Ett hållbart universitet

• Den som söker ersättning ska under projekttiden vara student vid Linnéuniversitetet. Om en är registrerad på någon av universitetets kurser under läsåret 2022-2023 räknas en som student.
• Projektet ska vara tidsbegränsat, alltså ha ett start- och slutdatum. Om projektet är av sådan karaktär att det lever vidare efter projekttidens slut kommer medel att betalas ut endast för omkostnader under projekttiden.
• Ersättning ges till hela eller delar av projektet för omkostnaderna med att planera och genomföra projektet. Det ges alltså inte ersättning för arbetstiden som läggs ner i projektet.
• Ersättning ges till studentverksamhet som inte utgörs av ordinarie studier.
• Ersättningen förutsätter att Linnéuniversitetet som myndighet inte uppträder partiskt när det gäller partipolitiska eller religiösa uppfattningar eller annan organisatorisk tillhörighet som kan skada universitetet, individer eller verksamheter. Vägledande är demokratins principer.
• Studenter skall i sin projektansökan motivera på vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling.

Beslut om beviljande av medel:

• Studenter skickar in projektbeskrivning inklusive budget till koordinatorerna för hållbar utveckling: hu@lnu.se.
• Vicerektor för hållbarhet bedömer inkomna projektbeskrivningar och beslutar vilka projekt som ska beviljas ersättning.
• Studenter som har beviljats medel skall efter avslutat projekt redovisa resultatet. Ekonomisk redovisning med verifikationer/kvitton skall bifogas i samband med projektredovisningen.
• Utbetalningar av medel sker utifrån beviljad projektbudget. Kostnader som uppkommit innan eller efter projektperioden, kan inte ersättas av universitetet. Avsaknaden av verifikationer/kvitton medför att utbetalning av ersättning ej kan ske.

Beslut om beviljande av medel sker löpande fram till och med 31 mars 2023. Projekt som har beviljats medel ska avslutas och redovisas senast 15 juni 2023.

Östersjön är ett känsligt hav, som länge påverkats av övergödning, miljögifter och överfiske. Dessutom väntas klimatförändringarna förvärra läget ytterligare. På Linnéuniversitetet arbetar flera forskare för att förbättra Östersjöns hälsa på olika sätt. Elin Lindehoff är en av dem. Hon forskar om mikroalger i havet, och har tillsammans med kollegor visat hur dessa alger kan odlas för att både återvinna koldioxid och rena avfallsvatten.

Hur mår Östersjön idag?
– Östersjön är fortfarande ett av världens mest påverkade och nedsmutsade hav. Den mår inte jättebra. I södra Östersjön är övergödning det största hotet tillsammans med överfiske. I norra delen är det miljögifter som tungmetaller och PCB, från platser där det tidigare funnits tunga industrier, som fortfarande är det största problemet. Utöver detta kommer klimatförändringen, som med högre temperaturer och mer regn vintertid väntas bidra till mer övergödning i söder och högre flöden från älvar och vattendrag i norr som bär med sig nedbrutna växtdelar och föroreningar.

– Samtidigt görs det mycket för att Östersjön ska må bättre. Det har t ex skett massor av förbättringar inom jordbruket för hanteringen av gödsel, och många industrier har blivit mycket bättre på att rena sina utsläpp. Vi kan också se att flera viktiga arter som tidigare varit utkonkurrerade, kommer tillbaka. Antingen på egen hand eller genom återinplantering. Det gäller t ex blåstång och ålgräs, 

Vad handlar vattenforskningen på Linnéuniversitetet om?
– Den handlar om hela näringskedjan i Östersjön, från de allra minsta mikroorganismerna som virus och bakterier, hela vägen upp till fiskar och fåglar. Inom vår forskningsmiljö studerar vi bl a hur den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringen och mänskliga aktiviteter runt Östersjön, och vad det får för konsekvenser. Man kan säga att vi forskar för ett friskare hav.

