Kunskapsmiljö Linné: Utbildning i förändring

Minskande kunskaper hos svenska elever riskerar att få negativa konsekvenser för såväl den enskilda eleven som högre utbildning, forskning och Sveriges konkurrenskraft globalt. Syftet med kunskapsmiljön Utbildning i förändring är att möta denna samhällsutmaning – att slå vakt om, och stärka, Sveriges position som kunskapsnation.

Vårt samhälle står inför stora utmaningar inom många olika områden. Att möta dessa samhällsutmaningar med kunskap i kreativa miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan – kunskapsmiljöer – är något som genomsyrar Linnéuniversitetets vision och arbete.

Tre av universitetets kunskapsmiljöer har fått den speciella benämningen Kunskapsmiljö Linné. Dessa har fokus på områdena utbildning, material respektive demokrati. De arbetar tvärvetenskapligt och knyter samman ämnen, institutioner och fakulteter för att ta ett mångsidigt grepp om samhällsutmaningarna inom varje område.

Läs mer om vad Kunskapsmiljö Linné innebär och om övriga kunskapsmiljöer.

Samhällsutmaning: utbildning i förändring

Att den svenska skolan är ett av de områden som står i fokus i samhällsdebatten kan inte ha undgått någon. Bristen på lärare, obehöriga lärare, arbetsmiljön och de svenska resultaten i de internationella PISA-undersökningarna är några av de problem som debatteras.

Visionen för kunskapsmiljön Utbildning i förändring är att stärka universitets förmåga att möta den samhällsutmaning om förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet som regeringen lyfter fram som ett prioriterat område i forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop 2016/17:50).

I samhällsdebatten behandlas frågan om kunskapsresultat ofta på ett förenklat och onyanserat sätt. Utmaningen är dock både omfattande och mångfasetterad. Därför tar vi oss an den i hela dess vidd, som sammansatt av tre aspekter:

  • Som en fråga om kunskapsresultat (innehållslig).
  • Som en politisk fråga (kontextuell).
  • Som en demokratisk fråga (strukturell).

Detta gör vi genom att såväl samla in befintlig kunskap som ta fram ny kunskap som är relevant för forskning, praktik och beslutsfattare. Kunskapsmiljön tar ett brett grepp om frågan om skolans kunskapsresultat och relaterar den till såväl innehållsliga, kontextuella och strukturella aspekter. På så sätt bidrar Utbildning i förändring till att lyfta fram frågan om skolans kunskapsresultat som en sammansatt utmaning, samtidigt som vi bidrar med användbar och realistisk kunskap grundad i den framstående forskning som utmärker miljön.

Läs mer om vår forskning, våra utbildningar och vår samverkan nedan.

Aktuellt

Nyheter

Kalender

Forskning

Kunskapsmiljön Utbildning i förändring bedriver omfattande forskning inom samhällsutmaningens samtliga aspekter. Vår forskning omfattar bland annat:

  • Utbildningsreformer
  • Lärares arbete, undervisning och lärande (didaktik)
  • Ämnesdidaktik
  • Praktiknära forskning i samarbete med skola, kommuner, institutioner och myndigheter
  • Inkluderings- och exkluderingsprocesser
  • Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
  • Skolutveckling och skolans ledarskap samt lärares och skolledares kompetensutveckling (nationellt professionsprogram)

Forskningen sker i form av såväl externt finansierade projekt som praktiknära forskning i nära samarbete med externa aktörer. Exempel på det senare är följeforskning och gemensamt arbete med metodutveckling. Bredden hos våra förskningsmiljöer och forskargrupper skapar goda förutsättningar för att bemöta aktuella frågor på ett ämnesövergripande plan.

Utöver forskning ansvarar forskargrupperna för den innehållsliga kvaliteten och den vetenskapliga förankringen hos anknutna utbildningar. Detta gäller framför allt lärarutbildningen, men även andra utbildningar. Grupperna har också en omfattande kompetens kring samverkan med kommuner och myndigheter.

Utbildning

Nämnden för lärarutbildning har ett särskilt ansvar för utbildning som en del av kunskapsmiljön Utbildning i förändring. Samtliga fakulteter har dock en viktig roll i att genomföra undervisningen och stödja och implementera arbetet med kvalitetsutveckling i lärarutbildningsprogrammen. Detta arbete bedrivs via programråd.

Via arbetssätt som till exempel olika former av verksamhetsintegrerad utbildning och självständiga arbeten kopplade till aktuella forskningsfrågor inom de utbildningsvetenskapliga, didaktiska och ämnesdidaktiska forskargrupperna, utvecklar studenterna förhållningssätt och verktyg för att främja barns och elevers utveckling och lärande. På så sätt ges de förutsättningar för att bidra till förbättrade kunskapsresultat hos eleverna.

Samverkan

Kunskapsmiljön Utbildning i förändring deltar i en rad olika samverkansprojekt med Skolverket. Några exempel är utbildningsinsatser av myndighetens personal, arbete med att utveckla skolans läro- och kursplaner och fortbildningsmoduler för verksamma lärare, samt att ta fram arbetssätt för att möta elever med särskilda behov. Vi bedriver också omfattande samverkan med kommuner och skolor i form av följeforskning, fortbildningsinsatser och gemensamt utvecklingsarbete.

En viktig kanal för samverkan är de nätverk som är kopplade till lärarutbildningen och samlar lärarutbildare, forskare och yrkesverksamma lärare. Målet med nätverken är:

  • Att öka kvaliteten inom grundutbildningen genom kompetensutveckling av utbildare verksamma i lärarutbildningen.
  • Att sprida kunskap om utbildning och forskning av relevans för lärarutbildningen.
  • Att bidra till att utveckla yrkesverksamma lärares kunskaper inom deras ämnesområden.