Tillvarata internationella akademiker i Linnéregionen

På it-företaget Softwerk AB jobbar personal från hela världen – av 29 anställda har 23 inte svenska som modersmål, och personalen på Softwerk kommer bland annat från Ukraina, Tyskland, Kina, Grekland och Syrien. Ett gemensamt språk är därför viktigt för att alla ska trivas runt fikabordet. Det händer att det blir diskussioner på ukrainska eller svenska.

– Det är lätt att det slår över till något språk, det skapar inte alltid en positiv känsla hos den som inte förstår. Så vi vill helst att man använder engelska på kontoret, säger Eddie Freij, vd på Softwerk.

För att hjälpa medarbetarna med integrationen erbjuder Softwerk lektioner i svenska med lärare man själv hyr in.
Eddie Freij har jobbat på Softwerk sedan 2014 och även om han jobbat på internationella företag innan så säger han att han aldrig varit med om en sådan blandning förut.

– Det är ett jäkligt roligt fredagsfika. Vi diskuterar olika vanor och kulturer.

Till skillnad från många andra företag har Softwerk inga problem med att hitta ny personal. Man samarbetar med Linnéuniversitet och låter studenter göra sitt examensarbete på företaget. Dessutom får man ibland hjälp med att validera betyg från utländska universitet för ny personal.

Ett problem Softwerk däremot har haft är att personal utvisas från Sverige. Detta eftersom europeiska regler säger att tjänsten måste utannonseras inom Europa innan företag får anställa utomeuropeiska personer. Dessutom ska man söka nytt tillstånd vartannat år.

– Det är lätt att missa något i ansökan och små fel kan lätt ge stora konsekvenser för den enskilde. Även om jag som arbetsgivare har gjort fel, är det medarbetaren som får ta konsekvenserna. Ibland utvisning, berättar Eddie Freij.

Det har hänt några gånger att Softwerk har överklagat ett utvisningsbeslut för personal. Senaste processen tog 19 månader.

– Förra veckan fick vi ett beslut upphävt om utvisning för två av våra medarbetare. Det ska vi fira med tårta.

Utebilden är tagen av Björn Solfors
Pressbilden är tagen av Martina Wärenfelt

På Infomaker Scandinavia AB i Kalmar jobbar flera personer som inte har svenska som modersmål. Rätt person är viktigare än språket när företaget rekryterar.

Patrik Granlöv är delivery manager på Infomaker. Företaget bygger lösningar för publicering, arkivering och distribution åt mediehus och tidningar. För att kompetensförsörja har företaget anställt internationella akademiker; personer som inte har svenska som modersmål.

– Hittar man rätt person så spelar inte språket så stor roll, säger Patrik Granlöv.

En av de medarbetare som inte har svenska som modersmål är Hamzah Al Hariri från Syrien. En kollega till Patrik Granlöv fick kontakt med honom via en app där man kan lära känna nyanlända. Hamzah Al Hariri hade bott i Sverige i ett år och kunde programmera, så efter ett besök på företaget fick han en praktikplats som i juni 2017 blev en fast anställning.

Att få in medarbetare från andra kulturer ser Patrik Granlöv som något berikande, både språkligt och kulturellt.

– Hamzah är en fördel, han kan arabiska. Nu har vi bland annat stöd att skriva från höger till vänster i vår Digitala Writer tack vare honom. Det är inte många kunder som behöver det, men några. Det är den världen vi lever i, man måste tänka större än Kalmar och Sverige.

Just nu jobbar två personer som inte har svenska som modersmål på företaget, men det kan bli fler.

Ett problem med personer som har studerat i andra länder är att veta var de kan. Då kan en kompletterande utbildning hjälpa.

– Det är lite klurigare när de ha läst utomlands. Det är lättare när de har studerat i Sverige, speciellt på Linnéuniversitetet för där vet vi vad de olika utbildningarna innebär, säger Patrik Granlöv.

Han ser gärna att företag i regionen hjälps åt för att bli en attraktiv arbetsregion för de internationella akademikerna.

– Utmaningen är att få dem att stanna och vara kvar. Vi behöver hjälpas åt i näringslivet så att man ser en karriärväg på sikt.

InfoMaker

På landstinget i Kalmar län jobbar man för att nyanlända ska få ut sin svenska läkarlegitimation snabbare. Genom gemensamma ansträngningar har tiden mer än halverats.

Ingela Lindström är personalstrateg på Landstinget i Kalmar. Tillsammans med sin kollega Jacqueline Doohan är hon ansvarig för att snabba upp processen för sjukvårdsutbildade nyanlända att få ut sin svenska legitimation. Det rör sig om läkare, sjuksköterskor, tandläkare och annan sjukvårdspersonal där det krävs svensk legitimation och som det råder brist på i Sverige.

Istället för att processen ska ta sju till åtta år har man lyckats få ner den på drygt två år. Detta genom att samarbeta med andra myndigheter såsom arbetsförmedlingen, migrationsverket och Linnéuniversitetet.

Man försöker vara så flexibel man kan för att behålla bra kompetens, till exempel om någon vill ha längre praktik för att bli varmare i kläderna.

- När vi får signaler om att någon är duktig så gör vi mycket för att hjälpa den personen, berättar Ingela Lindström.

