Global Classroom i praktiken

Ett av de ledande universiteten i Europa när det gäller virtuell mobilitet är Vytautas Magnus University i Kaunas, Litauen. De har bland annat skapat ett utbud nätbaserade kurser på mastersnivå (3-6 poäng) tillsammans med partneruniversitet i Italien, Portugal och Spanien. Studenterna har kunnat studera vid ett utländskt universitet som en del av sina ordinarie studier och skaffat sig erfarenhet av att arbeta i internationella studiegrupper via nätet.

Vi gjorde ett studiebesök till Kaunas 22-23 mars 2017 för att lära oss mer om hur VMU arbetar med virtuell mobilitet. Läs vår rapport här.

Att lära sig mer än språket! Språktandem med Leuphana University, Tyskland

En språktandem bygger på ett ömsesidigt utbyte mellan tandempartner. I idealfallet är bägge partner modersmålstalare som lär ut sitt modersmål till den andra partnern. Det bästa vore om bägge partner skulle kunna träffas fysisk. I de fallen det inte går är ett eTandem en bra lösning. Det är så språktandem mellan tyska studenter från Linnéuniversitetet och svenska studenter från Leuphana universitetet har bedrivits sedan 2011. Syftet med vårt Skype tandem projekt är att ge studenterna möjlighet att förbättra sina muntliga och skriftliga språkkunskaper med modersmålstalare i sin egen ålder i målspråkslandet. En annan viktig aspekt är interkulturella möten och att studenterna får träna in att arbeta tillsammans med studenter från andra länder.

Hur lägger vi upp arbetet?

1. Studenter informeras om syfte, upplägg, anknytning till kursplan och examinationen
2. Studenter möts 3x via skype eller andra kommunikationskanaler. För att simulera en vardaglig mötessituation är det dock önskvärd att de kan se och höra varandra.
3. Studenter ska prata ca en halv timme på tyska, en halv timme på svenska för att bägge studenter har chansen att öva språket i ett vardagligt samtal.
4. Studenter ombedds att ta kontakt med sin "Buddy" via e-post för att bestämma en tid för det första Skypemöte. Det är också tillåtet att använda andra kommunikationskanaler. Studenter skypar utanför lektionstid, det ger de mer flexibilitet samt att vi kan använda lektionstid för att utvärdera samtalen.
5. Första mötet ägnas åt att studenterna etablerar kontakt med och presentera sig för varandra: Ämnen som de ska prata om är livet som student, skillnader mellan universiteten och utbildningen.
6. Frågor till möte nr2. förbereds av Leuphana studenter. Frågor kan tematiskt handla om dagsaktuella problem, t.ex. flyktingsituationen, den svenska deckares popularitet i Tyskland, minoritetsspråk eller liknande.
7. Frågor till möte nr. 3 förbereds av Linnéstudenterna. Det blir ofta fördjupande frågor till det ämne de tyska studenterna valde.
8. Att ha ansvaret för ett frågeformulär är ett bra sätt att motivera studenterna att reflektera över metodologiska problem: Hur man begär ut information man är intresserad av, hur man formulerar frågor i ett främmande språk

Problem vi har upplevt och hur vi löser detta:

• Olika antal studenter på båda sidor: ibland får två studenter en buddypartner, eller grupper med 4 personer (2/2) bildas, i fall någon hoppar av sina studier
• Avstämning schema (tandem inbäddade i lektionen eller ej = utanför kursen): i början inbäddad i kursen – svårt att ha skype möten samtidigt i ett rum pga. tekniska svårigheter och ljudnivå, ta upp mycket undervisningstid – nu, undervisningstid ägnas åt förberedning/utvärdering – skype samtal utanför lektionstid
• Olika terminstider: behöver hitta en överlappande tid
• Harmoniserande innehåll: kunskapsnivåskillnader mellan studenterna = en del av den interkulturella kommunikationsprocessen; att välja ämnen som engagerar
• Olika personligheter: och sätt att samarbeta – utvärdering och reflektion under lektionstid
• Tekniska hinder: Välja tekniska lösningar som är hyfsat stabila, tålamod, decentralisera samtalen – inte alla skypemöten i ett klassrum
• Examination: sker på varje universitet för sig

Resultat:

• Studenter är motiverade att tala med nativespeakers
• De fortsatte att skypa efter de officiella skype seminarierna och talade om andra ämnen.
• Studenter lärt sig nya saker om det andra landet, till exempel om skolväsendet och universitetsutbildningar
• En begränsning av detta projekt är att vi som lärare inte kan kontrollera hur länge de verkligen talade med varandra och om de talade svenska respektive tyska eller om gått över till engelska eftersom det är lättare när de skypar utanför kursen.

