Anna Höglund

Universitetslektor
Institutionen för film och litteratur
0470-70 88 81
Spara kontaktuppgifter

Att förstå människan genom studier av monster! Det är min största passion och det jag ägnar mig åt dagligen. Jag har alltid varit fascinerad av monster och människor. Under min utbildning på universitet läste jag ämnen som kulturvetenskap, kultursociologi och sociologi. Mitt intresse för vår samtida populärkultur ledde till att jag så småningom beslutade mig för att läsa litteraturvetenskap och också doktorera i ämnet. Jag valde då att göra en kulturkritisk studie av ett av mina älsklingsmonster, vampyren. Min avhandling handlar om vampyrberättelsens historia. I studien beskriver jag vilken betydelse vampyrberättelsen har haft, och har, inom det samhälle den skapas i. När jag började forska ägnade jag mig framförallt åt vår samtids vampyrberättelse i litteratur och film. Jag var intresserad av att försöka synliggöra de normer och värderingar som fanns inskrivna i vampyrberättelsen. Efter en tid blev jag emellertid mer och mer nyfiken på varför vampyrberättelsen såg ut som den gör idag? Jag saknade ett historiskt perspektiv. Jag började därför intressera mig för vampyrberättelsens historia. Under mina historiska studier blev jag fascinerad av att upptäcka hur vampyrgestalten är formad av olika tider och rums trosföreställningar. Allt stoff vi förknippar med vampyren, (huggtänder, blodfyllda läppar och rädsla för vitlök) har en egen historia. Det är en mycket spännande historia, inte minst för att den handlar om oss människor. Det är ju i den mänskliga världen, det vi kallar verkligheten, som vampyrkaraktären skapas och den influeras därför av den omgivande kontexten, det vill säga, samhället och kulturen. Eftersom människornas värld förändras under historiens gång, förändras även vampyrberättelsen över tid. En sak tycks emellertid vara beständig, i alla tider och rum är vampyrberättelsen mest vital i sammanhang där det pågår någon form av strid om makt och legitimitet. Förklaringen till det är, enligt mig, att vampyrkaraktären är särskilt lämpad för litterär maktimprovisation. Den används för att uttrycka åsikter, normer och värderingar i skydd av fiktionens slöja, både i historisk tid och i nutid. Idag fortgår mina studier av vampyrkaraktären och jag har under de senare åren i första hand ägnat mig åt vår samtids vampyr. Jag har exempelvis varit nyfiken på att förstå varför unga vuxna har ett så stort intresse av vampyrromanser som Twilight och The Vampire Diaries idag. Varför är vampyrromanserna så populära och vad säger det om vårt samhälle? Ett primärt inslag i studierna är att kombinera kulturkritisk analys av samtida vampyrfiktion med studier av den diskussion som pågår på nätet i webbforum ägnade åt just vampyrfiktion. Även om jag inte avser överge mina rara blodsugare har jag de senaste åren tagit tag i fenomenet och begreppet monster på bredare front. I projektet "Monster och människa. Att läsa människan genom en studie av monstret" söker jag mig tillbaka i historien och följer monstrets utveckling fram tills idag. En primär fråga är: Vad skiljer vår tids monster från historiens och vad kan det bero på? I projektet vidgas som sagt fokus och flera arter av monster, som zombies, varulvar och mutanter, studeras för att förstå vår samtid. Förutom att forska är jag kursutvecklare och lärare på kurserna Vampyrfiktion, Barn och skräckfantastik, Skräckfiktion samt Vampyrer och makt.

Förutom att forska är jag kursutvecklare och lärare på kurserna Vampyrfiktion, Barn och skräckfantastik, Skräckfiktion samt Vampyrer och makt.

Publikationer