Internationella studenter lyssnar på föredrag på Career Night

Tillvarata internationella akademiker i Linnéregionen

Målsättningen med projektet är att möta regionens kompetensförsörjningsbrist genom att skapa förutsättningar som attraherar internationella akademiker att stanna kvar i regionen.

Vilka möjligheter finns i Linnéregionen för internationella akademiker?

Varför internationella akademiker?

Det finns en konstaterad kompetensförsörjningsbrist bland arbetsgivare i Linnéregionen (Kalmar län och Kronobergs län). Bristen gäller framförallt inom branscher som IT och teknik. Linnéuniversitetet vill bidra till att minska den bristen, bland annat genom att hjälpa regionen att ta tillvara på de internationella akademiker som kommer hit och få dem att stanna. I det tvååriga projektet "Tillvarata internationella akademiker i Linnéregionen" ska universitetet i samarbete med lokala och regionala aktörer arbeta med att hitta metoder för att främja tillvaratagandet av den internationella kompetens som kommer till Linnéregionen i form av internationella studenter, doktorander och nyanlända akademiker.

Målsättningen är att förbereda och utveckla kontakten mellan Linnéregionens arbetsgivare och Linnéuniversitetets internationella akademiker så att rätt kompetens hittas, och att fler kan stanna och arbeta i Linnéregionen. Projektet finansieras av Region Kronoberg, Regionförbundet i Kalmar län samt Linnéuniversitetet och löper från januari 2017 till december 2018.

Internationella såvål som svenska studenter gynnas

Under projekttiden ligger fokus på att testa olika tillvägagångssätt och modeller för kompetensförsörjning, genom till exempel aktiviteter, informationsinsatser och nya arbetssätt, för att skapa en bättre matchning genom kontaktskapande, relationsbyggande och kommunikation. Dessa arbetssätt ska också gynna de svenska studenterna. Utgångspunkten är ett antal utmaningar som synliggjorts i workshoppar och dialoger med näringsliv, organisationer och studenter: språk, kulturell förbistring, kommunikation och social integration.

Några insatser som kommer att testas i projektet är exempelvis praktikverksamhet, arbetsgivare som ambassadörer, arrangemang av studiebesök och arbetsmarknadsevent, utveckla och främja arenor/tillfällen för att mötas, brobyggande mentorsrelationer samt ökad kunskap kring målgruppernas behov och förutsättningar.

Mer information om de olika aktiviteterna finns på Linnéuniversitetets karriärportal MyCareer.

Internationella akademiker som kompetensresurs

Arbetsgivare i Linnéregionen berättar om hur internationella akademiker bidrar.

Välkommen att höra av dig ifall du vill komma i kontakt med organisationerna nedan som gärna delar med sig av sina erfarenheter av att samarbeta och anställa internationell kompetens.

”Det är ett jäkligt roligt fredagsfika”

På it-företaget Softwerk AB jobbar personal från hela världen – av 29 anställda har 23 inte svenska som modersmål, och personalen på Softwerk kommer bland annat från Ukraina, Tyskland, Kina, Grekland och Syrien. Ett gemensamt språk är därför viktigt för att alla ska trivas runt fikabordet. Det händer att det blir diskussioner på ukrainska eller svenska.

– Det är lätt att det slår över till något språk, det skapar inte alltid en positiv känsla hos den som inte förstår. Så vi vill helst att man använder engelska på kontoret, säger Eddie Freij, vd på Softwerk.

För att hjälpa medarbetarna med integrationen erbjuder Softwerk lektioner i svenska med lärare man själv hyr in.
Eddie Freij har jobbat på Softwerk sedan 2014 och även om han jobbat på internationella företag innan så säger han att han aldrig varit med om en sådan blandning förut.

– Det är ett jäkligt roligt fredagsfika. Vi diskuterar olika vanor och kulturer.

Till skillnad från många andra företag har Softwerk inga problem med att hitta ny personal. Man samarbetar med Linnéuniversitet och låter studenter göra sitt examensarbete på företaget. Dessutom får man ibland hjälp med att validera betyg från utländska universitet för ny personal.

Ett problem Softwerk däremot har haft är att personal utvisas från Sverige. Detta eftersom europeiska regler säger att tjänsten måste utannonseras inom Europa innan företag får anställa utomeuropeiska personer. Dessutom ska man söka nytt tillstånd vartannat år.

– Det är lätt att missa något i ansökan och små fel kan lätt ge stora konsekvenser för den enskilde. Även om jag som arbetsgivare har gjort fel, är det medarbetaren som får ta konsekvenserna. Ibland utvisning, berättar Eddie Freij.

