Ikon föreställande öppet hänglås

Delprojekt: Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer

Inom delprojektet öppen tillgång arbetar vi med att stödja våra forskare i att publicera sina vetenskapliga artiklar, bokkapitel, böcker m.m., så att de blir fria för vem som helst att läsa, återanvända och bygga vidare på. Även om detta kan tyckas grundläggande, finns det stora utmaningar med att balansera detta mot andra mål för publicering, såsom kvalitet, meritering, och att forskningen når den huvudsakliga mottagaren.

Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer har under de senare åren glädjande nog ökat. Dessvärre har detta skett genom så kallade hybridavtal med stora förlag. Dessa avtal har dels blivit oerhört kostsamma, dels inte inneburit den transformativa förändringen till öppen tillgång man hade hoppats på. De stora förlagen fortsätter, helt enkelt, att parallellt publicera forskning med stängd tillgång. Ett annat problem att forskningen ofta publiceras med licenser som inte gör det enkelt att återanvända och bygga vidare på forskning, och dessutom inte låter författarna behålla sin upphovsrätt.

Delprojektet övergripande syfte är att universitetet aktivt ska bidra till den fortsatta utvecklingen mot ett öppet och ekonomiskt hållbart publiceringslandskap där hybridavtal ska fasas ut till förmån för helt öppna

publiceringskanaler, samt att öka kunskapen hos universitetets forskare om förutsättningar och vägar framåt mot publicering i ett öppet vetenskapssystem.

Utifrån detta har vi ställt upp följande mål:

  1. Forskning publiceras med omedelbar öppen tillgång.
  2. Forskarna behåller sin upphovsrätt. Detta är tyvärr ofta inte fallet idag, och vi tror att detta till stor del är en kunskapslucka band forskare.
  3. Resurser används på ett reflekterat och ekonomiskt hållbart sätt. Vi tänker här att det är viktigt att öka insynen för forskare i vad kostnaderna faktiskt är, och vad man får för pengarna, så att forskare kan göra väl informerade val, på samma sätt som de gör med andra delar av forskningsbudgeten.
  4. Helt öppna publiceringskanaler föredras över hybridsystem. Detta är en stor utmaning då få av de traditionella förlagen når upp till de här kraven, medan så kallade Predatory förlag till synes når upp till kraven men istället tummar på kvaliteten.
  5. Icke-kommersiella alternativ beaktas.  Vi ser icke-kommersiella alternativ som en viktig framtida aktör. Vinstintresset hos kommersiella aktörer har dels gett oss hög publiceringskostnader, och dels ”predatory-förlag som tummar på kvaliteten för att göra snabba och enkla pengar. Icke-kommersiella alternativ som drivs av forskare, och för forskare, har helt andra motiv som många gånger kan vara mer förenliga med forskares.
  6. Även monografier och kapitel i antologier publiceras med öppen tillgång. Här finns mycket kvar att göra. Även om forskningsartiklar har ökat i öppen tillgång, är det fortfarande ovanligt att publicera monografier och kapitel öppet.
  7. Även andra typer av vetenskapliga dokument publiceras med öppen tillgång (t.ex. preprints, protokoll, förregistreringar, konferenspresentationer). Många av dessa produkter publiceras öppet om de publiceras, men det är inte alltid forskare känner till, eller har nått fram till öppna praktiker där man alls skapar dessa alternativa, men likväl viktiga, forskningspublikationer. 
  8. Nya former av publiceringskanaler beaktas. Hur kommer det sig att vi 2024 fortfarande publiceras statiska artiklar i PDF-format? I den mån forskare hittar nya vägar framåt (t.ex. interaktiva hemsidor) så måste universitet stötta och uppmuntra dem.
  9. Forskningens unika förutsättningar beaktas vid val av publiceringskanaler. Sist men inte minst är det viktigt att inse att traditioner har uppstått av anledningar, och att det stängd publicering haft fördelar som forskare varken vill, kan eller bör ge upp. Ett konkret exempel är att man inom vissa områden har små, nischade tidskrifter med en tydlig läsekrets. Det kan till exempel handla om en professionstidskrift. Genom att publicera sina resultat där når forskare fram till rätt målgrupp. Att då i stället publicera sig öppet någonstans där ens läsekrets inte hittar forskningen, är inte ett bra alternativ. Forskare behöver stöd i att ställa om till öppen publicering utan att det får andra negativa effekter på deras forskning.

För att kunna nå dessa mål kommer vi framför allt att arbeta med att utveckla det stöd som forskare får vid val av publikationskanaler. Vi kommer att ta fram en guide till medarbetarsidorna som hjälper forskare att navigera det ofta ganska knepiga publiceringslandskapet. Vi kommer utveckla vårt material i samarbete med forskare, och förankra kunskapen genom presentationer, seminarier och konferenser. En viktig aspekt är att säkerställa att forskare inte ska behöva oroa sig över att deras meritering påverkas negativt genom att publicera sig med öppen tillgång, och vi kommer därför samarbeta med delprojektet för meritering.

Utöver detta undersöker vi hur LNU Press kan utvecklas för att bli än ännu starkare aktör som främjar alternativ icke-kommersiell publicering av forskning med öppen tillgång, och utreda hur kostnaderna för att publicera med öppen tillgång ska redovisas.

Engagera dig

Du är välkommen att engagera dig i arbetet med öppen vetenskap. Har du frågor om delprojektet eller vill veta mer om hur du kan engagera dig kontakta delprojektledare Rickard Carlsson eller biträdande projektledare Helena Wickenberg Juhlin.