Ett hållbart universitet
Universitet har en viktig roll i det gemensamma arbetet för en hållbar framtid. Genom forskning, utbildning och genom leva som vi lär skapar vi ett hållbart universitet – ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
Vår vision
Universitetets vision är "Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling" vilket konkretiseras genom fem mål som beskriver vad universitetet ska ha uppnått under perioden 2021-2025.
Ett av målen handlar om hur Linnéuniversitetet bidrar med kunskapsbaserade lösningar på globala samhällsutmaningar genom ett systematiskt och synliggjort hållbarhetsarbete i alla delar av verksamheten.
Vårt hållbarhetsarbete inkluderar perspektiv såsom:
- miljö
- klimat
- jämställdhet
- lika villkor
- arbetsmiljö
- internationalisering
Universitetets största möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och göra skillnad på hållbarhetsområdet är genom utbildning och forskning.
Forskning inom hållbarhet
På Linnéuniversitetet bedrivs forskning inom många olika ämnen och fält kopplande till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. På sidan om forskning vid Linnéuniversitetet finns mer heltäckande information om forskning. Nedan finns ett urval av tips på podcast, intervju och filmer med forskare på Linnéuniversitetet som på olika sätt bidrar till ett mer hållbart samhälle.
Changing Conversations
I projektet Changing Conversations har vi besökt ett antal gymnasieskolor runt om i landet för att låta elever och forskare diskutera viktiga frågor kring jämställdhet, rasism, segregation, normer, våld och trygghet.
Nyfiken? Här kan du få veta mer om projektet.
Elin bedriver forskning för ett hållbart hav
Läs hela intervjun med Elin
Östersjön är ett känsligt hav, som länge påverkats av övergödning, miljögifter och överfiske. Dessutom väntas klimatförändringarna förvärra läget ytterligare. På Linnéuniversitetet arbetar flera forskare för att förbättra Östersjöns hälsa på olika sätt. Elin Lindehoff är en av dem. Hon forskar om mikroalger i havet, och har tillsammans med kollegor visat hur dessa alger kan odlas för att både återvinna koldioxid och rena avfallsvatten.
Hur mår Östersjön idag?
– Östersjön är fortfarande ett av världens mest påverkade och nedsmutsade hav. Den mår inte jättebra. I södra Östersjön är övergödning det största hotet tillsammans med överfiske. I norra delen är det miljögifter som tungmetaller och PCB, från platser där det tidigare funnits tunga industrier, som fortfarande är det största problemet. Utöver detta kommer klimatförändringen, som med högre temperaturer och mer regn vintertid väntas bidra till mer övergödning i söder och högre flöden från älvar och vattendrag i norr som bär med sig nedbrutna växtdelar och föroreningar.
– Samtidigt görs det mycket för att Östersjön ska må bättre. Det har t ex skett massor av förbättringar inom jordbruket för hanteringen av gödsel, och många industrier har blivit mycket bättre på att rena sina utsläpp. Vi kan också se att flera viktiga arter som tidigare varit utkonkurrerade, kommer tillbaka. Antingen på egen hand eller genom återinplantering. Det gäller t ex blåstång och ålgräs,
Vad handlar vattenforskningen på Linnéuniversitetet om?
– Den handlar om hela näringskedjan i Östersjön, från de allra minsta mikroorganismerna som virus och bakterier, hela vägen upp till fiskar och fåglar. Inom vår forskningsmiljö studerar vi bl a hur den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringen och mänskliga aktiviteter runt Östersjön, och vad det får för konsekvenser. Man kan säga att vi forskar för ett friskare hav.
Berätta om din forskning!
