Öppen vetenskap på Linnéuniversitetet

I publikationsdatabasen DiVA kan du bland annat finna en lista över artiklar i öppna tidskrifter som har skrivits av Linnéuniversitetets forskare. Via länken nedan kan du ta del av ett urval av de senaste artiklarna. 

Rådgivande grupp bestående av forskare

Våren 2021 bildades en rådgivande grupp på Linnéuniversitetet, som består av projektledaren för öppen vetenskap och fem framträdande forskare vid universitetet. Denna grupp kommer att informera, diskutera och debattera principerna för öppen vetenskap. Gruppen kommer också att anordna seminarier med inviterade gästföreläsare från andra universitetet och Linnéuniversitetet, samt andra arrangemang som syftar till att höja medvetenheten om öppen vetenskap.

• Yvonne Becherini, Institutionen fysik och elektronik
• Per Bäckström, projektledare för öppen vetenskap, UB
• Rickard Carlsson, Institutionen för psykologi
• Morgan Ericsson, Institutionen för datavetenskap och medieteknik
• Jarone Pinhassi, Institutionen för biologi och miljö
• Beate Schirrmacher, Institutionen för film och litteratur

Grants and Innovation Office, avdelningen för externa relationer 

GiO informerar och ger råd om vilken extern finansiering som finns för olika forsknings- eller innovationsprojekt. GiO stödjer även utarbetandet av ansökningar till externa finansiärer, speciellt för komplexa projekt, för att höja kvaliteten på ansökningarna och förenkla för forskarna. GiO stödjer dessutom forskare med att identifiera och stärka nyttiggörandeaspekter av sin forskning. GiO förvaltar också universitetets holdingbolag. Genom projektledare och finansiella rådgivare som är specialiserade på EU:s ramverksprogram Horizon 2020 stödjer vi även genomförandet av sådana projekt.

Läs mer Grants and Innovation Office (GIO)

DAU

För att ta hand om frågor som rör forskningsdata vid Linnéuniversitetet finns den övergripande stödverksamheten DAU (Data Access Unit), som samlar personal från universitetsledningens kansli, universitetsbiblioteket, IT-avdelningen och avdelningen för externa relationer. Gruppens uppdrag är bland annat att ge stöd till universitetets forskare i frågor om att göra forskningsdata öppet tillgänglig. Läs mer om just det uppdraget under rubriken Öppen tillgång till forskningsdata:

Läs mer Forskningsdata

Sektion Vetenskaplig kommunikation, Universitetsbiblioteket

Sektion vetenskaplig kommunikation arbetar med frågor om vetenskaplig publicering, bibliometri och öppen tillgång till både publikationer och forskningsdata. Till sektionen hör Linnaeus University Press som arbetar med utgivning av forskningspublikationer och stöd i frågor kring vetenskaplig utgivning. Sektionen ansvarar för arbetet med DiVA, som är universitetets publiceringssystem för forskningspublikationer och studentuppsatser. Att utveckla universitetsbibliotekets stöd och utbildning till universitetets doktorander och forskare är också ett arbete som sker inom sektionen liksom arbetet med att bevara och tillgängliggöra bibliotekets arkivsamlingar.

Läs mer UB:s organisation

Om du är affilierad till Linnéuniversitetet och är ansvarig författare/corresponding author till en publikation som publiceras med öppen tillgång kan du söka medel för att helt eller delvis täcka publiceringsavgiften. Du har även tillgång till förbetalda och rabatterade publiceringsavgifter. Detta är en del av universitetsbibliotekets forskningsstöd.

Inlägg på Medarbetare 200828
Meta-Psychology rankas som världens mest öppna tidskrift

Den vetenskapliga tidskriften Meta-Psychology, som ges ut av Linnéuniversitetet, ligger just nu etta på den internationella tidskriftsrankingen TOP Factor. Rankningen mäter indikatorer som öppenhet, transparens och reproducerbarhet i forskningsresultaten.