Oväntade resultat:

• Glädjande är att flera studenter har etablerat långvariga kontakter med sina Skype partner. Det i sin tur påverkade tyska studenter att välja Linnéuniversitet för sina utbytesstudier och ledde till att de redan hade en buddy på plats vilket underlättade studiestarten här.

Class Pal - Ett samarbetsprojekt mellan University of Missouri och Lärarutbildningen i Engelska LNU

Projektet börjades Ht2015, på initiativ av prof. Joyce Chung som var på studiebesök på Linnéuniversitetet. Syftet med projektet är att initiera ett samtal mellan hennes amerikanska studenter som läser till socionom och svenska studenter som också har barnuppfostran och -utbildning i sin yrkesprofil. Projektet drevs i början under Global Classrooms regi med frivilliga studenter som deltog, eftersom det var svårt att hitta lärare på Linnéuniversitetet som var beredda på att integrera projektet i sina kurser. Numera arbetar Emil Tyberg med en grupp blivande gymnasielärare i engelska med Class Pal. Upplägget är enkelt: Studenter möts på en sluten facebookgrupp, där de ombeds att presentera sig kort. Veckovis postar lärarna nya diskussionsfrågor, t.ex. om synen på barnuppfostran, föräldraförsäkring, men också om traditioner.

Feedback från läraren Kim Ewert:

"Class Pal was a highly interesting as well as fun project that enabled the students, as well as the teachers, to get to know other cultures and other ways of living and thinking. Not only has it helped them to see the world with different eyes, to realize for instance that spanking is sadly still legal in some states in the US, but it has further developed their confidence when it comes to writing and expressing themselves in English. The Class Pal project is a helpful tool to get the students to improve their knowledge about the English language while interacting in an informal yet structured surrounding."

1. Internationellt samarbete mellan studenter i akutsjukvård på Linnaeus University och Griffith University, Brisbane.

Vi har under våren 2017 testat ett samarbete för att öka studenternas kunskap om akutsjukvård i en internationell kontext. Med hjälp av webb verktyget Padlet har studenterna presenterat sig och delat med sig av sina kunskaper. I samarbetet har Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akutvård, CISA presenterats för framtida gemensamma forskningsprojekt.

2. Utbyte mellan Linnéuniversitetets specialistutbildning inom ambulanssjukvård och Bradford University – januari 2017

Bradford - P1070132.JPGTvå kursansvariga lärare vid Linnéuniversitetets specialistutbildning med inriktning ambulanssjukvård samt två huvudhandledare från verksamheten i Region Kronoberg kunde resa till Bradford i England via ERASMUS-medel i januari 2017. Det övergripande syftet med utbytet var att initiera samverkan mellan universiteten inom ramen för våra utbildningsprogram för blivande akutsjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.

Vi träffade representanter från University of Bradford såväl som representanter från ambulansverksamheten och akutmottagning. Vi var runt på studiebesök hos deras olika aktörer inom hela den akuta vårdkedjan - från larmcentral till mottagande sjukhus. Ett delsyfte med vårt utbyte var att undersöka möjligheterna med studentutbyte. Detta ledde till att vi skickade vår första student inom ambulansutbildningen på en 2 veckors fältstudie några veckor senare. Planen är vidare att vi nu under våren 2017 skall planera en samverkan mellan samtliga programstudenter inom ambulanssjukvård och deras motsvarighet i England inför HT2017. Där kommer studenterna att via web-verktyg mötas och diskutera likheter samt skillnader mellan deras utbildningssystem och vårt samt sjukvårdssystemens organisation och struktur som en del i deras utbildning. Planen är att samverkan rent tekniskt inledningsvis sker via Padlet som läggs som en länk i deras MyMoodle. Förhoppningen är att vi sedan under VT2018 kan få någon svensk student till England och vice versa.

