Kunskapsmiljö Linné: Grön hållbar utveckling
Utmaningarna inom området klimat och miljö är stora och hur vi hanterar dem är avgörande för vår framtid här på jorden. Syftet med kunskapsmiljön Grön hållbar utveckling är att möta dessa samhällsutmaningar – att visa hur våra naturresurser, framför allt skogen, kan tas tillvara på ett sätt som är långsiktigt hållbart.
Samhällsutmaning: grön hållbar utveckling
Hållbarhet brukar definieras utifrån de tre komponenterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som, då de samspelar och stödjer varandra, förväntas leda till hållbar utveckling. En grön ekonomi är ett ekonomiskt system som resulterar i att människans livsbetingelser förbättras (social hållbarhet), samtidigt som miljörisker och de ekologiska belastningarna minskar (ekologisk hållbarhet). Den gröna ekonomin har låga växthusgasutsläpp, nyttjar resurser effektivt och är socialt inkluderande.
Vad är Kunskapsmiljö Linné?
För att möta vår tids samhällsutmaningar krävs bred kunskap och samarbete över ämnesgränserna. Därför samlar Linnéuniversitetet framstående och nytänkande forskning, utbildning och samverkan i något vi kallar kunskapsmiljöer.
Våra Kunskapsmiljöer Linné arbetar tvärvetenskapligt för att ta ett mångsidigt grepp om samhällsutmaningarna och inspirera till nytänkande inom sina respektive områden.
Hållbart och förnyelsebart
Hur vi i Sverige förvaltar och utnyttjar våra förnyelsebara naturresurser är, och kommer att bli, helt avgörande för framtiden. I FNs Agenda 2030 för hållbar utveckling adresseras 17 globala mål för en hållbar utveckling. Också här framhålls vikten av en hållbar förvaltning och ett effektivt användande av naturresurser.
Sverige har även en vision att vara en biobaserad ekonomi 2050. Det innebär att material, energi och kemikalier ska vara biobaserade i mycket större utsträckning än idag. Här finns stora möjligheter att ersätta material som inte är förnyelsebara, eller i andra avseenden inte är hållbara för miljön, med exempelvis skogsråvara. Det akuta regeringsmålet om ett Sverige som senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser har särskilt adresserats. För att bekämpa klimatförändringar är det viktigt att utveckla och sprida miljöinnovationer, samt att människors konsumtionsmönster och beteenden till stora delar förändras.
Skogen en viktig del
Skogen utgör en mycket viktig del av de förnyelsebara naturresurserna och har viktiga bidrag till en bioekonomi. Biobränslena är Sveriges största energikälla – av all den energi vi använder kommer en tredjedel, 32 %, från biobränslen. En mycket stor del av den bioenergi vi använder i Sverige kommer från skog och skogsindustri, cirka 85 %. Forskning och utveckling är nödvändig kring effektiv och hållbar utveckling, förvaltning och förädling av skogen och andra resurser.
Skogen är även ur ett bio-ekonomiskt perspektiv Sveriges viktigaste tillgång. Skogsindustrin står för 10 % av Sveriges totala varuexport (Skogsindustrierna, 2018). Hållbart och effektivt utnyttjande av skogsresursen förutsätter kunskap om ekologi, biologi, skogsskötsel och hälsa, för att förvalta och utveckla skogen som en effektiv producent av stora mängder biomassa med rätt kvalité och egenskaper för olika användningsområden. Ett hållbart skogsbruk förutsätter att skogen levererar även andra viktiga ekosystemtjänster som biologisk mångfald, natur- och kulturvärden och vattenkvalitet. Skogen är också viktig för att minska psykisk och fysisk ohälsa och främjar människors hälsa genom att erbjuda goda rekreationsmöjligheter.
Trä – ett förnybart byggmaterial
Trä och träbaserade material används i många olika produkter och är den gemensamma nämnaren för i princip alla förnybara byggnadsmaterial. För att så långt möjligt ersätta icke förnybara material som plaster, metaller och betong i byggnader och andra produkter, krävs forskning och utveckling kring materialegenskaper, produkter och system baserade på trä och träfiber.
