Kunskapsmiljö Linné: En ifrågasatt demokrati

Den fria världen står inför sin största utmaning sedan Berlinmurens fall: ifrågasättandet av den liberala demokratin. Syftet med kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati är att möta denna samhällsutmaning – att hålla en av mänsklighetens största landvinningar, demokratin, levande.

Samhällsutmaning: en ifrågasatt demokrati

Vad är Kunskapsmiljö Linné?

Att möta de utmaningar vårt samhälle står inför med kunskap, i kreativa miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan – kunskapsmiljöer – är något som genomsyrar Linnéuniversitetets vision och arbete.

Sju av våra kunskapsmiljöer har fått den speciella benämningen Kunskapsmiljö Linné. De arbetar tvärvetenskapligt för att ta ett mångsidigt grepp om samhällsutmaningarna inom sina respektive områden.

Läs mer om Kunskapsmiljö Linné.

Liberal demokrati är en gemensam grund för många länder. Dess förmåga att hantera problem i samhället ifrågasätts dock allt mer. Fler och fler länder tar steg i en odemokratisk riktning. Auktoritära värderingar och partier vinner terräng. Alternativa nyhetsplatser utmanar kvalitetsjournalistik. Tekniken öppnar upp för demokratiska samtal, men gör det också enkelt att sprida falska nyheter.

Visionen för kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati är att bidra med idéer, mötesplatser och ny kunskap för att möta de utmaningar den svenska demokratin står inför idag, med syftet att demokratiska värderingar ska få en starkare förankring bland medborgarna.

Läs mer om vår forskning, våra utbildningar och vår samverkan nedan.

Mer om samhällsutmaningen

I decennier har demokratin varit en gemensam bas för politik, deltagande och offentligt samtal i många av världens länder. Såväl i samhällsdebatten som inom akademin har dock under senare år demokratins förmåga att hantera samhällsproblem alltmer ifrågasatts. Fler och fler länder tar också steg mot en auktoritär riktning, och auktoritära värderingar och partier vinner terräng. Runt om i världen ifrågasätter allt fler politiker och medborgare de traditionella mediernas oberoende och opartiskhet. Detta samtidigt som tonen i det offentliga samtalet allt mer hårdnar.

En kunskapsbank

Ifrågasättanden av demokrati utgår ofta från kritik av individers och minoriteters rättigheter till förmån för populistiska attityder samt auktoritära och nationalistiska värderingar. En ifrågasatt demokrati analyserar denna process och är en kunskapsbank för den som vill skydda individer och minoriteters rättigheter. För att identifiera brister analyserar En ifrågasatt demokrati också partipolitikens förmåga att representera medborgarna. Ett exempel är att undersöka om det demokratiska flödet från medborgarna stoppas genom korruption och maktmissbruk i offentlig sektor.

För att kunna motverka ifrågasättandet av demokrati har skolan ett av de viktigaste samhällsuppdragen. Därför prioriterar kunskapsmiljön forskning om skolans arbete, för att ge kunskap om demokratiska värderingar och kompetenser för att leva i och vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle.

Det demokratiska samtalet

Att värna om det demokratiska samtalet blir mer och mer viktigt i en tid då alternativa nyhetsplatser utmanar den traditionella kvalitetsjournalistiken. En intensiv teknikutveckling har gjort det möjligt att även med små resurser sprida stora mängder falska nyheter med syftet att manipulera opinionsbildningen. Internationellt agerar flera auktoritära regimer för att påverka och sprida misstro mot demokratiska processer i liberala demokratier.

Demokrati förutsätter fria och oberoende medier som kan granska makthavare, utgöra ett forum för opinionsbildning och förmedla nödvändigt kunskapsunderlag för medborgarnas politiska deltagande. Idag finns en ökande global trend där journalister trakasseras och hotas.

Civilsamhällets roll

Ökande ekonomiska, sociala och kulturella skillnader kan också leda till att demokrati ifrågasätts och grupper som upplever sig åsidosatta kan radikaliseras i antidemokratiska krafter. Exempelvis har civilsamhället en mycket viktig roll i motverkandet av utanförskap. Ett av de största hoten mot det demokratiska samhället är att människors engagemang och tillit urholkas.

Om En ifrågasatt demokrati och samhällsutmaningarna

Vill du ha textning? Klicka på CC i filmspelarens meny och välj Svenska.

Forskning

Kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati bedriver omfattande forskning om demokratins ifrågasättande utifrån tre centrala perspektiv: representations-, medie- och medborgarperspektivet.

Representationsperspektivet: Ökad populism, polarisering och stöd för auktoritära värderingar; problem med representation som motsättningar mellan beslutsfattare och medborgare samt korruption.
Medieperspektivet: Villkoren för det offentliga samtalet och för den politiska nyhetsrapporteringen.
Medborgarperspektivet: Utanförskap och ekonomisk utsatthet som hinder för inkludering i samhället och deltagande i demokratin.

Representationsperspektivet

Utifrån representationsperspektivet forskar En ifrågasatt demokrati om:

Partipolitikens förmåga att representera medborgarna.
Medborgares och politiska ledares ifrågasättande av individers och minoriteters rättigheter till förmån för populistiska, auktoritära och nationalistiska värderingar.
Korruption och maktmissbruk i offentlig sektor.

Medieperspektivet

Utifrån medieperspektivet forskar En ifrågasatt demokrati om mediernas möjligheter att verka som tredje statsmakt. Vi lyfter fram sambandet mellan ifrågasatt demokrati och problem för fri och oberoende journalistik genom att belysa:

Hot, hat och trakasserier som beskär journalisternas möjligheter att skildra samhället.
Dagspressens reträtt från den lokala demokratin.
Alternativa nyhetsplatser som utmanar etablerade massmedier, speciellt bland ungdomar.
Manipulering av opinionsbildning, ryktesspridning, mobilisering av auktoritära krafter, samt hot mot journalister och utsatta grupper från trollfabriker, falska konton och botar på sociala medier.

Medborgarperspektivet

Utifrån medborgarperspektivet forskar En ifrågasatt demokrati om:

Civilsamhällets förmåga och problem med att mobilisera medborgares deltagande i politik och offentligt samtal.
Skolans arbete med demokratiska värderingar och medborgerlig kompetens.
Medborgarnas samhälleliga inkludering i olika kontexter av utsatthet.
Möjligheteter och risker med att civilsamhället utvecklar parallella strukturer som ersätter myndigheter och annan offentlig sektor, speciellt i områden där många lever i utanförskap.

Forskningsmiljöer

Utbildning

Forskarna inom En ifrågasatt demokrati är aktiva lärare som integrerar sin forskning i Linnéuniversitetets undervisning. På alla akademiska nivåer har kunskapsmiljöns lärare utvecklat nya och reviderat etablerade kurser som problematiserar en ifrågasatt demokrati. I samband med studenternas praktik samverkar våra utbildningar med myndigheter och företag.

Samverkan

Kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati har en stark tradition av samverkan med det omgivande samhället i form av civilsamhälle, myndigheter och företag.

Aktuellt

Kalender

10 september 2024
13:0015:00
Workshop En ifrågasatt demokrati Forum för forskning om religion och politik

Nyhetsbrev

Vill du få information om vad som händer inom kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Ledningsgrupp

Magnus Hagevi är ledare och Annika Hamrud biträdande ledare för En ifrågasatt demokrati.