Vi har även initierat tankar och diskussioner om forskningssamverkan mellan vår institution och deras, där CISA vid Linnéuniversitetet (Centrum för Interprofessionell vård och Samverkan) är en tänkt central aktör.

Vidare så är både verksamheten och universitetet i Bradford intresserade av vårt svenska utbildningssystem och vår modell för kompetens inom ambulanssjukvården. De har historiskt sett bemannat sina ambulanser med paramedics som inte innefattar en akademiskt skolad bakgrund utan är en yrkesutbildning. De har nu börjat försöka föra in sjuksköterskor i ambulansen samt startat en relativt ny paramedics-utbildning på kandidat och magisternivå. De är därmed mycket intresserade av våra erfarenheter och tankar inom området och söker mer samverkan kring detta framöver. Senaste mötet vi hade så aviserade de att de kommer att besöka oss i Sverige under HT2017. 

Kim Wallin, Institution för Hälso- och vårdvetenskap

Badges för Summer Academy Volontärer

En arbetsgrupp under ledning av Global Classroom teamet ska driva pilotprojektet: Badges för Summer Academy Volontärer.

Det har ofta upplevts som en utmaning att premiera studenter för något som inte täcks av examinationsmål i kursplaner eller andra avtal studenten och universitetet emellan. Hur kan studenter få med sig ett bevis på sina så kallade soft-skills? Eller att de har representerat sina medstudenter i olika sammanhang? Enligt många studier är arbetsgivare mest intresserade av att nyanställda har just mjuka färdigheter som kollaborativ kompetens, informationssökning, källkritik, nätverkskompetens, kreativitet, entreprenörskap osv. Sådana färdigheter syns oftast inte i traditionella examensbevis.

I dagsläget utfärdas ofta pappersintyg som studenten kan bifoga sitt CV när de söker jobb. Det kan vara intyg över till exempel mjuka färdigheter som en förtrogenhet med att arbeta i internationella team eller visat ledarskap och organisatoriska förmågor. En Open Badge är lösningen som kan vara mer än bara ett intyg på papper.

Vi avser att genomföra ett pilotprojekt med Open Badges på Summer Academy. Varje år har ett antal studenter varit med på Summer Academy som volontärer. De arbetar ideellt med att guida studenter som deltar vid Summer Academy. Att uppmärksamma dessa studenter och vad de har lärt sig under processen är en tydligt avgränsad pilotgrupp där tydliga kriterier kan tillämpas. Tidigare har dessa studenter fått ett pappersintyg, varför även idén med att byta ut pappersintyget mot en Open Badge är testbart för målgruppen.

Vad är Badges?

Se information här: http://openbadges.org/

Badges är så kallade micro-credentials som tilldelas en person efter godkänt prov eller annan form av prestation. Idag finns det ett växande intresse bland högskolor och universitet att uppmärksamma färdigheter och erfarenheter som vanligtvis inte examineras eller erkänns på annat sätt. Så kallade softskills, mjuka färdigheter, som teamwork, ledarskapsförmåga, initiativkraft, administrativa färdigheter eller förtrogenhet med att arbeta i internationella team värderas högt på arbetsmarknaden och borde också dokumenteras under definierade former, som exempelvis med badges. Beteenden och attityder som anses vara viktiga för verksamheten kan uppmuntras och belönas. Företag och organisationer har börjat använda badges som intyg för utbildningar för sin personal eller för sina kunder.

Fördelen med badges är att de sparas som elektroniska certifikat på definierade platser och kan därför lätt flyttas till sociala medier eller synliggörs på karriärportaler som LinkedIN.

En badge innehåller:

• Namn på och information om den utdelande organisationen
• Beskrivning av de kunskaper, färdigheter och utförda uppgifter som krävs för att få en badge vide den organisationen
• Information om i vilket sammanhang badgen har utdelats, t.ex. som intyg i en kurs eller för deltagande i en fortbildningsaktivitet
• Information om giltighetstiden

Nyttiga länkar med exempel

• Beuth Open Badges 
• ProfilPASS