Öppen vetenskap på Linnéuniversitetet
Öppen vetenskap handlar om att forskning ska komma alla till gagn på bästa möjliga sätt. Såväl UNESCO som EU har tagit tydlig ställning för ett öppnare vetenskapssystem och EU stödjer aktivt omställningen mot öppen vetenskap. I Sverige har SUHF tagit fram en färdplan för de svenska lärosätena. I Linnéuniversitetets vision 2030 står det att: ”Linnéuniversitetet är en del av samhället. Vi vill verka i öppenhet för akademisk utveckling och göra avtryck”. Det är detta som är grundtanken i öppen vetenskap: kunskap ska förmedlas fritt till samhället och samhället ska i sin tur kunna sätta avtryck i och bidra till forskningen.
Målet med Linnéuniversitetets projekt om öppen vetenskap är att hela verksamheten ska präglas av devisen ”så öppet som möjligt, så stängt som nödvändigt.” För att nå detta krävs ett effektivt stöd där det är lätt att göra rätt. Den yttersta motiveringen för detta är att realisera den akademiska friheten i en digitaliserad värld. Öppen vetenskap är upplysningsidealet anpassat för den digitala tidsåldern.
Den här webbplatsen utgör en resurs som ska inspirera, förklara och lotsa dig rätt när du har frågor om öppen vetenskap. Vi presenterar också de senaste nyheterna från Linnéuniversitetets portföljprojekt om öppen vetenskap. För höstens webbinarieserie För dig som forskar spelas presentationerna in. Längre ner på sidan hittar du ett urval så väl som en länk för att ta del av samtliga.
Projekt: Öppen vetenskap
Projektuppdrag om öppen vetenskap
Den 5 april 2023 fattade rektor beslut om ett projektuppdrag för öppen vetenskap. Projektet som inkluderar fem delprojekt pågår under två år och avslutas den 30 april 2025.
De fem delprojekten med projektledare är följande:
- Öppen tillgång till forskningsdata - Koraljka Golub (Lnu:s representant i EOSC)
- Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer - Rickard Carlsson
- Öppna lärresurser - Ann-Katrin Perselli
- Incitamentsstruktur i form av finansiering och meritering - Joacim Hansson (Lnu:s representant i CoARA)
- Samverkan och medborgarengagemang - Ann-Charlotte Larsson
Bakgrundsinformation och projektdirektiv finner du på Medarbetare.
Du är välkommen att engagera dig
Arbetet med öppen vetenskap är spännande, nödvändigt och ibland knepigt. Öppen vetenskap kommer att beröra alla vid universitetet. Det behövs en hög delaktighet från verksamheten för att belysa och diskutera vad som är möjligt och önskvärt utifrån våra förutsättningar. Har du frågor om projektet eller vill veta mer om hur du kan engagera dig kontakta projektledare Bo Bergbäck och biträdande projektledare Mattias Gunnarsson och Helena Wickenberg Juhlin.
Senaste nytt från projektet
Här kan du ta del av nyheter från projektet om öppen vetenskap och de olika delprojekten.
Samtliga nyheter
-
Rapport - Öppen forskningsdata vid Lnu Nyhet
-
Rapport - Publicering och finansiering av kapitel, antologier och monografier med öppen tillgång Nyhet
-
Halvtid för portföljprojektet Öppen vetenskap Nyhet
-
Arrangemang som berör öppen vetenskap Nyhet
-
EOSC Symposium 2024 21-23/10 Free online participation Nyhet
-
Inspelning från “Reforming Academic Career Assessment: current insights and future directions”, ett webbinarium organiserat av EUA Nyhet
-
Linnéuniversitetet värd för Open Science Community Sweden Conference 2024 Nyhet
-
Inspelning tillgänglig från konferensen ”Öppen vetenskap i Sverige - vägen framåt” Nyhet
-
EUniWell Open Education Blog Nyhet
-
Bo Bergbäck representerar Linnéuniversitetet på nationell konferens om öppen vetenskap 2 maj Nyhet
Aktuellt på Linnéuniversitetet
Här finns information om olika arrangemang och aktiviteter som berör arbetet med öppen vetenskap på Linnéuniversitetet. Det kan till exempel handla om webinarier, seminarier eller workshops.
Nyheter om öppen vetenskap
Här kan du ta del av nationella och internationella nyheter om öppen vetenskap. Här finns även tips på konferenser och webbinarier.
