Profilbild

Beate Schirrmacher

Universitetslektor
Institutionen för film och litteratur Fakulteten för konst och humaniora
0470-70 88 41
Hus F G304
Spara kontaktuppgifter Ladda ner högupplöst bild

Min forskning är präglad av intermediala frågor. Jag ser litteratur som ett medium i samspel med andra medier och ställer frågan hur intermedial teori förändrar litteraturvetenskaplig tolkning generellt. I min forskning utgår jag ifrån att intermedial interaktion bygger på och lyfter fram de inblandade mediernas transmediala, medieövergripande, gemensamheter. Jag är intresserad av att intermediala perspektiv på dagens digitaliserade samhälle.


Jag undersöker för tillfället rollen av performativitet på olika plan inom medieringsprocesser. I olika samarbeten med forskare från Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies undersöker jag spänningen som uppstår mellan berättande och vittnande. Jag har nyligen avslutat ett postdok-projekt om kopplingen av våld och musik inom litteraturen och jag har generellt sedan tidigare ett stort intresse för intermedialitet av litteratur och musik.


Jag har lyft fram intermediala perspektiv i Günter Grass och Elfriede Jelinek författarskap, men jag har även återkommande skrivit om svenska författare, t ex Kerstin Ekman, Eyvind Johnson eller P O Enquist. Som tidigare journalist förmedlar jag forskning och kommenterar samtidskultur i form av föredrag, radioinslag och tidningsartiklar.

Undervisning

För tillfället undervisar jag på grundnivån i litteraturhistoria och introducerar i litteraturvetenskapliga och litteraturanalys. Jag undervisar även intermedialitet på grund- och avancerat nivå.

Forskning

Medial performance

För tillfället forskar jag om performativa perspektiv på intermediala frågor och hur dessa kan spåras i litterära prosatexter där en interaktion mellan performance i texten och textens performativitet framhäver litteraturens och språkets medialitet. Medialitet och performativitet är termer som båda handlar om att materialitet och kroppslighet hamnar i fokus. Ett medialt perspektiv på performativitet kan dessutom lyfta fram kopplingen mellan teorier om performance och kroppen och performativitet och självreflexivt språkbruk som ofta anses som endast löst förknippade.

Vittnande och berättande

Vittnande bygger på en berättelse, men denna berättelsens trovärdighet beror inte på interna kausala sammanhang. Istället bedöms den i enligthet med hur den samspelar med externa, inte alltid nämnda faktorer: t ex vem som talar, hur väl det överensstämmer med andra berättelser. Detta är grundförutsättningar för vittnesmål i rättegången det ger vittneslitteratur sin speciella prägel. Men vittnandets kollaborativa sanning blir en utmaning när man försöker förstå hur en mediering uppfattas som en trovärdig vittne, en förmedlare av kunskap som en autentisk mediering. Vittnandets medialitet lyfter fram ett annat sätt av förmedling än den berättande subjektivitet som vi är vana att möta i en narrativ text.

Musik, litteratur och våld

Varför handlar många texter med tydliga intermediala referenser till musik om våld, krig och trauma? Jag följer upp denna fråga genom att analysera den språkliga kopplingen mellan våld och musik i texter av Heinrich von Kleist, Anthony Burgess A Clockwork Orange och Elfriede Jelineks Die Klavierspielerin. Texterna lyfter inte endast fram hur musik instrumentaliseras i krig, tortyr och samhälleliga maktförhållanden. Texter underminerar samtidigt etablerade föreställningar om estetik och etik, de skapar en ambivalent text som förvägra sig alla försök till att nå entydighet. Våld i estetiska sammanhang framhäver även kroppens betydelse i mötet med en medierad verklighet.


Musik i Prosa av Günter Grass

Günter Grass författarskap kan betraktas som grundläggande intermedialt, han har alltid växlat mellan att skriva och att teckna i sin arbetsprocess. Men flera av hans texter präglas också av repetitiva strukturer, mångstämmighet och har en stark performativ prägel. I min avhandling Musik in der Prosa von Günter Grass (2012, tillgängligt online) visar jag hur musik används för att gestalta Günter Grass grundläggande poetologiska övertygelser: ett berättande som etablerar mångstämmighet och samtidighet och som underminerar entydiga kausala förklaringsmönster. Även Grass gränsöverskridande arbetssätt som bildkonstnär och författare kan uppfattas mycket bättre ur ett intermedialt perspektiv.

Publikationer

Artikel i tid­skrift (Referee­granskat)

Konferens­bidrag (Referee­granskat)

Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt veten­skapligt)

Doktors­avhandling, mono­grafi (Övrigt veten­skapligt)

Samlings­verk (redaktör­skap) (Referee­granskat)

Proceedings (redaktörskap) (Referee­granskat)

Artikel, forskning­översikt (Övrigt veten­skapligt)

Artikel i tid­skrift (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))

Artikel, recension (Övrigt (populär­vetenskap, debatt))