Ett hållbart universitet

Hälsovetenskap studeras utifrån de sociala, ekologiska och ekonomiska  dimensionerna av hållbar utveckling. Som student arbetar du i programmet med en del av de globala mål som finns i Agenda 2030. Att bekämpa klimatförändringarna lyfts i utbildningen fram som en grundläggande samhällsutmaning då det påverkar mål inom hälsa, jämställdhet samt ekosystem och biologisk mångfald. För Maria von Zweigbergk blev hennes intresse för de stora globala frågorna början till att lära sig något nytt.

Vilken tycker du är den största samhällsutmaningen?
-Jag tycker helt klart att det är miljöproblemen. Vi lever över jordens resurser och vi måste alla genomgå stora livsstilsförändringar för att leva mer hållbart. Jordklotet måste få en chans att läka och reparera sig så att klimatförändringarna inte gör så att våra barn och barnbarn inte kan överleva på jordklotet i framtiden. Det är en stor gemensam utmaning där alla behöver ta ansvar och de rika länderna måste hjälpa de fattiga.

Hur vill du bidra till en lösning?
-Kunskap är viktigt och jag är glad och tacksam för att jag får den. I vår familj äter vi vegansk mat, köper oftast ekologiskt, vi sopsorterar och komposterar, cyklar mest och kör miljöbil. Alla kan göra något, dra sitt strå till stacken. Det är viktigt att alla förstår det och inte tänker vad spelar det för roll det lilla jag gör.

Vad engagerar dig när det gäller hållbar utveckling?
-När jag tänker globalt är hållbarhet för mig att se till att vi har en planet som läker och vill fortsätta att hysa mänskligheten. Hållbarhet behövs överallt, i yrkeslivet, i relationer, i konsumtion och produktion och i fysisk och mental hälsa. 
En hållbar arbetssituation är viktigt för alla. Det bekymrar mig mycket att många som arbetar inom vården i Sverige idag inte längre orkar med. Det är ju en anledning till varför jag tog steget att sätta mig i skolbänken trots att jag redan har en gedigen utbildning och ett fast arbete inom ett område som intresserar mig mycket.

Var en koppling till hållbar utveckling och lika villkor viktigt för dig i val av utbildning?
-Nej, jag tänkte inte så när jag sökte utbildningen. Eller så gjorde jag det omedvetet?  Programmets innehåll intresserade mig på alla punkter, så det var nog mycket viktigare än jag begrep.

Hur kom det sig att du började intressera dig för hälsovetenskap?
-Jag är barnmorska och har arbetat på förlossningen och BB i Kalmar i 17 år. Jag kände att jag ville ha en paus i arbetet och lära mig något nytt. Kvinnohälsa och de stora globala frågorna intresserar mig. 2014 arbetade jag som ansvarig barnmorska för kvinnokliniken i ett flyktingläger i syd Sudan. Jag fick på så sätt fördjupad kunskap och insikt om orättvisorna ute i världen.  

-Jag har även haft förmånen att vara handledare för barnmorskestudenter i flera år och kontakten med universitet är inspirerande. Tankar om att bli lärare på barnmorskeprogrammet började växa fram.

Varför tycker du att ämnet är intressant?
-Mitt intresse för hälsovetenskap har blivit tydligt nu när jag genom studier har satt mig in i den komplexa frågan om hälsa. Jag har upptäckt att det är en central fråga inom många områden. När vi pratar om politik, ekonomi, klimat, kost eller  motion så pratar vi indirekt om hälsa. Jag märker att nästan alla samtal jag har med vänner och familj har att göra med hälsa på något sätt. Hur kan man inte vara intresserad av hälsa?

Vad är det bästa med din utbildning?
-Efter att ha yrkesarbetat i 22 år är det lyx att få studera. Det är ett privilegium att på heltid få sätta sig in i ny intressant forskning, lyssna på spännande föreläsare och vända och vrida på hälsobegreppet. Det är också oerhört intressant och spännande att ha kursare från andra delar av världen. Det blev precis så som jag hoppats. Jag är den enda från Sverige, kul!

Vilket är ditt drömjobb?
-Jag har redan mitt drömyrke, barnmorska.  Det skulle göra mig lycklig att få kombinera nyvunna kunskaper om hälsa  med mitt yrke och arbeta humanitärt ute i världen. Att utbilda nya barnmorskor så att de kan ge sig ut i Sverige och i världen och göra nytta för kvinnors och barns hälsa skulle vara ett fantastiskt sätt att få bidra.