– Jag och mina kolleger jobbar med mikroalger, alltså mikroskopiska encelliga växter som växer fritt i havet. Och vi undersöker hur man kan använda dem för att rena både vatten och luft. Vissa av dessa mikroalger går nämligen bra att odla. Och det fina är att för att växa och bli fler, äter de gärna upp sådant som vi vill bli av med, till exempel näring som finns i avfallsvatten från industrier och i lakvatten från sopdeponier. Så genom att odla mikroalgerna i sådana miljöer plockar de upp näringen innan den rinner ut i Östersjön, och renar på så sätt vattnet. Mikroalgerna behöver också koldioxid för att växa, och det kan man få från rökgaser i industrin. Vi har samarbetat med en cementindustri och har kunnat visa att genom att bubbla deras rökgaser in i en algodling minskade koldioxiden med 40-60%.
– En av fördelarna med mikroalgerna är också att det blir en produkt, en biomassa, som går att använda på olika sätt, till exempel som foder eller biobränsle. Jag brukar likna den vid en tjock grön Nutella smet. I vårt projekt har vi testat att ha den som fodertillskott till värphöns, och det har funkat jättebra. På så sätt utnyttjas mikroalgerna en extra gång. Så det finns inte bara en ekologisk utan också en ekonomisk hållbarhet i detta.
– I en annan del av projektet undersöker vi hur blåmusslor kan användas för att rena havsvatten. Blåmusslorna äter nämligen gärna mikroalger, som i sin tur har ätit näring. Så genom att odla musslor i havet, och sedan skörda dem, så får vi också upp näring ur havet.
Hur jobbar era studenter med hållbar utveckling?
– Vi har studenter inom främst biologi och miljö. De jobbar mycket med direkta miljöfrågor, t ex att ta fram nya typer av biologiska och miljötekniska lösningar på problem som koldioxid- eller näringsutsläpp. Många skriver sina examensarbeten om frågor inom biologisk mångfald och miljöhot.
Hur mår Östersjön om 50 år?
– Jag tror den mår bättre än idag. Det görs enorma insatser för att återställa en god ekologisk status i Östersjön, och om 50 år tror jag att vi har nått dit. Men det som behövs är att alla vi som bor runt Östersjön samarbetar, och bidrar med idéer och kunskaper. Många av våra gamla synder i form av utsläpp från industrier och jordbruk har ju vi en gång byggt vårt välstånd på. Och det gäller att andra inte går samma väg, utan att vi tillsammans kan komma fram till nya reningsmetoder och bättre lösningar.
Lyssna på poddavsnitt
-
Sluta konsumera, börja reflektera – så bryter du ditt shoppingmönster PODD: Vi håller på att shoppa ihjäl Moder jord och vi måste ändra vårt förhållningssätt till konsumtion. Vi vet att det är…
-
Är ishockey bara för riktiga män? Om maskulinitet på hal is PODD: Ishockey ses av många som den manligaste av alla sporter. Var kommer denna machobild ifrån? Tobias Stark, lektor i idrottsvetenskap,…
-
Sköna bönor! En snabbkurs för dig som har en dålig relation med baljväxter PODD: Är du ännu inte helt övertygad om poängen med baljväxter? Lyssna då på denna podd. Vi följer med vår baljväxtexpert…
-
När flickor begår sexuella övergrepp PODD: Att tonårsflickor utsätter andra för sexuella övergrepp är okänt för många. Cecilia Kjellgren, lektor i socialt arbete, berättar om vad som kan förklara…
Hållbara utbildningar
På Linnéuniversitetet bedrivs utbildning inom många olika ämnen och fält kopplande till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. På sidan om utbildning vid Linnéuniversitetet finns mer heltäckande information.
Studentprojekt inom hållbarhet
Linnéuniversitetet utlyser medel för studenter vid Linnéuniversitetet som vill genomföra projekt inom hållbarhet. Linnéuniversitetet vill med detta ta tillvara på studenters engagemang, intresse och kunskaper kringhållbarhetsfrågor men även åstadkomma ett lärande för hållbar utveckling som sträcker sig utanför den ordinarie utbildningen. Studentprojekten är en del av universitetets övergripande arbete med hållbarhet och förhoppningen är att projekten, i stort eller smått, ska vara bidrag i arbetet för en hållbar samhällsutveckling.
