Beate Schirrmacher

Beate Schirrmacher

Universitetslektor
Institutionen för film och litteratur Fakulteten för konst och humaniora
+46470708841
Spara kontaktuppgifter Ladda ner bild

Som litteraturvetare och intermedial forskare är jag intresserad av hur litteratur interagerar med andra medier samt hur litteraturens materiella förutsättningar formar och påverkar berättelser.

Jag har främst forskat på den intermediala relationen mellan text och musik, t ex hur berättande text kan i sin struktur påminna om musik, hur text kan framkalla och utnyttja inre klang och bilder och varför klassisk musik i litteratur och film så ofta kopplas till våld.

Men jag är också intresserad av intermedialitet som process, dvs hur påverkar intermedialitet oss och hur kan vi utnyttja det? Vad gör en författare som Günter Grass när han testar sitt språk i teckningar? Hur kan vi använda intermediala relationer för att gestalta abstrakta och komplexa tankar?

Aktuellt undersöker jag representationen av rättegång i litteratur och nyhetsmedier. och frågar hur förmedling av en rättsprocess också tematiserar frågor av trovärdighet och sanningsanspråk.

Som tidigare journalist är jag alltid intresserad av att delta i samtal debatter i olika forum, till exempel om tysk litteratur, om musikens roll i litteraturen, intermedial medieläskunnighet och om humanioras roll för att möta samhällsutmaningar.

Undervisning

På grundnivån introducerar jag i litteraturvetenskapliga arbetssätt och litteraturanalys och undervisar i litteraturhistoria. På kandidatnivå undervisar jag i litteraturteori och handleder uppsatser. Jag undervisar även i intermedialitet på grund- och avancerat nivå.

Forskning

Representationer av rättegångar i andra medier (med Corina Löwe)

En rättegång är ett komplext medium: det är en process för att skapa och komma överens om vad som kan betraktas som fakta. Samhället använder sig av rättegångar för att förmedla en konflikt. Denna konflikt representeras i rätten genom motstridiga berättelser som ska förhålla sig till juridisk ritual och juridiska regler.

Hur förmedlas denna komplexitet när rättegånger framställs i andra medier och i kommunikation med en publik som inte är jurdiskt skolad? Vilka medieegenskaper används främst för att förmedla den multimodala komplexiteten av kommunikationen inom en rättssal? Hur förmedlas och tematiseras frågor om trovärdighet och fakta som skapas när rättegångar representeras i andra medier?

Att synliggöra intermediala processer i museipraktik (med Janneke Schöne)

Kan man spåra tankeprocessen som leder fram till en roman genom titta på författarens bildkonst? Hur kan en sådan relation mellan text och bild göras synligt? Hur ställer man ut det immateriella? Vi utforskar denna museipedagogiska utmaning genom att undersöka relationen mellan Günter Grass’ litterära och konstnärliga verk - i tätt samarbete med Günter Grass-Haus i Lübeck.

För att göra det abstrakta synligt växlade Grass kontinuerligt mellan att skriva och att teckna. Text och bild ingår därför i en gemensam intermedial arbetsprocess. Vad som händer mellan text och bild har interdisciplinära jämförelser hittills inte kunnat analysera. Med hjälp av intermediala och performativa teorier kan vi analysera själva transformationsprocessen: 1) hur material påverkar gestaltning av motiv, 2) hur motiven transformeras av att flyttas mellan text och bild och 3) hur intermediala text-bild-relationer kan utnyttjas för att synliggöra immateriella processer generellt.

Projektet utforskar relationen mellan intermedialitet och performativitet och sammanför teoretisk innovation med praktisk implementering. Vi både drar nytta av Günter Grass-Haus resurser och implementerar våra resultat i dess verksamhet. I synnerhet det praktiska arbetet med att synliggöra Grass’ arbetssätt kommer att leda till ny kunskap om hur intermediala text-bild relationer kan användas för att ställa ut det immateriella, kunskap som kommer att implementeras i samarbete med Laboratory for Aesthetics and Ecology.

Musik, litteratur och våld

Varför handlar många texter med tydliga intermediala referenser till musik om våld, krig och trauma? Jag följer upp denna fråga genom att analysera den språkliga kopplingen mellan våld och musik i texter av Heinrich von Kleist, Anthony Burgess A Clockwork Orange och Elfriede Jelineks Die Klavierspielerin. Texterna lyfter inte endast fram hur musik instrumentaliseras i krig, tortyr och samhälleliga maktförhållanden. Texter underminerar samtidigt etablerade föreställningar om estetik och etik, de skapar en ambivalent text som förvägra sig alla försök till att nå entydighet. Våld i estetiska sammanhang framhäver även kroppens betydelse i mötet med en medierad verklighet.


Musik i Prosa av Günter Grass

Günter Grass författarskap kan betraktas som grundläggande intermedialt, han har alltid växlat mellan att skriva och att teckna i sin arbetsprocess. Men flera av hans texter präglas också av repetitiva strukturer, mångstämmighet och har en stark performativ prägel. I min avhandling Musik in der Prosa von Günter Grass (2012, tillgängligt online) visar jag hur musik används för att gestalta Günter Grass grundläggande poetologiska övertygelser: ett berättande som etablerar mångstämmighet och samtidighet och som underminerar entydiga kausala förklaringsmönster. Även Grass gränsöverskridande arbetssätt som bildkonstnär och författare kan uppfattas mycket bättre ur ett intermedialt perspektiv.

Publikationer

Konferens­bidrag (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Referee­granskat)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)

Proceedings (redaktörskap) (Referee­granskat)

Konferens­bidrag (Övrigt veten­skapligt)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Doktors­avhandling, mono­grafi (Övrigt veten­skapligt)

Artikel, forskning­översikt (Övrigt veten­skapligt)

Artikel, recension (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))