Bengt Nilsson

Jag arbetar som lärare och forskare på Institutionen för skog och träteknik. Min forskning ligger nära de praktiska problemen och utmaningarna i skogsbruket. Min avhandling hade fokus på hantering och lagring av skogsbränsle. Numera fokuserar jag min forskning kring skogsbrand och frågor som rör räddningstjänst på landsbygden.

Forskning

Hållbart sambruk av räddningsresurser i svensk landsbygd

Jag har under 2020-2024 varit projektledare för projektet "Hållbart sambruk av räddningsresurser i svensk landsbygd". Projektet har bidragit med kunskapsutveckling för ökad trygghet för de som lever och verkar på landsbygden. Tillsammans har forskare från Hälso- och vårdvetenskap, Brandteknik, Statsvetenskap samt Skogs- och träteknik utmanat – och därmed utvecklat – våra traditionella vetenskapliga metoder.

Genom att synliggöra nyttan med sambruk av räddningsaktörer och deras lokala engagemang finns nu evidens som används för att utveckla nya strategier för organiserandet av deltidsbrandmän, SMS-livräddare samt för kraftsamling vid skogsbränder.

Tidigare forskning

Nilsson, B. 2016. Extraction of logging residues for bioenergy – effects of operational methods on fuel quality and biomass losses in the forest. Linnaeus University Dissertations, No. 270/2016. ISBN: 978-91-88357-50-2. Written in English with summary and conclusion in Swedish.

Skogen och dess produkter har en nyckelroll i omställningen till ett framtida hållbart samhälle eftersom användande av träråvara har en positiv effekt på klimatet, t.ex. genom träbyggande eller att fossila bränslen ersätts med bioenergi. Men för att kunna ta tillvara mer skogsbränsle i form av grenar och toppar (grot) från bestånd dominerade av gran (Picea abies (L.) Karst) är det viktigt att förstå hur hanteringen påverkar såväl bränslekvalitet som bortförsel av näringsämnen från skogen. Denna avhandling belyser hanteringens effekter på bränslekvalitet och näringsförluster genom att jämföra den traditionella metoden (skotning av torkad grot, "brunrisskotning"), med den "nya" och till viss del ifrågasatta skotningen av färsk grot ("grönrisskotning").

Resultatet visar att ett normalt grot-uttag kommer att lämna minst 20 % av groten kvar på hygget, helt i linje med Skogsstyrelsens rekommendationer. Däremot uppfylls inte rekommendationerna med avseende på att lämna merparten av barren väl spridda på hygget, detta trots att det är ambitionen med den traditionella hyggestorkningen av grot. Hur mycket grot (och således näringsämne) som lämnas kvar på hygget påverkas i själva verket mer av hur avverkningen utförs, än när groten skotas ihop. Resultatet visar också en skillnad i bränslekvalitet mellan de båda beskrivna hanteringsmetoderna. Denna skillnad är dock så liten att andra faktorer sannolikt påverkar mer än hanteringsmetoden. Hyggestorkad grot från ett enskilt hygge i södra Sverige, kan i verkligheten ofta vara ganska likt färskskotad grot från ett annat hygge. Grot som har lagrats över sommaren kan alltså förväntas ha torkat tillräckligt, samt ha en barrandel på ca 5–10 % oavsett hanteringsmetod. Det verkar också finnas ett klart samband mellan torkning och att barren släpper från kvisten, men det betyder inte nödvändigtvis att barren blir kvar i skogen. Hur som helst, barrens färg (gröna eller bruna) är inte en rättvisande indikator på avbarrning.

Om skotning av färsk grot accepteras ger det möjligheter för utveckling av ny teknik, effektivare användning av maskinresurser över hela året, minskade kostnader, kortare ledtider, samt möjligt ökat grot-uttag från enskilda hyggen. Detta beror främst på att det skulle vara möjligt att utföra grot-uttaget när det passar bäst ur ett logistiskt, ekonomiskt och/eller skogligt perspektiv.

Uppdrag

Jag är ledamot i samarbetsrådet för The Bridge - ett strategiskt samarbete mellan IKEA och Linnéuniversitetet. The Bridge är ett flervetenskapligt forsknings- och utbildningssamarbete om livet hemma och produktionens villkor.