Nyhetsarkiv
Inspelade webbinarier "För dig som forskar"
Här hittar du utvalda inspelningar från webbinarieserien "För dig som forskar". Det kan röra sig om tips på olika verktyg och tjänster, men även aktuella teman som berör vetenskaplig kommunikation och öppen vetenskap.
Du hittar samtliga inspelningar och kommande webbinarier på denna sida: https://lnu.se/medarbetare/forskare/webbinarier-for-dig-som-forskar/
Stöd för dig som forskar
Välkommen att ta del av det forskningsstöd som erbjuds av universitetets olika avdelningar, samlat under en gemensam ingång. Stödet på sidorna följer forskningsprocessen, som den kan se ut i ett öppet vetenskapssystem.
Medarbetare - För dig som forskar
Så gör du din forskningspraktik mer öppen
Här kan du ta del av goda exempel och tips och trix från kollegor på Linnéuniversitetet så väl som från andra delar av Sverige och resten av världen!
Vad är öppen vetenskap?
Öppen vetenskap definieras i Kungliga bibliotekets förslag på nationella riktlinjer för öppen vetenskap, med utgångspunkt i UNESCO:s rekommendationer, på följande vis:
- Öppen vetenskap syftar till att göra vetenskaplig kunskap öppet tillgänglig, åtkomlig och återanvändbar för alla.
- Genom öppenhet och transparens i alla delar i forskningsprocessen stärks den vetenskapliga kvaliteten och förtroendet för forskning. Det möjliggör att vetenskapliga samarbeten ökar och att ett utbyte av kunskap kommer vetenskapen och samhället till del.
- Öppen vetenskap omspänner alla vetenskapliga discipliner och sätt att bedriva forskning, från grundforskning till tillämpad forskning.
Rekommendationerna lyfter också fram sex prioriterade områden:
- Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
- Öppen tillgång till forskningsdata
- Öppna forskningsmetoder
- Öppna lärresurser
- Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen
- Digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap
Dessa områden stämmer till stor del, men inte fullt ut med de områden som utgör delprojekt i Linnéuniversitetes portföljprojekt om öppen vetenskap. Viktiga inspirationskällor för projektets tillblivelse var SUHF:s Nationell färdplan för öppen vetenskap och Vägledning för implementering av färdplan för öppen vetenskap.
Nedan beskrivs olika aspekter på öppen vetenskap närmare. Du kan också läsa mer och finna länkar till relevanta dokument, initiativ och policyutveckling, såväl nationellt som internationellt.
Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
Öppen tillgång (open access) innebär att forskningsresultat publiceras fritt tillgängligt på webben och att alla kostnadsfritt kan läsa, ladda ner, skriva ut, kopiera, sprida och citera materialet förutsatt att man inte bryter mot någon upphovsrättslig lag.
Öppen tillgång har vuxit fram som en protest mot höga prenumerationskostnader, vilka orsakar begränsad spridning av publikationerna, men också som en protest mot ett system som innebär att universiteten tvingas betala tre gånger för forskningen – först genom forskningsanslag, sedan genom kvalitetsgranskningen (peer-review) som görs av forskare på deras arbetstid och slutligen genom prenumerationsavgifterna som krävs för att lärosätena ska få tillgång till publikationerna.
Grundtanken med öppen tillgång är att offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig för alla och därmed underlätta för framtida forskning och möjliggöra för medborgarna att ta del av vetenskaplig information. Öppen tillgång är ett etablerat alternativ till den traditionella vetenskapliga tidskriften och många forskningsfinansiärer kräver att resultaten från den forskning de stödjer ska publiceras öppet tillgängligt. Det är framförallt forskningsartiklar och konferensbidrag som publiceras öppet tillgängligt, men även rådata, kapitel och böcker kan publiceras på detta sätt.
Öppen tillgång till forskningsdata
Inom öppen vetenskap är arbetet med tillgång till forskningsdata en viktig del. Forskningsdata ska vara "så öppna som möjligt och så stängda som nödvändigt".
Arbetet med tillgång till forskningsdata sker i enlighet med FAIR-principerna som innebär att forskningsdata ska vara Findable, Accessible, Interoperable och Reusable. FAIR är inte bara öppen tillgång till data, utan tar också upp hur data kan struktureras och beskrivas för att kunna förstås av andra, både människor och datorer, och hur data kan säkras för framtiden.