Östersjön är ett känsligt hav, som länge påverkats av övergödning, miljögifter och överfiske. Dessutom väntas klimatförändringarna förvärra läget ytterligare. På Linnéuniversitetet arbetar flera forskare för att förbättra Östersjöns hälsa på olika sätt. Elin Lindehoff är en av dem. Hon forskar om mikroalger i havet, och har tillsammans med kollegor visat hur dessa alger kan odlas för att både återvinna koldioxid och rena avfallsvatten.

Hur mår Östersjön idag?
– Östersjön är fortfarande ett av världens mest påverkade och nedsmutsade hav. Den mår inte jättebra. I södra Östersjön är övergödning det största hotet tillsammans med överfiske. I norra delen är det miljögifter som tungmetaller och PCB, från platser där det tidigare funnits tunga industrier, som fortfarande är det största problemet. Utöver detta kommer klimatförändringen, som med högre temperaturer och mer regn vintertid väntas bidra till mer övergödning i söder och högre flöden från älvar och vattendrag i norr som bär med sig nedbrutna växtdelar och föroreningar.

– Samtidigt görs det mycket för att Östersjön ska må bättre. Det har t ex skett massor av förbättringar inom jordbruket för hanteringen av gödsel, och många industrier har blivit mycket bättre på att rena sina utsläpp. Vi kan också se att flera viktiga arter som tidigare varit utkonkurrerade, kommer tillbaka. Antingen på egen hand eller genom återinplantering. Det gäller t ex blåstång och ålgräs, 

Vad handlar vattenforskningen på Linnéuniversitetet om?
– Den handlar om hela näringskedjan i Östersjön, från de allra minsta mikroorganismerna som virus och bakterier, hela vägen upp till fiskar och fåglar. Inom vår forskningsmiljö studerar vi bl a hur den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringen och mänskliga aktiviteter runt Östersjön, och vad det får för konsekvenser. Man kan säga att vi forskar för ett friskare hav.

Berätta om din forskning!
– Jag och mina kolleger jobbar med mikroalger, alltså mikroskopiska encelliga växter som växer fritt i havet. Och vi undersöker hur man kan använda dem för att rena både vatten och luft. Vissa av dessa mikroalger går nämligen bra att odla. Och det fina är att för att växa och bli fler, äter de gärna upp sådant som vi vill bli av med, till exempel näring som finns i avfallsvatten från industrier och i lakvatten från sopdeponier. Så genom att odla mikroalgerna i sådana miljöer plockar de upp näringen innan den rinner ut i Östersjön, och renar på så sätt vattnet. Mikroalgerna behöver också koldioxid för att växa, och det kan man få från rökgaser i industrin. Vi har samarbetat med en cementindustri och har kunnat visa att genom att bubbla deras rökgaser in i en algodling minskade koldioxiden med 40-60%.

– En av fördelarna med mikroalgerna är också att det blir en produkt, en biomassa, som går att använda på olika sätt, till exempel som foder eller biobränsle. Jag brukar likna den vid en tjock grön Nutella smet. I vårt projekt har vi testat att ha den som fodertillskott till värphöns, och det har funkat jättebra. På så sätt utnyttjas mikroalgerna en extra gång. Så det finns inte bara en ekologisk utan också en ekonomisk hållbarhet i detta.

– I en annan del av projektet undersöker vi hur blåmusslor kan användas för att rena havsvatten. Blåmusslorna äter nämligen gärna mikroalger, som i sin tur har ätit näring. Så genom att odla musslor i havet, och sedan skörda dem, så får vi också upp näring ur havet.

Hur jobbar era studenter med hållbar utveckling?
– Vi har studenter inom främst biologi och miljö. De jobbar mycket med direkta miljöfrågor, t ex att ta fram nya typer av biologiska och miljötekniska lösningar på problem som koldioxid- eller näringsutsläpp. Många skriver sina examensarbeten om frågor inom biologisk mångfald och miljöhot.

Hur mår Östersjön om 50 år?
– Jag tror den mår bättre än idag. Det görs enorma insatser för att återställa en god ekologisk status i Östersjön, och om 50 år tror jag att vi har nått dit. Men det som behövs är att alla vi som bor runt Östersjön samarbetar, och bidrar med idéer och kunskaper. Många av våra gamla synder i form av utsläpp från industrier och jordbruk har ju vi en gång byggt vårt välstånd på. Och det gäller att andra inte går samma väg, utan att vi tillsammans kan komma fram till nya reningsmetoder och bättre lösningar.