Anna Höglund

Att förklara och förstå människan och hennes omvärld genom studier av monster! Det är min passion och orsaken till att jag har ägnat lejonparten av min forskning åt att studera klassiska monster som vampyrer, varulvar och zombies samt mer eller mindre artskilda väsen såsom hemsökta tapeter, kryptider, hybrider och muterade vildsvin.

Monster är vanligt förekommande i fantasy, science fiction och skräck, genrer som brukar samlas under paraplybegreppet fantastik. Därför har jag ingående studerat fantastik, både som teori och framför allt praktik. Intresset för fantastikens berättelser är idag enormt. Fantastik dominerar dagens utgivning av litteratur samtidigt som filmer och tv-serier inom genrerna ständigt slår nya publikrekord.

Fantastik är emellertid inte något nytt fenomen. Genom det övernaturliga, overkliga, mystiska och spektakulära har människor i alla tider hanterat verklighetens komplexitet. I nya såväl som gamla medier skapas sammanhang där fantastiska världar iscensätts och gestaltas. Fantastik är en konkretisering av verkligheten, exempelvis av de existentiella frågor som behöver hanteras gång på gång och det obegripliga och svåra som inte låter sig berättas i realistiska historier.

Undervisning

Förutom att forska och handleda studentuppsatser är jag kursutvecklare och lärare på kurserna 1LI125. Vampyrfiktion, 1LI146. Barn och skräckfantastik, 1LI154. Game of Thrones. Studier av makt i G. R. R. Martins verk samt 1LI159. Sjukdom, rädsla och berättande. 

Forskning

Jag har alltid varit fascinerad av monster och den funktion som den fyller för människan. Under min utbildning på universitet läste jag ämnen som kulturvetenskap, kultursociologi och sociologi. Min avhandling Vampyrer kom därför att beskriva vampyrfiktionens historia ur ett kulturkritiskt perspektiv. Syftet för studien var att förklara och förstå vampyrberättelsens funktion och betydelse för människan, då som nu.  

Under arbetet med avhandlingen var det intressant att se hur vampyrkaraktären transformerades under historiens gång samtidigt som vissa karaktäristiska särdrag och egenskaper förblev konstanta. Detsamma kan sägas om de flesta monster.

Under mina studier av monster har jag kommit fram till att det existerar ett konkret monsterbruk (och återbruk), då som nu. Monsterbruket formas av både tradition och nytänkande. Under historiens gång har somliga monsterarter framställts så ofta i en viss form att det är möjligt för oss att omedelbart känna igen dem. Man kan kalla det för klassiska manifestationer. Ett exempel är vampyren som träget beskrivs som en odöd varelse med huggtänder och en törst efter blod. Vampyren egenskaper gör att den ofta används för att gestalta existentiella funderingar kring evigt liv, tabubelagda begär och blodshunger. Ett monster som zombien har en annan klassisk manifestation. Den är en ruttnande levande död med smak för mänskligt kött (särskilt hjärnor), som ofta uppträder i flock. Zombien lämpar sig därför extra bra för att behandla teman som pandemisk sjukdom, den hotfulla massan och konsumtion. Ett monsters art är därmed avgörande för hur människan väljer att bruka eller återbruka det, något jag kallar för monsterpraktik eller "monsterpraxis".

Efter ett nära nog årtionde av monsterstudier är målet för min forskning under 2024 att äntligen publicera resultaten i form av en monsterteori som bygger på begrepp som "monsterbruk" och "monsterpraxis". Fantastikens monster är inte, och har aldrig varit, något som existerar åtskilt ifrån människors verklighet. Tvärtom, våra fiktiva monster har en konkret betydelse för hur vi människor tänker och handlar, kort sagt hur vi lever våra liv.

Uppdrag

Kontaktperson Nätverket för fantastik och kulturvetenskap https://lnu.se/forskning/forskargrupper/natverket-for-fantastik-och-kulturvetenskaper/

Ledamot i Kulturrådets arbetsgrupp för barn och ungdomslitteratur (2020-2023)

Ett viktig uppdrag som forskare är att sprida sina forskningsresultat både inom och utanför den akademiska världen. Det är ett åtagande som jag vurmar för och jag har därför talat om min forskning i television, radio, dagspress, tidskrifter samt olika poddsändningar. Jag har också samverkat med flera kulturinstitutioner, däribland Dramaten, Malmö Stadsteater, Svenska Filminstitutet, Nationella Dramaturgiatet och Hallwylska Museet. Från det att jag disputerade har jag hållit ett hundratal populärvetenskapliga föreläsningar på olika orter och i skilda sammanhang, däribland ett flertal på Göteborgs Bokmässa.