Berätta om din forskning!
– Jag och mina kolleger jobbar med mikroalger, alltså mikroskopiska encelliga växter som växer fritt i havet. Och vi undersöker hur man kan använda dem för att rena både vatten och luft. Vissa av dessa mikroalger går nämligen bra att odla. Och det fina är att för att växa och bli fler, äter de gärna upp sådant som vi vill bli av med, till exempel näring som finns i avfallsvatten från industrier och i lakvatten från sopdeponier. Så genom att odla mikroalgerna i sådana miljöer plockar de upp näringen innan den rinner ut i Östersjön, och renar på så sätt vattnet. Mikroalgerna behöver också koldioxid för att växa, och det kan man få från rökgaser i industrin. Vi har samarbetat med en cementindustri och har kunnat visa att genom att bubbla deras rökgaser in i en algodling minskade koldioxiden med 40-60%.

– En av fördelarna med mikroalgerna är också att det blir en produkt, en biomassa, som går att använda på olika sätt, till exempel som foder eller biobränsle. Jag brukar likna den vid en tjock grön Nutella smet. I vårt projekt har vi testat att ha den som fodertillskott till värphöns, och det har funkat jättebra. På så sätt utnyttjas mikroalgerna en extra gång. Så det finns inte bara en ekologisk utan också en ekonomisk hållbarhet i detta.

– I en annan del av projektet undersöker vi hur blåmusslor kan användas för att rena havsvatten. Blåmusslorna äter nämligen gärna mikroalger, som i sin tur har ätit näring. Så genom att odla musslor i havet, och sedan skörda dem, så får vi också upp näring ur havet.

Hur jobbar era studenter med hållbar utveckling?
– Vi har studenter inom främst biologi och miljö. De jobbar mycket med direkta miljöfrågor, t ex att ta fram nya typer av biologiska och miljötekniska lösningar på problem som koldioxid- eller näringsutsläpp. Många skriver sina examensarbeten om frågor inom biologisk mångfald och miljöhot.

Hur mår Östersjön om 50 år?
– Jag tror den mår bättre än idag. Det görs enorma insatser för att återställa en god ekologisk status i Östersjön, och om 50 år tror jag att vi har nått dit. Men det som behövs är att alla vi som bor runt Östersjön samarbetar, och bidrar med idéer och kunskaper. Många av våra gamla synder i form av utsläpp från industrier och jordbruk har ju vi en gång byggt vårt välstånd på. Och det gäller att andra inte går samma väg, utan att vi tillsammans kan komma fram till nya reningsmetoder och bättre lösningar.

Hälsovetenskap studeras utifrån de sociala, ekologiska och ekonomiska  dimensionerna av hållbar utveckling. Som student arbetar du i programmet med en del av de globala mål som finns i Agenda 2030. Att bekämpa klimatförändringarna lyfts i utbildningen fram som en grundläggande samhällsutmaning då det påverkar mål inom hälsa, jämställdhet samt ekosystem och biologisk mångfald. För Maria von Zweigbergk blev hennes intresse för de stora globala frågorna början till att lära sig något nytt.

Vilken tycker du är den största samhällsutmaningen?
-Jag tycker helt klart att det är miljöproblemen. Vi lever över jordens resurser och vi måste alla genomgå stora livsstilsförändringar för att leva mer hållbart. Jordklotet måste få en chans att läka och reparera sig så att klimatförändringarna inte gör så att våra barn och barnbarn inte kan överleva på jordklotet i framtiden. Det är en stor gemensam utmaning där alla behöver ta ansvar och de rika länderna måste hjälpa de fattiga.

Hur vill du bidra till en lösning?
-Kunskap är viktigt och jag är glad och tacksam för att jag får den. I vår familj äter vi vegansk mat, köper oftast ekologiskt, vi sopsorterar och komposterar, cyklar mest och kör miljöbil. Alla kan göra något, dra sitt strå till stacken. Det är viktigt att alla förstår det och inte tänker vad spelar det för roll det lilla jag gör.