[...]

Vi fick en pratstund med Rickard Carlsson, docent i psykologi, och även chefredaktör och en av grundarna av Meta-Psychology.

Vad är Top Factor och vad det innebär att ni är topprankade?

– Center for Open Science har lanserat TOP Factor som ett alternativ till Impact Factor när det gäller att utvärdera kvaliteten på tidskrifter. Impact Factor bygger på antal citeringar, och har en rad kända problem, t ex är de enkla att manipulera. TOP Factor gör istället sin bedömning utifrån transparens, öppenhet och reproducerbarhet hos resultaten som presenteras i artiklar. Med reproducerbarhet menas att andra forskare ska kunna återupprepa en studie och få samma resultat.

Än så länge har man gått igenom cirka 300 ledande tidskrifter inom psykologi, ekonomi, samhällsvetenskap, utbildning och generella tidskrifter som Science och Nature. Roligt nog ligger vi än så länge etta med Meta-Psychology, som har 27 av 30 möjliga poäng. Även om det är roligt att ligga etta ser vi gärna att fler tidskrifter når upp till samma poäng och delar förstaplatsen med oss!

Läs hela intervjun på Linnéuniversitetets internforum medarbetare

Art and Science

Ett av begreppen under paraplyet öppen vetenskap är öppen tillgång. Detta kan bland annat handla om att göra forskning mer tillgänglig för andra forskare och för det omgivande samhället. 

Inom Det kulturella universitetet arbetar Linnéuniversitetet med detta på ett unikt sätt. Vi kombinerar vetenskapen med konst och kultur.

När konst och vetenskap möts händer spännande saker. En avhandling kan tolkas i en sång eller en dans. Konstnärer och forskare kan mötas i en utställning eller en workshop. Forskares resultat kan bli en installation eller en performance lecture.

I en tid av kunskapsresistens och ökad polarisering behöver vi ta till alla medel för att nå ut med fakta, fakta som bygger på vetenskaplig grund.

Att använda kultur och kulturens uttryckssätt har många fördelar; dels är konstnärer väldigt duktiga på att få oss att se saker ut nya synvinklar – att ge mångdimensionella perspektiv, dels kan vi genom att använda kulturens uttryckssätt göra forskningen tillgänglig på ett nytt sätt och för nya målgrupper.

Öppen tillgång, och öppen vetenskap i sin helhet, är principer som har växt fram underifrån, ur den forskargemenskap som upplevde att deras forskning inte kom samhället till godo, och att yttre aktörer istället för varje år ökade sin profit och forskarna i motsvarande grad blev alltmer uteslutna från resultaten.

Staten betalar till exempel för forskningen, sedan betalar man en yttre aktör för publicering av forskningsresultaten, som i sin tur sänds tillbaka till forskargemenskapen för gratis peer-review, och sedan måste den enskilde forskaren betala ännu en gång för att få tillgång till resultatet.

Som ett svar på denna i högsta grad otillfredsställande process växte tankarna om Open Access, som sedan har inkluderats i det större paraplybegreppet Open Science, fram, för att forskningsresultaten ska komma flest möjligt till godo och inte enbart ett fåtal forskare på förmögna (elit-)universitet i Västerlandet.

Detta tänkande har pandemin med covid-19 under åren 2020–21 bekräftat, eftersom öppenheten har resulterat i ett stort antal olika vacciner på en i det närmaste obegripligt kort tid. Grundidén bakom öppen tillgång är alltså att största möjliga antal forskare och medborgare ska få fri tillgång till den forskning som bedrivs vid universitet och lärosäten över hela världen.

Inom öppen vetenskap är arbetet med tillgång till forskningsdata en viktig del. Forskningsdata ska vara "så öppna som möjligt och så stängda som nödvändigt".