Utbildningen har fått ett gott rykte, man har inte något problem med att hitta praktikplatser. Hälsovårdscentralerna hör ibland av sig själva och vill ha praktikanter. Vissa har flera, på det sättet kan de ordna grupphandledning.

- Våra verksamheter hör av sig och säger 'Hallå, varför har vi inte fått någon?', säger Ingela Lindström.

Det är viktigt att de som får sin legitimation har de kunskaper som krävs, därför måste alla studerande tenta av sina kunskaper i ett medicinskt kunskapsprov. Att förbereda sig inför denna stora tenta är nervöst även om man jobbat som läkare i 20 år, därför samarbetar man med Linnéuniversitetet. Det erbjuds en speciell kurs som förbereder inför provet.

- Vi blir lika glada varje gång vi får veta att någon av våra deltagare är klara och har fått ut sin legitimation, berättar Ingela Lindström.

Ingela Lindström jobbar på landstinget i Kalmar län för att få in duktig personal snabbare.

På Volvo Construction Equipment i Braås behöver man alltid bra medarbetare. Rekryteringen sker genom flera olika lokaler, både nationellt och internationellt.

Volvo Construction Equipment utvecklar och tillverkar dumprar som säljs på en global marknad. Rätt kompetens, inställning och värderingar är viktigt när man söker nya medarbetare.

- Mångfalden i arbetsgruppen är viktig för oss, det stärker arbetsgrupperna och bidrar till att göra oss framgångsrika, säger Ewa Lördal Tigerström som arbetar som HR Business Partner på Volvo i Braås.

Företaget är stort och man behöver alltid flera duktiga medarbetare.
Företaget är stort och man behöver alltid flera duktiga medarbetare. Deras annonser publiceras globalt och de får många sökande från andra länder. Koncernspråket är engelska, så en stor del av kommunikationen sker på engelska. Ewa Lördal Tigerström påpekar dock att om tjänsten kräver att man kan svenska är man tydlig med det i annonseringen.

- Vissa grupper är svårrekryterade, då är det ännu viktigare att man söker brett, berättar Ewa Lördal Tigerström.
- Vi söker efter den bästa kandidaten i alla lägen. Ibland finns den i Sverige, ibland utomlands.
Man söker också bland studenter och nyanlända för att hitta personal.
- En viktig kanal för att nå blivande medarbetare är samarbeten med universitet och högskolor. Där finns nyutbildade akademiker med färsk kunskap som vi behöver få in i företaget.

Bland annat deltar man i Linnéuniversitetets arbetsmarknadsdagar, vilket är ett bra sätt att nå ut till studenter. Ewa Lördal Tigerstöm rekommenderar också det nationella projektet Jobbsprånget, där man i ett samarbete med Arbetsförmedlingen erbjuder praktikplatser inom det tekniska området för utländska akademiker. Där tänker man delta för tredje gången.

- Det är en jättebra möjlighet som behövs marknadsföras mer, säger hon.
Då erbjuder man praktikplatser på fyra månader och låter jobbsökande få in en fot på den svenska arbetsmarknaden.

Ewa Lördal Tigerström tycker att det är viktigt att söka brett för att hitta rätt person.

På Ljungby kommun välkomnar man nyanlända. De är en välkommen arbetskraft till en kommun som vill växa. Det tar lite extra tid, men det är det värt.

Anneli Ingmar är integrationssamordnare på Ljungby kommun. Hon jobbar med alla grupper som riskerar att hamna i utanförskap. En del i det är att stötta de nyanlända som kommer till kommunen i integrationsprocessen. Ljungby kommun vill växa och företagen behöver arbetskraft. Man gör olika saker, som att delta i Linnéuniversitetets samverksträffar som hålls några gånger per år, men också genom att ta in studenter på utbytesprogram eller jobbsökande nyanlända i projekt.

- Attityden i kommunen är att det här inte är ett bekymmer, vi har mest att vinna på det, berättar Anneli Ingmar.

Just nu har man bland annat två personer med ekonombakgrund från Syrien anställda i ett projekt. Dessa personers uppgift är att hjälpa nyanlända och arbetsgivare att förstå varandra. Det kan handla om att förklara arbetsuppgifter eller säkerhetsrutiner.

- Vi har inte möjligheten att ge dem det arbete de hade i hemlandet, men det får en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, förklarar Anneli Ingmar.
Något man inte förutsåg var vilken tid det kan ta. Anneli Ingmar ger som exempel en föreläsning projektmedarbetarna skulle hålla.

- Det tog längre tid än vad vi hade föreställt oss. De ville läsa in sig själva så att de kände sig trygga med att förklara. Dessutom är svenska kanske deras tredje eller fjärde språk, så det tog ju också tid. Men vi får ut så mycket mer av det.
Föreläsningen skulle berätta om hur det är att komma som ny till Ljungby kommun och Sverige. Projektarbetarna tog genast itu med att förklara det svenska skattesystemet, socialförsäkring och arbetsförmedlingen. Något man i Ljungby trott varit för svårt, men som visade sig vara grunden i att lättare lära sig hur Sverige fungerar.

- Det är inte så svårt med språket, det löser sig. Det tar längre tid, men vi får med oss deras perspektiv, personligheter och erfarenheter, säger Anneli Ingmar.

Annelie Ingmar jobbar med integration i Ljungby kommun. Fotograf: Besarta Jusufi