Det har hänt några gånger att Softwerk har överklagat ett utvisningsbeslut för personal. Senaste processen tog 19 månader.

– Förra veckan fick vi ett beslut upphävt om utvisning för två av våra medarbetare. Det ska vi fira med tårta.

"Måste tänka större än Kalmar och Sverige"

På Infomaker Scandinavia AB i Kalmar jobbar flera personer som inte har svenska som modersmål. Rätt person är viktigare än språket när företaget rekryterar.

Patrik Granlöv är delivery manager på Infomaker. Företaget bygger lösningar för publicering, arkivering och distribution åt mediehus och tidningar. För att kompetensförsörja har företaget anställt internationella akademiker; personer som inte har svenska som modersmål.

– Hittar man rätt person så spelar inte språket så stor roll, säger Patrik Granlöv.

En av de medarbetare som inte har svenska som modersmål är Hamzah Al Hariri från Syrien. En kollega till Patrik Granlöv fick kontakt med honom via en app där man kan lära känna nyanlända. Hamzah Al Hariri hade bott i Sverige i ett år och kunde programmera, så efter ett besök på företaget fick han en praktikplats som i juni 2017 blev en fast anställning.

Att få in medarbetare från andra kulturer ser Patrik Granlöv som något berikande, både språkligt och kulturellt.

– Hamzah är en fördel, han kan arabiska. Nu har vi bland annat stöd att skriva från höger till vänster i vår Digitala Writer tack vare honom. Det är inte många kunder som behöver det, men några. Det är den världen vi lever i, man måste tänka större än Kalmar och Sverige.

Just nu jobbar två personer som inte har svenska som modersmål på företaget, men det kan bli fler.

Ett problem med personer som har studerat i andra länder är att veta var de kan. Då kan en kompletterande utbildning hjälpa.

– Det är lite klurigare när de ha läst utomlands. Det är lättare när de har studerat i Sverige, speciellt på Linnéuniversitetet för där vet vi vad de olika utbildningarna innebär, säger Patrik Granlöv.

Han ser gärna att företag i regionen hjälps åt för att bli en attraktiv arbetsregion för de internationella akademikerna.

– Utmaningen är att få dem att stanna och vara kvar. Vi behöver hjälpas åt i näringslivet så att man ser en karriärväg på sikt.

InfoMaker
InfoMaker

Samarbeten har snabbat upp processen

På landstinget i Kalmar län jobbar man för att nyanlända ska få ut sin svenska läkarlegitimation snabbare. Genom gemensamma ansträngningar har tiden mer än halverats.

Ingela Lindström är personalstrateg på Landstinget i Kalmar. Tillsammans med sin kollega Jacqueline Doohan är hon ansvarig för att snabba upp processen för sjukvårdsutbildade nyanlända att få ut sin svenska legitimation. Det rör sig om läkare, sjuksköterskor, tandläkare och annan sjukvårdspersonal där det krävs svensk legitimation och som det råder brist på i Sverige.

Istället för att processen ska ta sju till åtta år har man lyckats få ner den på drygt två år. Detta genom att samarbeta med andra myndigheter såsom arbetsförmedlingen, migrationsverket och Linnéuniversitetet.

Man försöker vara så flexibel man kan för att behålla bra kompetens, till exempel om någon vill ha längre praktik för att bli varmare i kläderna.

- När vi får signaler om att någon är duktig så gör vi mycket för att hjälpa den personen, berättar Ingela Lindström.

Utbildningen har fått ett gott rykte, man har inte något problem med att hitta praktikplatser. Hälsovårdscentralerna hör ibland av sig själva och vill ha praktikanter. Vissa har flera, på det sättet kan de ordna grupphandledning.

- Våra verksamheter hör av sig och säger 'Hallå, varför har vi inte fått någon?', säger Ingela Lindström.

Det är viktigt att de som får sin legitimation har de kunskaper som krävs, därför måste alla studerande tenta av sina kunskaper i ett medicinskt kunskapsprov. Att förbereda sig inför denna stora tenta är nervöst även om man jobbat som läkare i 20 år, därför samarbetar man med Linnéuniversitetet. Det erbjuds en speciell kurs som förbereder inför provet.

- Vi blir lika glada varje gång vi får veta att någon av våra deltagare är klara och har fått ut sin legitimation, berättar Ingela Lindström.

Ingela Lindström jobbar på landstinget i Kalmar län för att få in duktig personal snabbare.
Ingela Lindström jobbar på landstinget i Kalmar län för att få in duktig personal snabbare.