Arbetet med tillgång till forskningsdata sker i enlighet med FAIR-principerna som innebär att forskningsdata ska vara Findable, Accessible, Interoperable och Reusable. FAIR är inte bara öppen tillgång till data, utan tar också upp hur data kan struktureras och beskrivas för att kunna förstås av andra, både människor och datorer, och hur data kan säkras för framtiden.

Att säkerställa tillgången till forskningsdata möjliggör exempelvis för andra forskare att återanvända den och att kunna verifiera den studie som gjorts, och bidrar på så sätt till forskningens transparens.

Att forskningsdata görs tillgängliga innebär inte att de sprids helt fritt och kan användas av vem som helst. Finns det exempelvis känsliga personuppgifter i datasetet behöver en sekretessprövning göras innan någon annan kan få ta del av det. Även om ett dataset inte kan delas fritt kan en beskrivning av det tillgängliggöras. På så sätt kan andra få veta att materialet finns, och vilka villkor som gäller för att komma åt och kunna återanvända det.

Frågan om tillgång till forskningsdata arbetas med på olika nivåer. EU har initierat ett arbete med att länka samman olika entiteter till en gemensam infrastruktur för forskningsdata som benäms The European Open Science Cloud (EOSC).

I Sverige är det Vetenskapsrådet som ansvarar för arbetet med öppen tillgång till forskningsdata och att regeringens vision om ett öppet vetenskapssamhälle senast år 2026 genomförs. En annan aktör i sammanhanget är SND (Svensk nationell datatjänst), som arbetar för att skapa möjligheter för forskare att beskriva, dela och återanvända forskningsdata. Detta gör de bland annat genom ett nätverk, där så kallade DAU:er har upprättats.

Vid Linnéuniversitetet har en DAU upprättats och kan bland annat ge stöd till universitetets forskare i frågor som rör tillgång till forskningsdata.

Vad det gäller det forskarens meritering, dvs. hur man mäter en forskares impact och meriter, så fungerar det nuvarande systemet med peer-reviewing och tidskrifters impact factor dåligt. För att uppmärksamma dessa brister och föreslå åtgärder, formulerades på forskarnas initiativ San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) 2012.

När det gäller peer-reviewing så har systemet varit under debatt en längre tid, dels för att anonyma bedömare med måhända begränsad kunskap inom ett område evaluerar texter som i högsta grad är specialiserade (ibland besitter enbart forskaren bakom texten själv kunskap, eller så krävs kompetens från fler områden än den enskilda bedömaren besitter), dels för att anonymiseringen ger utrymme för strategiskt tänkande där man gynnar den egna karriären (bedömningar som t.ex. framhäver texter som måste anges, som bedömaren själv har skrivit), dels och slutligen har det visat sig att många experiment inte är reproducerbara.

Vad gäller tidskrifternas high impact factor, så existerar det motsvarande kritik om att denna inte säger något som helst om en artikels kvalitet, utan enbart att tidskriften har knutit till sig ett fåtal högproducerande författare som upprätthåller faktorn – medan andra alster kanske aldrig citeras överhuvudtaget.

Frågan är alltså vad som mäts i det nuvarande systemet, och vad som prioriteras: är det forskningens kvalitet, öppenhet och del i ett forskningsnätverk som ska prioriteras eller är det den enskilde forskarens karriär?

Ett system med open peer-review där forskaren tillhandahåller både öppen tillgång och öppna data (open data), så att experimenten kan kontrolleras och reproduceras, och där en text kontinuerligt evalueras är därför att föredra. Det kräver en övergång från en mekanisk kvantitetsbedömning, till en som har forskningens kvalitet för ögonen.

Den stora frågan för den enskilde forskaren, som är fast i det gamla systemets meriteringstänkande (vilket inte gäller alla ämnen, långt ifrån), är hur man ska kunna meritera sig i framtiden om man till exempel inte längre kan publicera sig i just den tidskrift som krävs inom ämnet. Kommer inte forskarens anställningsbarhet att påverkas negativt av den omläggning av meriterings- och anställningssystem som öppen vetenskap kräver?

