Grundläggande principer

Forskningsetik är inte ett statiskt område vilket blivit speciellt tydligt med introduktionen av generativ AI. I Vetenskapsrådets God Forskningssed (2024) behandlas några utmaningar med AI ur ett forskningsetiskt perspektiv. 

Öppenhetsintresset i relation till AI innebär att man är transparent med sin användning av generativ AI så som i texter som produceras (se mer under publicering) men även om användningen av AI i andra delar av forskningen.  

I relation till skyddsintresset är det viktigt att ta hänsyn till integritet speciellt vad gäller personuppgifter. Det kan till exempel innebära att personuppgifter inte laddas upp på en dator som är uppkopplad till nätet. Transkribering av intervjuer, som ett exempel, görs snabbt av generativ AI men bör då ske på en dator med transkriberingsmodellen lokalt installerad och som inte är uppkopplad till nätet under tiden då inspelningarna eller transkriberingarna lagras på datorn. Möjligheter till detta finns bland annat i Linnaeus University Language, Cognition and Culture Lab (LiLa). 

Film om AI och etik

Vetenskapsrådet har gett ut rapporter om god forskningssed. Den senaste kom ut 2024.  I skrivande stund finns rapporten endast på svenska men den tidigare rapporten från 2017 finns på svenska så väl som på engelska.  

All European Academies (ALLEA) har gett ut en europeisk kodex om forskningsintegritet. Denna kodex finns att laddas ner på svenska och engelska. Ämnet god forskningssed hanteras väl i både VR:s rapport och i ALLEA:s kodex (ss 3-11). VR:s rapport är längre, mer utförlig och förklarande än kodexen och innehåller reflektionspunkter som kan vara bra att utgå från när man funderar på sin egen forskning och kan även med fördel användas i undervisning om ämnet. 

Internationell forskning kan bestå av internationella samarbeten och att forskningen samlar data i andra länder. Då svenska lagar om etik endast gäller i Sverige blir forskningsetiskt grundläggande principer än viktigare att reflektera över. Nedan presenterar vi kort tre dokument som kan vara till hjälp vid reflektioner om forskningsetik vid internationella samarbeten.  

(Se även Publicering för information om denna i relation till internationella samarbeten.)

The TRUST Code – A Global Code of Conduct for Equitable Research kan användas vid reflektioner om internationella samarbeten så som att de resultat som genereras av forskningen kommer alla till godo, att undvika att forskningsetiskt problematisk forskning exporteras till länder med färre restriktioner eller med mindre allmän och statlig insyn i forskningspraktiker så kallad ”etikdumpning”. På hemsidan för TRUST kan du ladda ner kodexen (fyra sidor) och hitta korta youtube filmer som förklarar kodexen och även begrepp så som ”etikdumpning”. Kodexen bygger på fyra principer; rättvisa, respekt, omsorg och ärlighet (’fairness, respect, care, honesty’). Dessa fyra principer överlappar med principerna för forskningsetik (skydds-, forsknings- och öppenhetsintresset) så väl som för god forskningssed (tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar).  

Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) har utarbetat en kortare checklista att utgå från vid internationella samarbeten. Denna tar bland annat upp riskerna med att forskningsetiska principer och värderingar inte är desamma i alla länder, och att det kan finnas skillnader i akademisk frihet som kan påverka sådant som insamling av data och publicering av resultat. Checklistan kan ses som en komplettering till the TRUST Code och kan vara till stor hjälp för forskare vid planering av sin internationella forskning.  

Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har inom sitt uppdrag tillsammans med Karolinska institutet, KTH och Lunds universitet utarbetat riktlinjer för internationella samarbeten. Dokumentet (ss 3-12) innehåller lite förklaringar och reflektionspunkter för forskaren. På så sätt kompletterar dokumentet SUHF:s checklista och kan även ses som en komplettering till the TRUST Code. 

Med oredlighet i forskning eller avvikande från god forskningssed syftas framförallt på plagiering, förfalskning och fabricering som uppstår av grovt slarv eller med uppsåt. Det kan gälla planering av forskningen, genomförande så väl som vid publicering och kommunikation av forskningen.  

Plagiering enligt ALLEA-kodexen sker när man använder andras arbeten eller idéer utan att vara öppen med vems dessa är—man anger inte källan på ett korrekt sätt. Detta gäller även självplagiering vilken uppstår när man återpublicerar något man redan har publicerat utan att hänvisa till originalet. För att undvika plagiering har Lnu samlat information på olika ställen. På bibliotekets hemsida hanteras plagiering i samband med källhantering och upphovsrätt. På medarbetarsidor informeras och ges tips till undervisare hur man undervisar om plagiering och hanterar studenters plagiering. Där nämner man även det webbaserade läromedlet Refero som man kan använda själv eller dela med studenter. 

Förfalskning är delvis mer direkt än plagiering i att den innebär att man på något vis manipulerar sin data, utrustningen som mäter data eller liknande men kan även innebära att man utelämnar resultat eller delar av resultat utan någon motivering. 

Fabricering är lättare att definiera och undvika då detta kräver att man fabricerar (hittar på) resultat i sådant som text, presentationer, tabeller, rådata osv. och kommunicerar dem som om de vore riktiga uppgifter.  

Oredlighet i forskning är inte endast plagiering, förfalskning och fabricering utan kan även innebära sådant som att man väljer att inte återge all forskning, ger en missvisande bild av sitt eget eller annans bidrag till forskning. För mer exempel se gärna ALLEA ss 9-10 eller hemsidan för Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof). 

Lnu som forskningshuvudman omfattas av högskoleförordningen och är därför skyldig att pröva misstänkta avvikelser från god forskningssed. Vid Lnu görs detta arbete av Rådet för god forskningssed. Om misstankarna om oredligheten omfattas av lagen prövas denna av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof). Det innebär att Lnu:s Råd för god forskningssed lämnar över ärenden av misstänkt oredlighet till Npof. Men vem som helst kan anmäla misstankar direkt till Npof vilket kan göras via länken på deras hemsida.    

Du kan också välja att slå larm till Lnu, kort så ska anmälan ställas till rektor medan dekan och berörd prefekt ska informeras. Anmälan ska innehålla information om vilken vetenskaplig verksamhet det gäller, vad den misstänkta oredligheten består av, tidpunkten för den misstänkta oredligheten och anmälarens namn och kontaktuppgift. För den som vill få praktiska tips för skydd av visselblåsare inom forskning så har The European Network for Research Integrity Offices (ENRIO) gett ut en handbok.