Flera hållbara lösningar finns redan idag och införs i allt snabbare takt för att möta utmaningarna för en hållbar utveckling. Men inte alla lösningar är lika effektiva. Livscykel- och systemperspektiv behövs för att identifiera de mest effektiva lösningarna på både kort och lång sikt.
Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag, som textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel, och andra bioresurser från jord, skog och vattenbruk. Biprodukter från massaindustrin kan också komma att bidra till världens livsmedelsproduktion. Klimatförändringar kommer även ha en direkt påverkan från samhället, där anpassningar är nödvändiga för att nyttja nya förutsättningar och minimera potentiella risker.
Om Grön hållbar utveckling och samhällsutmaningarna
Aktuellt
Nyheter
-
Tvärvetenskaplig konferens hjälper unga forskare till nya samarbeten Nyhet
-
Forskare vill omvärdera synen på gödsling av ungskog Nyhet
-
Stadens hållbarhet och förändring i fokus för internationell konferens Nyhet
-
Skogsvistelse på recept? Nytt projekt undersöker hälsoeffekterna av att bo i skogen Nyhet
Forskning
Kunskapsmiljön Grön hållbar utveckling spänner över samtliga fem fakulteter vid Linnéuniversitetet och den forskning som bedrivs inom miljön möter därför samhällsutmaningen ur många aspekter. Några av forskningsområdena inom Grön hållbar utveckling är följande:
- Skogen, från planta till färdiga tekniska träprodukter
- Att bygga i trä
- System med ett energi- och kretsloppstänkande
- Miljövetenskap
- Skogens hälsofrämjande värden och stressrelaterad ohälsa
- Hur olika faktorer påverkar "gröna" beteenden
- Kommunikation och mediering av miljöfrågor
- Hur verksamheter styr och mäter sina prestationer ur miljö- och hållbarhetssynpunkt
- Hur olika transport- och logistiklösningar påverkar miljön och resursanvändning
- Hur ägare och aktörer både styr och styrs av miljödimensionen
Forskargrupper
-
Bioresursteknik Bioresursteknik är samlingsnamnet för universitetets forskning inom områdena bioenergiteknik, bioteknik, förbränningsteknik, kemiteknik och processteknik. Forskningen täcker hela…
-
Computational Social Sciences Forskningen inom området Computational Social Sciences inom Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications (DISA) handlar om att producera och…
-
Forestry, Wood and Building Technologies Inom forskningsområdet Forestry, Wood and Building Technologies vill man vid Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications (DISA)…
-
Hälsa, vårdande och lärande på livsvärldsteoretisk grund (HVL) Inom vår forskningsmiljö bedrivs forskning på en livsvärldsteoretisk grund. Forskningen berör hälsa, vårdande och lärande. Existentiella…
-
Skog och trä Inom forskningsområdet Skog och trä forskar vi vetenskapligt brett, från skog till färdig produkt, och med utveckling av nya träprodukter för byggande och inredning. Forskningen och…
-
Skogens produkter (Forest Products) Forskningsområdet Skogens produkter bedriver spetsforskning inom området produkter från skogen. Verksamheten behandlar råvaror, biprodukter och produktionsprocesser…
-
Sustainable Built Environment Research (SBER) Inom området hållbar byggd miljö utför vi spetsforskning knuten till hållbar utveckling, speciellt systemanalysstudier inom bioenergi, byggteknik,…
-
Träbyggnadsteknik Den huvudsakliga inriktningen för forskningsmiljön Träbyggnadsteknik inom ämnet byggteknik är träbyggnadsteknik och tillämpad mekanik. Forskningen är i stor utsträckning tillämpad…
Forskningsprojekt
En lista över alla forskningsprojekt som genomförs inom ramen för kunskapsmiljön Grön hållbar utveckling skulle bli omfattande. Du hittar istället projekten genom att klicka på önskad forskningsmiljö i listan under rubriken Forskargrupper ovan.