Att säkerställa tillgången till forskningsdata möjliggör exempelvis för andra forskare att återanvända den och att kunna verifiera den studie som gjorts, och bidrar på så sätt till forskningens transparens.
Att forskningsdata görs tillgängliga innebär inte att de sprids helt fritt och kan användas av vem som helst. Finns det exempelvis känsliga personuppgifter i datasetet behöver en sekretessprövning göras innan någon annan kan få ta del av det. Även om ett dataset inte kan delas fritt kan en beskrivning av det tillgängliggöras. På så sätt kan andra få veta att materialet finns, och vilka villkor som gäller för att komma åt och kunna återanvända det.
Frågan om tillgång till forskningsdata arbetas med på olika nivåer. EU har initierat ett arbete med att länka samman olika entiteter till en gemensam infrastruktur för forskningsdata som benäms The European Open Science Cloud (EOSC).
I Sverige är det Vetenskapsrådet som ansvarar för arbetet med öppen tillgång till forskningsdata och att regeringens vision om ett öppet vetenskapssamhälle senast år 2026 genomförs. En annan aktör i sammanhanget är SND (Svensk nationell datatjänst), som arbetar för att skapa möjligheter för forskare att beskriva, dela och återanvända forskningsdata. Detta gör de bland annat genom ett nätverk, där så kallade DAU:er har upprättats.
Vid Linnéuniversitetet har en DAU upprättats och kan bland annat ge stöd till universitetets forskare i frågor som rör tillgång till forskningsdata.
Öppna forskningsmetoder
Öpnna forskningsmetoder beskrivs i förslag på nationella riktlinjer för öppen vetenskap på följande sätt:
"Öppna forskningsmetoder handlar om hela det arbetsflöde som behövs för att gå från observation till resultat och slutsatser. Det innefattar öppna protokoll och arbetsflöden, öppen programvara och källkod samt öppna beräkningsmodeller. Det inbegriper även publicering av detaljerad metadata och dokumentation för att möjliggöra sakkunniggranskning och säkerställa transparens kring hur forskningsresultaten har uppnåtts."
Motiv för öppna forskningsmetoder lyfts också fram på följande sätt:
"Öppna forskningsmetoder ökar forskningens kvalitet genom ökad reproducerbarhet. Det vill säga förmågan att reproducera eller duplicera resultat med samma data eller material och metodik som den ursprungliga forskningen. Öppna forskningsmetoder har potential för anpassning eller återanvändning i andra sammanhang och inom olika discipliner.
Genom att göra forskningsmetoder öppet tillgängliga undviks att forskare lägger ned både tid och finansiering på att utveckla tillvägagångssätt som redan existerar. Nya procedurer och metoder blir också snabbare tillgängliga för andra att använda."
Länken nedan går till FOSTER, en portal med mängder av resurser för den som vill lära sig mer om öppen vetenskap och att öppna upp sin forskningspraktik.
Läs mer:
Öppna lärresurser
Öppna lärresurser är inlärnings-, undervisnings- och forskningsmaterial, självständiga enheter med ett pedagogiskt innehåll i vilket format och vilket medium som helst. Öppna lärresurser är också en betydelsefull del av öppen vetenskap då utvecklandet av bättre material och principer för delning gynnar studenter, lärare och forskare över hela världen.
Öppna lärresurser kan användas i många sammanhang för lärande. Det finns möjligheter och användningsområden i såväl folkbildning och föreningsliv som för vidareutbildning. Ett viktigt sammanhang är det för formell utbildning, i för-, grund- och gymnasieskola, men i synnerhet högskola (Nationella riktlinjer
för öppen vetenskap (PDF), Kungliga biblioteket, 2024, s. 10).
Det innebär att öppna lärresurser kan vara bilder, ljud, animationer, text, video eller kombinationer av dessa. Tillsammans kan flera lärresurser bilda delar av en kurs eller en hel kurs. De är antingen offentliga eller har en upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor lärresursen får användas, kopieras, bearbetas, spridas och delas med andra. Creative Commons är en av de vanligaste öppna upphovsrättslicenserna.
Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen
Medborgarforskning innebär att medborgarna involveras i forskningsprocesserna och att det omgivande samhället får möjlighet att adressera problem som måste lösas.
