattningar eller annan organisatorisk tillhörighet som kan skada universitetet, individer eller verksamheter. Vägledande är demokratins principer.
• Studenter skall i sin projektansökan motivera på vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling.

Beslut om beviljande av medel:

• Studenter skickar in projektbeskrivning inklusive budget till koordinatorerna för hållbar utveckling: hu@lnu.se.
• Vicerektor för hållbarhet bedömer inkomna projektbeskrivningar och beslutar vilka projekt som ska beviljas ersättning.
• Studenter som har beviljats medel skall efter avslutat projekt redovisa resultatet. Ekonomisk redovisning med verifikationer/kvitton skall bifogas i samband med projektredovisningen.
• Utbetalningar av medel sker utifrån beviljad projektbudget. Kostnader som uppkommit innan eller efter projektperioden, kan inte ersättas av universitetet. Avsaknaden av verifikationer/kvitton medför att utbetalning av ersättning ej kan ske.

Beslut om beviljande av medel sker löpande fram till och med 31 mars 2024. Projekt som har beviljats medel ska avslutas och redovisas senast 15 juni 2024.

Linnéuniversitetet har tagit fram riktlinjer för hållbara evenemang. Det är riktlinjer som är kopplade till de 17 globala målen inom Agenda 2030 och innefattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Läs mer om Linnéuniversitetets hållbara evenemang här.

Hur kan utbildning inom mitt ämne bidra till en hållbar samhällsutveckling?
Hur hänger miljöfrågor ihop med ekonomiska och sociala frågor?
Vilka kunskaper och färdigheter kommer att krävas för att möta morgondagens utmaningar?

Kursen ger en introduktion och en grundläggande förståelse för ämnet hållbar utveckling. Den ges varje år och riktar sig till lärare från samtliga ämnesområden. Det är en unik möjlighet att mötas över ämnesgränser och lära av varandra genom seminarier, föreläsningar och texter som kretsar kring framtidens stora utmaningar. Kursdeltagarna bidrar till kursinnehållet genom kunskaper och erfarenheter från egna ämnesområden och det ges stort utrymme för att utveckla den egna undervisningen, i form av ett projektarbete.

Vill du veta mer? 

Läs mer om kursen Lärande för hållbar utveckling, 3 hp
Kursplan

Anmälan och frågor

Kontakta kursansvariga Johan Älvgren och Sofia Jönsson Ekström, koordinatorer för hållbar utveckling, hu@lnu.se

• Universitetets hållbarhetsarbete följs upp årligen i en särskild hållbarhetsredovisning.
  Hållbarhetsredovisning 2020 (PDF)
  Hållbarhetsredovisning 2019 (PDF)
  Hållbarhetsredovisning 2018 (PDF)
  Hållbarhetsredovisning 2021 (PDF)
  
  
  
• Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling – en tematisk utvärdering, del 1 (PDF)
  Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling – en tematisk utvärdering, del 2 (PDF)
  
  
• Linnéuniversitetets direkta och indirekta miljöpåverkan kartläggs i en miljöutredning.
  Linnéuniversitetets miljöutredning 2018 (PDF)
  
  
• Rapport: Berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp på Linnéuniversitetet (PDF)