Utbildning
För att ny kunskap ska få fäste i samhället har utbildningsinsatser en grundläggande roll att spela. Jämfört med många äldre och etablerade universitet har Linnéuniversitetet mycket undervisning i förhållande till sin forskning. Därför är det av central betydelse för utbildningskvaliteteten att forskningen har en mycket nära koppling till undervisningen.
Etablering av nya utbildningar och förnyelse av befintliga inom kunskapsmiljön kommer att utgöra en centralpunkt för kunskapsbildningen. Grön hållbar utveckling ser stora möjligheter att samverka över fakultetsgränserna och skapa nya masterprogram inom området men även med andra lärosäten och universitet i Europa via exempelvis EUniWell.
Program och kurser
Grundnivå (kandidat)
- Design+Change, 180 hp (huvudområde: design)
- Skog och träteknik, högskoleingenjör, 180 hp (skog och träteknik)
- Skogskandidatprogrammet, inriktning skoglig förvaltning eller skogsekologi, 180 hp (skog och träteknik)
- Visual Communication+Change, 180 hp (design)
Avancerad nivå (magister/master)
- Design+Change, masterprogram, 120 hp (design)
- Hållbar konstruktionsteknik, masterprogram, 120 hp (byggteknik)
- Innovation genom ekonomi, teknik och design – inriktning teknik, masterprogram, 120 hp (skog och träteknik)
- Skogsbruk med många mål, masterprogram, 120 hp (skog och träteknik)
Inom kunskapsmiljöns huvudämnen ges dessutom ett stort antal kurser. Här kan du söka efter kurser inom dessa ämnen.
Samverkan
Inom Grön hållbar utveckling finns det stora möjligheter till tvärvetenskapligt samarbete över fakultetsgränserna, då vi samlar ämnen som samhällsvetenskap, ekonomi, miljövetenskap, hälsa, livsmedelsvetenskap, teknik, design och kommunikation.
Grön hållbar utveckling har flera direkta kopplingar till andra Kunskapsmiljö Linné som Vatten, Digitala transformationer, Hållbar hälsa och Avancerade material. Dessa kunskapsmiljöer kommer att interagera och har stor potential att förstärka varandra.
Södra och IKEA ska tillsammans med Linnéuniversitet skapa en unik plattform, the Bridge, för värdeutveckling genom erfarenhetsutbyte och resursmobilisering mellan industri och akademi. Detta innebär en kraftig kompetensuppbyggnad vid Linnéuniversitet, på både utbildnings- och forskningssidan. Satsningen sammanfaller i mycket hög utsträckning med utbildningen och forskningen i Grön hållbar utveckling. Det innebär stora möjligheter att utvecklas ytterligare framöver, genom gemensamma forskningsansökningar och nya utbildningsprogram som spänner över fakultetsgränserna.
Forskningen och utbildningen inom Grön hållbar utveckling har många kopplingar till samarbetspartner i näringslivet. Flertalet forskargrupper inom kunskapsmiljön har stora framgångar i att attrahera externa forskningsmedel.
Styrgrupp
Johan Bergh är kontaktperson för och ledare för Grön hållbar utveckling.
- Erika Olofsson DOCENT, prefekt
- 0470-70 89 99
- 070-667 91 90
- erikaolofssonlnuse
- Giangiacomo Bravo Professor
- 0470-70 87 82
- giangiacomobravolnuse
- Johan Bergh Professor
- 0470-76 75 42
- 070-292 25 25
- johanberghlnuse
- Jonas Waldenström Professor, prefekt
- 0480-44 61 95
- jonaswaldenstromlnuse
- Jorge Luis Zapico Universitetslektor
- 0470-70 83 76
- jorgeluiszapicolnuse
- Krushna Mahapatra Professor
- 0470-76 78 13
- 072-243 58 63
- krushnamahapatralnuse
- Mathilda Tham Professor
- 0480-44 67 17
- mathildathamlnuse
- Thomas K Bader Professor
- 0470-76 75 79
- 072-522 59 78
- thomasbaderlnuse
- Ulrica Hörberg Professor
- 0470-70 83 62
- 070-363 83 62
- ulricahorberglnuse
- Åsa Gustavsson Docent
- 0470-70 89 95
- 076-133 89 95
- asagustafssonlnuse