Förutom att det implicerar att medborgarna får fri tillgång till forskningens resultat, så betyder det också att medborgarna kan ingå i forskningsprojekt, göras delaktiga i delprojekt som kräver datainsamling och stå i fokus för forskningen. På så sätt raderas den osynliga mur som har funnits mellan universiteten och samhället, och lärosätenas delaktighet i den samhälleliga processen görs tydlig, samtidigt som de skattebetalare som står för lärosätenas kostnader får en förståelse för den nytta som högskolorna står för.
Digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap
I Kungliga bibliotekets förslag till Nationella riktlinjer för öppen vetenskap lyfts "Digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap" som ett av sex prioriterade områden inom öppen vetenskap.
Följande är ett utdrag som definerar området:
"Digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap kan innefatta olika typer av system, tjänster och protokoll som används inom forskning. De möjliggör att vetenskapliga resultat kan samlas, lagras, hanteras och tillgängliggöras. De har vidare en nyckelroll i uppbyggnaden av en effektiv forsknings- och innovationsmiljö där processer för öppen vetenskap ingår. Öppet tillgängliga tjänster bidrar till ökad tillgänglighet och användning av forskningsresultat liksom till samarbete mellan användare inom eller utanför den vetenskapliga disciplinen. Genom att bidra till utvecklingen av standarder och principer för beskrivande metadata om forskning bidrar digitala infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap till att underlätta återanvändningen av till exempel forskningsdata, publikationer och forskningsmetoder. Det underlättar även uppföljning och utvärdering av öppen vetenskap och bidrar därigenom till utveckling.
Drift och utveckling av digitala infrastruktur som stödjer öppen vetenskap sker vid enskilda organisationer eller genom samarbete mellan organisationer, nationellt och internationellt. De stöds vanligtvis av en kombination av medlemsavgifter och/eller bidragsfinansiering och drivs av offentliga forskningsorganisationer eller som icke-vinstdrivande initiativ.
Inom EU pågår utvecklingen av det europeiska öppna forskningsmolnet EOSC (European Open Science Cloud). Ambitionen är att binda samman och bygga vidare på redan befintliga lösningar och infrastrukturer inom EU-länderna. I Sverige har Vetenskapsrådet i uppdrag att samordna och främja det svenska engagemanget i EOSC."
Under det svenska EU-ordförandeskapet 2023 stod frågor om öppen vetenskap i fokus. Under en konferens i Lund i juni lanserades Lund Declaration on Maximising the Benefits of Research Data, en deklaration om hur samhället kan öka nyttan av forskningsdata. I dokumentet framhävs vikten av FAIR och öppen forskningsdata samt vikten av gemensam infrastruktur. I detta pressmedelande kan du ta del av mer information.
Incitamentsstruktur i form av finansiering och meritering
Frågor om meritering och forskningsutvärdering är synnerligen komplexa då dessa hänger ihop med andra aspekter av öppen vetenskap och följaktligen kommer att behöva förhållas till vad ett mer öppet vetenskapssystem kommer att utmynna i, såväl gällande forskningens resultat och dess genomförande.
Publicering är idag nära sammankopplat med meritering. Det finns dock en önskan från både delar av forskarsamhället och från politiska beslutsfattare att förändra och utveckla såväl tänket kring meritering och utvärdering som dess praktik så det bättre kan svara mot ett öppet vetenskapssystem och värdesätta och uppmuntra till en mer öppen forskningspraktik. Linnéuniversitet har engagerat sig i frågan genom att i likhet med 3017 andra organisationer och lärosäten (och 21114 enskilda personer) skriva under The San Francisco Declaration on Research Assessment, förkortat DORA. Det var 2012 som en grupp redaktörer och utgivare av vetenskapliga tidskrifter träffades under ett årsmöte för American Society for Cell Biology och diskuterade vikten av ”att förbättra hur resultaten av vetenskaplig forskning utvärderas av finansiärer, akademiska institutioner och andra parter.” Detta möte resulterade i följande allmänna rekommendation: Använd inte tidskriftsbaserade mätvärden, som Journal Impact Factors, som ett mått på kvaliteten på enskilda forskningsartiklar, för att bedöma en enskild forskares bidrag eller i beslut om anställning, befordran eller finansiering. För att ta del av deklarationen i sin helhet och få veta mer om DORA-perspektivet samt andra relevanta källor som berör forskningsutvärdering se länklistan under denna text.