Frågan är dock fel ställd! En omläggning till öppen vetenskap görs inte enbart i Sverige, utan också på ett internationellt plan inom EU, inom USA (där Stanford går i spetsen), och på ett världsplan arbetar UNESCO med att ställa om till öppen vetenskap. När denna implementering är gjord, så kommer inte längre forskare att anställas utifrån de gamla meriteringsprinciperna, utan istället bedömas för sin förmåga att verka för fullständig öppenhet för sin forskning: öppen tillgång, öppna data och samverkan med samhället och den internationella forskningsgemenskapen.

Det är därför frågan är felaktigt ställd (s.k. argumentum ad antiquitatem): det gamla meriteringssystemet är på väg att fasas ut till förmån för öppen vetenskap, så ska man bli anställd internationellt i framtiden (efter 2025) så krävs det att man anammar principerna för öppen vetenskap. Ett relevant initiativ för forskningsevaluering är de tio grundpriciperna i The Leiden Manifesto for Research Metrics som publicerades i Nature 2015.

Medborgarforskning innebär att medborgarna involveras i forskningsprocesserna och att det omgivande samhället får möjlighet att adressera problem som måste lösas.

Förutom att det implicerar att medborgarna får fri tillgång till forskningens resultat, så betyder det också att medborgarna kan ingå i forskningsprojekt, göras delaktiga i delprojekt som kräver datainsamling och stå i fokus för forskningen. På så sätt raderas den osynliga mur som har funnits mellan universiteten och samhället, och lärosätenas delaktighet i den samhälleliga processen görs tydlig, samtidigt som de skattebetalare som står för lärosätenas kostnader får en förståelse för den nytta som högskolorna står för.

Öppen innovation handlar i mångt och mycket om att effektivisera innovationsprocessen genom att involvera flera aktörer, och importera externa idéer och perspektiv för att berika de egna interna utgångspunkterna, men även exportera idéer som man själv inte vill eller kan förverkliga, för att generera någonting nytt som går att kapitalisera på, internt såväl som externt genom licensiering, samarbeten och spin-off-företag.

Tänk därför på att det måste vara tydligt vem som äger vilka immateriella tillgångar, vem som får använda dem och på vilket sätt.

EU:s innovationsresonemang bygger till stor del på resonemangen om öppen innovation som det beskrivs av Henry W. Chesbrough (som myntade begreppet 2003) i ”The Open Innovation Model”: 

"In this new model of open innovation, firms commercialize external (as well as internal) ideas by deploying outside (as well as in-house) pathways to the market. Specifically, companies can commercialize internal ideas through channels outside of their current businesses in order to generate value for the organization. Some vehicles for accomplishing this include startup companies (which might be financed and staffed with some of the company’s own personnel) and licensing agreements. In addition, ideas can also originate outside the firm’s own labs and be brought inside for commercialization. In other words, the boundary between a firm and its surrounding environment is more porous, enabling innovation to move easily between the two".

Öppen granskning

Öppen granskning, på engelska Open Peer review (även ibland benämnd post publication review) är ett koncept inom vetenskaplig publicering där författaren publicerar sin artikeltext innan den genomgår granskning.

Det finns olika varianter, men den helt öppna processen innebär att granskarnas texter publiceras i anslutning till artikeln öppna för alla att ta del av. Diskussionsfunktioner av olika slag kan också kopplas till publiceringen så att även andra än granskare kan bidra med resonemang.

Exempel på ett öppet granskningsförfarande kan ses i Open Research Europe (ORE), som är EU:s publiceringsplattform för forskningsresultat med ursprung i projekt finansierade genom Horisont 2020. Ett annat exempel är F1000Research, vars tjänster ORE bygger på. Det finns också enskilda tidskrifter som använder ett öppet granskningsförfarande. Ett exempel är Meta-Psychology som publiceras på Linnéuniversitetets publiceringsplattform LnuOpen.