Kunskapsmiljö Linné: En ifrågasatt demokrati

Den fria världen står inför sin största utmaning sedan Berlinmurens fall: ifrågasättandet av den liberala demokratin. Syftet med kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati är att möta denna samhällsutmaning – att hålla en av mänsklighetens största landvinningar, demokratin, levande.

Vårt samhälle står inför stora utmaningar inom många olika områden. Att möta dessa samhällsutmaningar med kunskap i kreativa miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan – kunskapsmiljöer – är något som genomsyrar Linnéuniversitetets vision och arbete.

Sju av universitetets kunskapsmiljöer har fått den speciella benämningen Kunskapsmiljö Linné. Dessa har fokus på områdena utbildning, material, demokrati, vatten, digitalisering, miljö samt hälsa. De arbetar tvärvetenskapligt och knyter samman ämnen, institutioner och fakulteter för att ta ett mångsidigt grepp om samhällsutmaningarna inom varje område.

Samhällsutmaning: en ifrågasatt demokrati

Liberal demokrati är en gemensam grund för många länder. Dess förmåga att hantera problem i samhället ifrågasätts dock allt mer. Fler och fler länder tar steg i en odemokratisk riktning. Auktoritära värderingar och partier vinner terräng. Alternativa nyhetsplatser utmanar kvalitetsjournalistik. Tekniken öppnar upp för demokratiska samtal, men gör det också enkelt att sprida falska nyheter.

Visionen för kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati är att bidra med idéer, mötesplatser och ny kunskap för att möta de utmaningar den svenska demokratin står inför idag, med syftet att demokratiska värderingar ska få en starkare förankring bland medborgarna.

Läs mer om vår forskning, våra utbildningar och vår samverkan nedan.

Om En ifrågasatt demokrati och samhällsutmaningarna

Vill du ha textning? Klicka på CC i filmspelarens meny och välj Svenska.

  

Forskning

Kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati bedriver omfattande forskning om demokratins ifrågasättande utifrån tre centrala perspektiv: representations-, medie- och medborgarperspektivet.

  • Representationsperspektivet: Ökad populism, polarisering och stöd för auktoritära värderingar; problem med representation som motsättningar mellan beslutsfattare och medborgare samt korruption.
  • Medieperspektivet: Villkoren för det offentliga samtalet och för den politiska nyhetsrapporteringen.
  • Medborgarperspektivet: Utanförskap och ekonomisk utsatthet som hinder för inkludering i samhället och deltagande i demokratin.

Utbildning

Forskarna inom En ifrågasatt demokrati är aktiva lärare som integrerar sin forskning i Linnéuniversitetets undervisning. På alla akademiska nivåer har kunskapsmiljöns lärare utvecklat nya och reviderat etablerade kurser som problematiserar en ifrågasatt demokrati. I samband med studenternas praktik samverkar våra utbildningar med myndigheter och företag.

Samverkan

Kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati har en stark tradition av samverkan med det omgivande samhället i form av civilsamhälle, myndigheter och företag. Miljön samarbetar med:

Aktuellt

Kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati söker en postdoktor med inriktning mot forskning om en ifrågasatt demokrati. Sista ansökningsdag är 23 maj 2022.

Podcast om demokratins eldsjälar

Podden Demokratibyggarna är en del av arbetet i En ifrågasatt demokrati. Den handlar om alla dem som bygger vår demokrati: medborgare, journalister, myndigheter, samhällsorganisationer och eldsjälar. Programledare för Demokratibyggarna är Joel Martinsson, doktorand i statsvetenskap, och Tobias Bromander, lektor i statsvetenskap.

Ledningsgrupp

Magnus Hagevi är ledare och Kersti Forsberg biträdande ledare för En ifrågasatt demokrati.