SUHF berör också denna fråga i rekommendationen nationell färdplan för öppen vetenskap. Inledningsvis hänvisas till EU’s Agenda for open science 2025 där en av punkterna är en önskan om ett vetenskapligt ekosystem som karaktäriseras av ”Utvärderingsmetoder som balanserar kvalitativa och kvantitativa mätvärden”. Följaktligen rekommenderar SUHF att svenska lärosäten ansluter sig till DORA. Den sjunde punkten i vad som benämns Lärosätenas ansvar är ”att utveckla en incitamentsstruktur som främjar och värderar öppen vetenskap till exempel vid meritbedömning och prestationsbaserad fördelning av medel”.
Ett annat än mer aktuellt initiativ som Linnéuniversitetet engagerat sig i är The Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA). Koalitionens överenskommelse är idag påskrivet av 644 forskningsrelaterade organisationer och lärosäten, däribland UKÄ, Vetenskapsrådet, FORTE och Vinnova samt lärosäten som Stockholms universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Kungliga tekniska högskolan. Ett av Linnéuniversitets delprojekt om öppen vetenskap handlar om hur engagemanget i CoARA kan intensifieras och vilken påverkan det har på universitetets verksamhet.
Ett annat relevant initiativ som berör forskningsutvärdering är det så kallade Leidenmanifestet för bibliometri, som publicerades i tidskriften Nature 2015 och stipulerar 10 principer för ansvarsfull användning av bibliometri när forskning ska bedömas och utvärderas.
Avslutningsvis vill vi nämna UNESCO:s rekommendationer för öppen vetenskap från 2019 som också lyfter meriteringsfrågan bland annat i ett (så kallat) handlingsområde som benämns: ”Främjande av en kultur som präglas av öppen vetenskap och samordning av incitament till öppen vetenskap”. Här formuleras flertalet uppmaningar och rekommendationer om hur detta ska gå till. Bland annat nämns DORA och det uppmanas till ”ökad fokus på forskningsresultatens kvalitet snarare än kvantitet” i likhet med vad SUHF för fram i sina rekommendationer.
Andra aspekter på öppen vetenskap
Öppen granskning
Öppen granskning, på engelska Open Peer review (även ibland benämnd post publication review) är ett koncept inom vetenskaplig publicering där författaren publicerar sin artikeltext innan den genomgår granskning.
Det finns olika varianter, men den helt öppna processen innebär att granskarnas texter publiceras i anslutning till artikeln öppna för alla att ta del av. Diskussionsfunktioner av olika slag kan också kopplas till publiceringen så att även andra än granskare kan bidra med resonemang.
Exempel på ett öppet granskningsförfarande kan ses i Open Research Europe (ORE), som är EU:s publiceringsplattform för forskningsresultat med ursprung i projekt finansierade genom Horisont 2020. Ett annat exempel är F1000Research, vars tjänster ORE bygger på. Det finns också enskilda tidskrifter som använder ett öppet granskningsförfarande. Ett exempel är Meta-Psychology som publiceras på Linnéuniversitetets publiceringsplattform LnuOpen.
Öppen innovation
Öppen innovation handlar i mångt och mycket om att effektivisera innovationsprocessen genom att involvera flera aktörer, och importera externa idéer och perspektiv för att berika de egna interna utgångspunkterna, men även exportera idéer som man själv inte vill eller kan förverkliga, för att generera någonting nytt som går att kapitalisera på, internt såväl som externt genom licensiering, samarbeten och spin-off-företag.
Tänk därför på att det måste vara tydligt vem som äger vilka immateriella tillgångar, vem som får använda dem och på vilket sätt.
EU:s innovationsresonemang bygger till stor del på resonemangen om öppen innovation som det beskrivs av Henry W. Chesbrough (som myntade begreppet 2003) i ”The Open Innovation Model”:
"In this new model of open innovation, firms commercialize external (as well as internal) ideas by deploying outside (as well as in-house) pathways to the market. Specifically, companies can commercialize internal ideas through channels outside of their current businesses in order to generate value for the organization. Some vehicles for accomplishing this include startup companies (which might be financed and staffed with some of the company’s own personnel) and licensing agreements. In addition, ideas can also originate outside the firm’s own labs and be brought inside for commercialization. In other words, the boundary between a firm and its surrounding environment is more porous, enabling innovation to move easily between the two".