Linnéuniversitetets Akademiska högtid
Akademisk högtid är Linnéuniversitetets stora årliga högtid. Under högtiden hyllar vi
universitetets akademiska framgångar genom att promovera nyblivna doktorer och
hedersdoktorer, installera professorer och dela ut akademiska priser. Nästa Akademisk
högtid arrangeras den 31 januari i Kalmar, 2025.
Från 2024 års högtid finns en summerande nyhet med bilder. Nyheten går att läsa här.
Högtiden äger rum den första fredagen efter "Carl-dagen" alternativt på själva "Carl-dagen" om den infaller på en fredag. Vartannat år arrangeras högtiden i Kalmar och vartannat år i Växjö. I samband med högtidsveckan håller professorerna installationsföreläsningar i antingen Kalmar eller Växjö.
Inbjudan skickas ut i november
I november, varje år, skickas inbjudan till högtiden ut. Om du är nyfiken på ceremonin och dess olika delar kan du läsa mer om det här nedan. Ceremonin efterföljs av mingel och middag.
Högtidsceremonins olika delar
Om du är nyfiken på ceremonin och dess olika delar kan du läsa mer om det här nedan. Ceremonin efterföljs av mingel och middag, för inbjudna gäster.
Ska du promoveras eller installeras vid nästa högtid?
Ta del av mer information inför din promotion och installation
Högtiden i bilder
Professorsinstallation
Liksom doktorspromotionen har professorsinstallationen medeltida anor. Ordet installation syftar på den medeltida kyrkliga ceremoni då en medlem ur domkapitlet insattes i sitt ämbete och därmed fick sin egen korstol, stallum. Professorsinstallationer har förekommit i Sverige sedan 1600-talets början, först i Uppsala.
Vid Linnéuniversitetets akademiska högtid installeras fast anställda och adjungerade professorer som erbjudits anställning av fakultetsnämnderna under det gångna året. Deltagande vid professorsinstallation är frivilligt. Det är universitetets rektor som installerar den nya professorn i sitt ämbete.
Installationen har med tiden fått två huvudinnebörder. Den ena är en form av välkomnande, ett upptagande av vederbörande i kretsen av professorskollegor. Den andra och viktigaste är att man uppmärksammar det ämnesområde som berörs, ett slags forskningsinformation, och de professorer som ska installeras ges tillfälle att hålla en kortare vetenskaplig föreläsning, en installationsföreläsning.
Installationsföreläsningar hålls normalt i anslutning till högtidsceremonin, i samma vecka, och de är öppna för allmänheten.
- Installationsföreläsningar i Kalmar, tisdag 30 januari 2024
- Installationsföreläsningar i Växjö, onsdag 31 januari 2024
Doktorspromotion
Vid Linnéuniversitetet promoveras doktorer efter avlagda prov, det vill säga doktorander som under det gångna kalenderåret disputerat och tagit ut sin examen.
Promotionen av doktorer räknas som den viktigaste och mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Promotionsakten är en examensceremoni som härstammar från de äldsta medeltida universiteten i Sydeuropa. Den första dokumenterade promotionen i Sverige hölls i Uppsala den 22 januari år 1600. I Lund ägde den första rum 1670. Övriga svenska universitetet och högskolor är av långt senare datum och därmed även deras ceremonier.
Ordet promovere betyder ordagrant föra fram, skjuta fram, men i detta sammanhang närmast befordra. De som ska promoveras kallas promovendus, promovenda, plural promovendi. När de just har genomgått akten benämns de promotus, promota, promoti. Vid promotionen överlämnar lärosätet till sina nya doktorer tecknen på doktorsvärdigheten, så kallade insignier: hatt eller lagerkrans, ring och diplom.
Promotor
Promotor är den som genom insignierna ger promovendi doktorsvärdigheten. Promotor anses vara ett led i en succession. Ett viktigt inslag i promotionen är att denna succession markeras genom att promotor inleder ceremonin med att först kröna sig själv med krans eller hatt samt orden: Jag NN, själv filosofie doktor...
Insignier
Insignier är beteckningen för de föremål som delas ut vid promotionsakten. De har en symbolisk innebörd och utgörs vanligtvis av: Lagerkrans eller hatt, ring och diplom. Vid Linnéuniversitetet delas krans och diplom ut till samtliga promovendi. Hatt och ring får de doktorer som så önskar anskaffa själva.