Många olika slags projektidéer är möjliga, både vad gäller innehåll och form. Det kan röra sig om en bokcirkel, en informationskampanj, en klädbytardag, ett odlingsprojekt, en utställning, en filmvisning, en öppen föreläsning eller någonting helt annat som på något sätt berör hållbarhet och där detta kan motiveras.
Kriterier
- Den som söker ersättning ska under projekttiden vara student vid Linnéuniversitetet. Om en är registrerad på någon av universitetets kurser under läsåret 2023-2024 räknas en som student.
- Projektet ska vara tidsbegränsat, alltså ha ett start- och slutdatum. Om projektet är av sådan karaktär att det lever vidare efter projekttidens slut kommer medel att betalas ut endast för omkostnader under projekttiden.
- Ersättning ges till hela eller delar av projektet för omkostnaderna med att planera och genomföra projektet. Det ges alltså inte ersättning för arbetstiden som läggs ner i projektet.
- Ersättning ges till studentverksamhet som inte utgörs av ordinarie studier.
- Ersättningen förutsätter att Linnéuniversitetet som myndighet inte uppträder partiskt när det gäller partipolitiska eller religiösa uppfattningar eller annan organisatorisk tillhörighet som kan skada universitetet, individer eller verksamheter. Vägledande är demokratins principer.
- Studenter skall i sin projektansökan motivera på vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling.
Beslut om beviljande av medel:
- Studenter skickar in projektbeskrivning inklusive budget till koordinatorerna för hållbar utveckling: hu@lnu.se.
- Vicerektor för hållbarhet bedömer inkomna projektbeskrivningar och beslutar vilka projekt som ska beviljas ersättning.
- Studenter som har beviljats medel skall efter avslutat projekt redovisa resultatet. Ekonomisk redovisning med verifikationer/kvitton skall bifogas i samband med projektredovisningen.
- Utbetalningar av medel sker utifrån beviljad projektbudget. Kostnader som uppkommit innan eller efter projektperioden, kan inte ersättas av universitetet. Avsaknaden av verifikationer/kvitton medför att utbetalning av ersättning ej kan ske.
Beslut om beviljande av medel sker löpande fram till och med 31 mars 2024. Projekt som har beviljats medel ska avslutas och redovisas senast 15 juni 2024.
Nyheter
- Ny avhandling om rekryteringsmaterial och jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen Nyhet
- Sveriges lärosäten: Negativa konsekvenser av regeringens beslut att dra tillbaka forskningsbidrag Nyhet
- Forskaren Jonas Ewald om debattinlägg som kritiserar regeringens stopp av finansiering av utvecklingsforskning Nyhet
- Innovationssamarbeten med innovationsstudenter Nyhet
Hållbara evenemang
Linnéuniversitetet har tagit fram riktlinjer för hållbara evenemang. Det är riktlinjer som är kopplade till de 17 globala målen inom Agenda 2030 och innefattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Kurs för lärare: Lärande för hållbar utveckling
Hur kan utbildning inom mitt ämne bidra till en hållbar samhällsutveckling?
Hur hänger miljöfrågor ihop med ekonomiska och sociala frågor?
Vilka kunskaper och färdigheter kommer att krävas för att möta morgondagens utmaningar?
Kursen ger en introduktion och en grundläggande förståelse för ämnet hållbar utveckling. Den ges varje år och riktar sig till lärare från samtliga ämnesområden. Det är en unik möjlighet att mötas över ämnesgränser och lära av varandra genom seminarier, föreläsningar och texter som kretsar kring framtidens stora utmaningar. Kursdeltagarna bidrar till kursinnehållet genom kunskaper och erfarenheter från egna ämnesområden och det ges stort utrymme för att utveckla den egna undervisningen, i form av ett projektarbete.
Vill du veta mer?
Läs mer om kursen Lärande för hållbar utveckling, 3 hp
Kursplan
Anmälan och frågor
Kontakta kursansvariga Johan Älvgren och Sofia Jönsson Ekström, koordinatorer för hållbar utveckling, hu@lnu.se
Att arbeta med hållbarhet
En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. På Linnéuniversitetet arbetar vi brett i genom forskning, utbildning och samverkan.