Vad engagerar dig när det gäller hållbar utveckling?
-När jag tänker globalt är hållbarhet för mig att se till att vi har en planet som läker och vill fortsätta att hysa mänskligheten. Hållbarhet behövs överallt, i yrkeslivet, i relationer, i konsumtion och produktion och i fysisk och mental hälsa. 
En hållbar arbetssituation är viktigt för alla. Det bekymrar mig mycket att många som arbetar inom vården i Sverige idag inte längre orkar med. Det är ju en anledning till varför jag tog steget att sätta mig i skolbänken trots att jag redan har en gedigen utbildning och ett fast arbete inom ett område som intresserar mig mycket.

Var en koppling till hållbar utveckling och lika villkor viktigt för dig i val av utbildning?
-Nej, jag tänkte inte så när jag sökte utbildningen. Eller så gjorde jag det omedvetet?  Programmets innehåll intresserade mig på alla punkter, så det var nog mycket viktigare än jag begrep.

Hur kom det sig att du började intressera dig för hälsovetenskap?
-Jag är barnmorska och har arbetat på förlossningen och BB i Kalmar i 17 år. Jag kände att jag ville ha en paus i arbetet och lära mig något nytt. Kvinnohälsa och de stora globala frågorna intresserar mig. 2014 arbetade jag som ansvarig barnmorska för kvinnokliniken i ett flyktingläger i syd Sudan. Jag fick på så sätt fördjupad kunskap och insikt om orättvisorna ute i världen.  

-Jag har även haft förmånen att vara handledare för barnmorskestudenter i flera år och kontakten med universitet är inspirerande. Tankar om att bli lärare på barnmorskeprogrammet började växa fram.

Varför tycker du att ämnet är intressant?
-Mitt intresse för hälsovetenskap har blivit tydligt nu när jag genom studier har satt mig in i den komplexa frågan om hälsa. Jag har upptäckt att det är en central fråga inom många områden. När vi pratar om politik, ekonomi, klimat, kost eller  motion så pratar vi indirekt om hälsa. Jag märker att nästan alla samtal jag har med vänner och familj har att göra med hälsa på något sätt. Hur kan man inte vara intresserad av hälsa?

Vad är det bästa med din utbildning?
-Efter att ha yrkesarbetat i 22 år är det lyx att få studera. Det är ett privilegium att på heltid få sätta sig in i ny intressant forskning, lyssna på spännande föreläsare och vända och vrida på hälsobegreppet. Det är också oerhört intressant och spännande att ha kursare från andra delar av världen. Det blev precis så som jag hoppats. Jag är den enda från Sverige, kul!

Vilket är ditt drömjobb?
-Jag har redan mitt drömyrke, barnmorska.  Det skulle göra mig lycklig att få kombinera nyvunna kunskaper om hälsa  med mitt yrke och arbeta humanitärt ute i världen. Att utbilda nya barnmorskor så att de kan ge sig ut i Sverige och i världen och göra nytta för kvinnors och barns hälsa skulle vara ett fantastiskt sätt att få bidra.

Vårt mål är att studenter och medarbetare känna sig delaktiga och trygga i sin studie- och arbetsmiljö. Därför arbetar vi kontinuerligt med att skapa lika villkor för alla. Varje år genomförs aktiviteter för att minska risker för diskriminering och öka jämställdheten för både studerande och anställda. Under 2019 gjordes över 200 aktiviteter!

Här är några exempel:

• Vi har genomfört utbildningsaktiviteter för att öka kunskap och medvetenhet om diskriminering, jämställdhet och sexuella trakasserier. 
  
  
• Vi har jobbat för att göra vår kommunikation mer tillgänglig och spegla den mångfald som finns på universitetet. Vi har till exempel gått igenom vilka bilder som används i universitetets utbildningskatalog och på webben.
  
  
• Vi har sett över och analyserat kurslitteratur på ett par institutioner för att skapa mer mångfald och en jämställd representation. 
  
  
• På några institutioner har vi analyserat fördelning av arbetsuppgifter för att minska risken för att vissa medarbetare får utföra mindre meriterande arbetsuppgifter.
  
  
• Vi har öppnat ett meditationsrum i Kalmar för medarbetare och studenter. En lugn plats utan koppling till religion eller trosuppfattning.
  
  
• Vi har analyserat ett antal utfall av fördelning av forskningsmedel utifrån kön.