- Lagerkransen är en speciell svensk, akademisk företeelse, som inte har sin motsvarighet i länder utanför vår kultursfär. Den förekommer vid alla lärosäten där man promoverar inom filosofisk fakultet. Lagerkransen användes under antiken som ett segertecken vid de Olympiska spelen. Senare kom den att förknippas med skaldekonst och med lärdom. På det sättet tros kransen ha överförts till den svenska akademiska världen. Enligt en annan teori kan kransen ha anknytning de svenska folkliga vårfesterna där en majgreve utsågs och kröntes med krans.
- Doktorshatten är hög, svart och veckad. Hattarna pryds med ett hattspänne som markerar universitetstillhörigheten. Vanligtvis markerar spännet också fakultetstillhörighet. Spännet som används till Linnéuniversitetets hattar används för doktorer vid samtliga fakulteter. Den är utformad som en lagerkrans med Linnéuniversitetets trädsymbol i mitten.
- Ringen är av guld och symboliserar trohet; det har ibland uttrycks så att den som promoveras har ingått äktenskap med Vetenskapen. Doktorsringarnas symboler överensstämmer ofta med dem som finns i hattarnas spännen och för Linnéuniversitets del är även ringen prydd med lager och symbol. Ringen görs i 18 karats guld.
- Diplom var ursprungligen en stadfästelse av de rättigheter som tillkom promoti. Numera använder man ett modernt och exakt examensbevis för att styrka sin akademiska kompetens och inte längre diplomet. Dagens diplom är alltså mest ett konstföremål som fyller en ceremoniell funktion vid promotionen.
Promotion av hedersdoktorer
Vid Linnéuniversitetet promoveras hedersdoktorer vid den akademiska högtiden, då också doktorer efter avlagda prov promoveras. Vid promotionen får hedersdoktorn motta följande insignier: hatt, ring och diplom.
Seden att utse hedersdoktorer, doctores honoris causa, blev vanlig först under tidigt 1940-tal. Ett hedersdoktorat kan endast erhållas vid promotion. Praxis för vilka prestationer som man vill hedra genom förläningen av ett hedersdoktorat skiljer sig åt mellan olika lärosäten, men det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer. Ofta är det forskare från andra länder som universitetets lärare haft vetenskapliga kontakter med, men det kan också handla om andra personer som man av olika skäl gärna vill knyta till forskningsgemenskapen.
Till hedersdoktor vid Linnéuniversitetet kan den utses som:
- genom viktigt samarbete med forskare inom någon av Linnéuniversitetets fakulteter i hög grad främjat forskningen
- har eller har haft ett avgörande och omfattande inflytande som inspirationskälla för den vetenskapliga utvecklingen inom universitets ämnen eller forskningsmiljöer
- har åstadkommit framstående litterära, konstnärliga eller samhälleliga prestationer med anknytning till något av universitetets ämnen/områden
- har utfört ett viktigt kartläggande eller forskningsinriktat arbete utan att nödvändigtvis ha akademisk examen (doktorsexamen)
- har eller har haft stor betydelse för universitetets internationella samarbeten inom forskning och utbildning
- utan direkt anknytning till universitetet genom egna omfattande forskningsinstanser särskilt gynnat forskningen inom något av fakulteternas områden
- person som på annat sätt än forskning synnerligen har befrämjat utvecklingen av någon av Linnéuniversitetets fakulteter
Den/de person/er som föreslås ska ej inneha ett hedersdoktorat med samma beteckning vid annat svenskt lärosäte. Universitetet ska ej heller stå i tydligt beroendeförhållande till den/de föreslagna personen/erna.
När det gäller utländska medborgare med utländsk doktorsexamen finns inget hinder mot att ge hedersdoktorat inom samma område som den utländska examen. En sådan person kan däremot inte bli hedersdoktor inom samma område vid två lärosäten i Sverige.
Hållbara evenemang
Akademisk högtid är ett hållbarhetssäkrat evenemang enligt Linnéuniversitetets riktlinjer för ett hållbart evenemang. Riktlinjer som är kopplade till de 17 globala målen inom Agenda 2030 och innefattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.