Minsta möjliga miljöpåverkan
Hållbarhetsarbetet pågår i alla delar av universitetet, både inom akademin och i förvaltningen. Arbetet utgår från Linnéuniversitetets vision 2030 och målsättning 2025 samt Agenda 2030. På Linnéuniversitetet finns en Hållbarhetspolicy (PDF) och Hållbarhetsmål och handlingsplan (PDF).
Klimatramverk och miljöledningssystem
Som organisation vill vi vara ett föredöme genom att minska våra egna utsläpp av växthusgaser. Därför har vi tillsammans med andra universitet och högskolor skrivit på ett nationellt klimatramverk. Det innebär att vi åtar oss att bidra till att samhället ska nå uppsatta mål och att vi ska minska vår egen klimatpåverkan i linje med nationella och internationella överenskommelser.
Som statlig myndighet är vi skyldiga att ha ett miljöledningssystem för att hålla koll på och följa upp våra insatser för att förbättra miljön. Som en kvalitetssäkring av vårt miljö- och hållbarhetsarbete har miljöledningssystemet certifierats i två omgångar:
Varje år görs interna och externa miljörevisioner för att följa upp arbetet. Arbetet sammanfattas även i en årlig hållbarhetsredovisning.
Hållbara resor
För oss är det självklart att medarbetare åker tåg på resor mellan campus Kalmar och Växjö, utvecklar digitala arbetssätt och använder oss av distansundervisning för att minska klimatpåverkan från resor bland annat. För att främja hållbara resor driver Linnéuniversitetet, tillsammans med Kalmar kommun, EU-projektet ”Hållbara resval Kalmar”. Linnéuniversitetet är även en del av EU-projektet ”Hållbar mobilitet i gröna Kronoberg”.
Social hållbarhet och lika villkor
Vårt mål är att studenter och medarbetare känna sig delaktiga och trygga i sin studie- och arbetsmiljö. Därför arbetar vi kontinuerligt med att skapa lika villkor för alla. Varje år genomförs aktiviteter för att minska risker för diskriminering och öka jämställdheten för både studerande och anställda.
Jämställdhet vid Linnéuniversitetet
Linnéuniversitet arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv med fokus på intersektionalitet och hållbarhet som utgår från kön men också hur kön samverkar med andra maktordningar. På så sätt är utgångspunkten alltid kön, men aldrig bara kön.
I augusti 2022 tog rektor beslut på en jämställdhetsplan för 2023-2025. Planen belyser tre olika områden: Studera på lika villkor, arbeta på lika villkor och forska på lika villkor.
I Jämställdhetplan 2023-2025 kan du läsa mer om arbetet med jämställdhet vid Linnéuniversitet.
Diskriminering, trakasserier och andra kränkningar
Normer, fördomar och stereotyper kan leda till att vi både avsiktligt och oavsiktligt diskriminerar människor. Detta sker i hela samhället, så Linnéuniversitetet är tyvärr inget undantag. Diskriminering, trakasserier och andra kränkningar sker ofta i skymundan. Därför är det viktigt att du säger till eller anmäler om du själv eller någon annan blir utsatt.
Rapporter och redovisningar
- Universitetets hållbarhetsarbete följs upp årligen i en särskild hållbarhetsredovisning.
Hållbarhetsredovisning 2020 (PDF)
Hållbarhetsredovisning 2019 (PDF)
Hållbarhetsredovisning 2018 (PDF)
Hållbarhetsredovisning 2021 (PDF) - Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling – en tematisk utvärdering, del 1 (PDF)
Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling – en tematisk utvärdering, del 2 (PDF) - Linnéuniversitetets direkta och indirekta miljöpåverkan kartläggs i en miljöutredning.
Linnéuniversitetets miljöutredning 2018 (PDF) - Rapport: Berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp på Linnéuniversitetet (PDF)