Jämställdhetplan 2022

Linnéuniversitet arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv med fokus på intersektionalitet och hållbarhet som utgår från kön men också hur kön samverkar med andra maktordningar. På så sätt är utgångspunkten alltid kön, men aldrig bara kön. I Jämställdhetplan 2022 kan du läsa mer om arbetet med jämställdhet vid Linnéuniversitet. 

Viktigt att anmäla diskriminering!

Normer, fördomar och stereotyper kan leda till att vi både avsiktligt och oavsiktligt diskriminerar människor. Detta sker i hela samhället, så Linnéuniversitetet är tyvärr inget undantag. Diskriminering, trakasserier och andra kränkningar sker ofta i skymundan. Därför är det viktigt att du säger till eller anmäler om du själv eller någon annan blir utsatt.

Vi har nolltolerans mot sexuella trakasserier, diskriminering och andra typer av kränkande behandlingar och vi utreder alla fall som anmäls till oss.

Så anmäler du diskriminering

Som statlig myndighet är vi skyldiga att ha ett miljöledningssystem för att hålla koll på och följa upp våra insatser för att förbättra miljön. Som en kvalitetssäkring av vårt miljö- och hållbarhetsarbete har miljöledningssystemet certifierats i två omgångar:

• 2018 enligt ISO 14001 (PDF)
• 2020 enligt EMAS (PDF)
  
  

Varje år görs interna och externa miljörevisioner för att följa upp arbetet. Arbetet sammanfattas även i en årlig hållbarhetsredovisning.

Linnéuniversitetet har tagit fram riktlinjer för hållbara evenemang. Det är riktlinjer som är kopplade till de 17 globala målen inom Agenda 2030 och innefattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Läs mer om Linnéuniversitetets hållbara evenemang här.

Hur kan utbildning inom mitt ämne bidra till en hållbar samhällsutveckling?
Hur hänger miljöfrågor ihop med ekonomiska och sociala frågor?
Vilka kunskaper och färdigheter kommer att krävas för att möta morgondagens utmaningar?

Kursen ger en introduktion och en grundläggande förståelse för ämnet hållbar utveckling. Den ges varje år och riktar sig till lärare från samtliga ämnesområden. Det är en unik möjlighet att mötas över ämnesgränser och lära av varandra genom seminarier, föreläsningar och texter som kretsar kring framtidens stora utmaningar. Kursdeltagarna bidrar till kursinnehållet genom kunskaper och erfarenheter från egna ämnesområden och det ges stort utrymme för att utveckla den egna undervisningen, i form av ett projektarbete.

Vill du veta mer? 

Läs mer om kursen Lärande för hållbar utveckling, 3 hp
Kursplan

Anmälan och frågor

Kontakta kursansvariga Johan Älvgren och Sofia Jönsson Ekström, koordinatorer för hållbar utveckling, hu@lnu.se

• Universitetets hållbarhetsarbete följs upp årligen i en särskild hållbarhetsredovisning.
  Hållbarhetsredovisning 2020 (PDF)
  Hållbarhetsredovisning 2019 (PDF)
  Hållbarhetsredovisning 2018 (PDF)
  
  
  
• Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling – en tematisk utvärdering, del 1 (PDF)
  Universitets och högskolors arbete med att främja en hållbar utveckling – en tematisk utvärdering, del 2 (PDF)
  
  
• Linnéuniversitetets direkta och indirekta miljöpåverkan kartläggs i en miljöutredning.
  Linnéuniversitetets miljöutredning 2018 (PDF)
  
  
• Rapport: Berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp på Linnéuniversitetet (PDF)

De 17 globala målen i Agenda 2030.

Agenda 2030 antogs 2015 av FN:s medlemsländer. Det är en universell agenda som innehåller 17 global mål för hållbar utveckling.

Linnéuniversitetet har en viktig roll i arbetet för att möta de globala samhällsutmaningarna och det gör vi genom att Agenda 2030 präglar vår verksamhet. 

På Globalamalen.se kan du läsa mer om Globala målen och Agenda 2030.